Debattkollen
powered by Klang
Startsidan
Quiz: Vem sa det där?
Om Klang
Startsidan
Quiz: Vem sa det där?
Om Klang
← Tillbaka till AI Sweden möter Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Transkript
AI Sweden möter Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Följ uppspelningen
Elisabeth Thand Ringqvist
C
00:00:03
Om vi har för strikt lagstiftning här, då kommer den utvecklas i Kina och USA och då kommer vi bara se, då kommer vi att vara mottagare av en, en smartare AI än vi själva har förmåga att utveckla. Och det är ju, det är ju en katastrof för Europa. Då har vi återigen satt oss själva liksom på, på efterkälken.
Anders Thoresson
00:00:26
Hej och välkommen till AI Sweden Podcast. Jag heter Anders Olsson och sitter i dag tillsammans med Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist. Välkommen till AI Sweden Podcast.
Elisabeth Thand Ringqvist
C
00:00:36
Tack så jättemycket.
Anders Thoresson
00:00:38
Idag ska vi prata om politik och artificiell intelligens och jag tänker att för att rama in det här samtalet så vill jag börja med en riktigt öppen fråga till dig. Hur ser du och Centerpartiet att politiken behöver förhålla sig till den artificiella intelligensen?
Elisabeth Thand Ringqvist
C
00:00:55
Den behöver förhålla sig väldigt tajt till utvecklingen inom artificiell intelligens och framför allt det vi ser nu som, om man tittar på det, som är den generativa artificiella intelligensen. Jag tycker ju att politiken har varit alldeles, alldeles för långsam på att förstå hur AI kommer att förändra, hur vi driver företag, jobbar, lever. Det kommer förändra det i grunden. Jag har ju varit investerare under många år, sedan 2015. Började inom Fintech-bolag. Där var AI väldigt tidigt en del utav det vi jobbade med och tittade på investeringar av nästan varje pitch som det kallas när ett företag kommer och säger såhär, vi har en jätte, jättebra idé. Sa att: "Ja, det är AI också." Då var det väl egentligen bara beslutsmodeller. Så småningom blev det ju allt mer generativ AI och det vi ser i dag. Men jag kunde inte då, jag tror inte heller investerarkollektivet kunde 2015 förstå var vi skulle vara i dag. Det enda vi pratade mest om då var ju blockkedjan och den, dess förmåga och förändra väldigt många saker. Och politiken har också varit, slår lite grann mellan att vara supernervös för AI och vill reglera det alldeles mycket.
00:02:09
Så jag tycker vi har gjort det i EU. Det kommer inte leda väl, till att säga att det här är en panacea för, för allt. Det här kan väl lösa allt. Så att jag, och det jag ser när jag kom in som, som riksdagsledamot 2022, kom direkt från entreprenörslivet, det var ju att ingen använder ju AI. Och det var ju då innan Chat GPT ska man säga. Det förändrade ju väldigt mycket i hur man använde AI. Men inte ens digitaliseringen hade nått så långt så att politiken förstod vilka hjälpmedel, hur man jobbar i näringslivet i dag med, med digitala digitaliserade processer. Så det är den ena delen, det är om man ska säga desktop-delen utav, av förståelsen. Och sen då förstå vad det här innebär i varje industri i Sverige, i den applicerade formen som generativ AI och den beräkningskapacitet som följer med generativ AI. Det, det är tror jag få som förstår.
Anders Thoresson
00:03:04
Men när du säger att politiken skulle behöva ligga tajtare närmare den artificiella intelligensen, vad, kan du konkretisera det? Vad menar du med det då?
Elisabeth Thand Ringqvist
C
00:03:11
Flera saker. Det ena är tror jag att använda det själv på olika sätt. Det är ju, det kan också vara ganska svårt därför de rent praktiskt så tror jag att många politiker sitter fast i, i utrustning som egentligen är stängd för det mesta som har med generativ AI att, som kan göras. Man kan leka med och förstå hur det kan förenkla ens, ens vardag. Men det är den, det är ju den lilla delen. Den andra är ju att förstå på djupet för varje industri i Sverige, hur kommer generativ AI förändra hur det här fungerar? Och det är när man förstår hur beräkningskapaciteten är. Så man inser att många av de saker som vi har sagt var det omöjliga, de kommer antagligen bli möjliga. Och det måste man förstå för att ha en politik som sedan förstår det. Och jag tycker ju då att, men väldigt konkret, att den politik som utvecklas inom EU är ju väldigt försiktig och har mest fokuserat på konsumentskydd, vilket i och för sig är bra, men det har också gjort att det har skapat en sådan tajt lagstiftning att vi riskerar att göra rätt i EU, men andra kommer att springa från oss och göra andra saker. Och de kommer ändå påverka oss.
00:04:28
Vi kommer inte kunna låsa gränserna i EU för digitalt inflöde av vilka, vad vi använder. Och jag tycker här att Storbritannien, nu var det ett ska jag säga ett halvår sedan jag tittade på den här modellen, mycket kan ha hänt sedan dess, men för ett halvår sedan var det i alla fall så att de hade det som var sandlådor, där man kan utveckla en, en AI-tjänst eller någon form av utveckling. Och så tittar myndigheterna på det medans man gör det och säger: "Nej, men det där kanske inte kommer att funka." Det är väldigt svårt att redan nu veta exakt hur man ska reglera något som är så föränderligt.
Anders Thoresson
00:05:04
Jag skulle vilja komma tillbaka till det för du säger att, att Chat GPT kom 2022. Då hade du precis kommit in i riksdagen som riksdagsledamot. Så att hela den här explosionen för generativ AI, den har skett under innevarande mandatperiod. När Sverige gick till valurnorna förra gången, då hade vi inte hört talas om Chat GPT. Det kan vara värt att påminna sig om. Hur upplever du att det är för er i politiken att förhålla er till ett område som på något sätt har varit politiskt outforskat nästan och behöva hänga med i den här snabba utvecklingen?
Elisabeth Thand Ringqvist
C
00:05:37
För de flesta tror jag att det är rätt svårt, därför det blir lätt så att man, det hamnar på den där personen eller den ledamoten i ens partigrupp som har digitalt ansvar. Och det är där jag tror att det blir, det går liksom, det går lite grann i en återvändsgränd. Därför att det är ju inte bara den som är digitalt ansvar, utan det är ju den som först jobbar med sjukvård och hälsofrågor som måste förstå vad innebär det här. Och att det, att generativ AI också är skilt från robotar. För de flesta tänker såhär, ja men vi, det med robotar, det kommer att vara på ett visst sätt Men titta på vad man kan kunna göra. Jag tittade på exempel, jag tittade ett exempel i går i en annan sak som jag håller på med om hur man kan göra hud. Alltså 3D-printa hy, hud som kan fortfarande ha känsel. Och det är ju bara möjligt genom att använda AI därför att annars skulle det ha tagit för många år att, att använda det. Så förståelsen för hur, hur förkortningen av tiden för utveckling, det är den som vi måste förstå. För då mås, där måste vi också förstå hur vi ska inte bara reglera AI, utan hur vi ska titta på investeringar inom, inom de områden där Sverige är världsledande.
00:06:48
Och då är vi tillbaka till investeringar i innovation, grundforskning och annat.
Anders Thoresson
00:06:54
Så att ja, din- Men, men det innebär någonstans om jag tolkar rätt, att din tanke här är att politiken behöver både förhålla sig till den artificiella intelligensen som är teknikområde, att reglera och hålla koll på och göra det på rätt sätt. Men samtidigt då i de, i politikens alla olika sakområden, skola, vård, omsorg, näringsliv, se hur kan artificiell intelligens vara ett verktyg för att bygga ett bättre Sverige.
Elisabeth Thand Ringqvist
C
00:07:16
Ja, och förstå vart, vart andra länder är på väg någonstans. Och hur det, vad det innebär för vår svenska teknikutveckling. Jag fick höra ett exempel från när det gäller utvecklingen av pappersmassa, där man nu har lyckats först använda eukalyptus för att göra det som vi. Inom pappersmassa har man kort, kort, korta fibrer och långa fibrer. Man måste ha båda delarna. Och vår fördel i Sverige är att vi har haft jättebra gran och tall. Och det har inneburit en konkurrensfördel för oss. Men genom att forskningen kan gå mycket, mycket snabbare i att hitta rätt typ av annan massa, så har vi helt plötsligt konkurrens från Kina som vi aldrig har haft. Och det hade inte varit möjligt om inte AI hade funnits. Det är ju det som är så, det tycker jag är svårt för politiken i Sverige att greppa. Att gamla konkurrensfördelar kanske inte är det om vi inte förstår hur vi ska accelerera dem.
Anders Thoresson
00:08:11
Så i Centerpartiets politik och arbete inför valet i höst, hur kommer vi få se er resonera och argumentera kring artificiell intelligens?
Elisabeth Thand Ringqvist
C
00:08:22
Just det att vi måste ta vara på de konkurrensfördelar vi har och också se till att det entreprenörskap som finns i Sverige, den och den innovations, de innovationskluster vi har, att vi fortsätter att stödja dem. Därför att det är inte att, det är inte att ha ett industristöd som heter Pick the Winners, utan att förstå och hur vi ska använda AI inom olika typer av våra liksom nischer i svensk industri. Det är, liksom det är typ grundforskning. Att det inte är grundforskning på det sättet, men man, jag tycker man ska behandla det på det sättet. Det är inte att plocka ut vinnare någonstans. Men vi har också sagt att vi tyck, vi vet ju att vi har ett antal stiftelser som har varit väldigt, donerat enormt mycket pengar för att man tycker faktiskt att staten har gått för långt, för långsamt. Och så vi har ju då ett antal AI-center i Sverige. Vi har en del forskning som Berzelius, vad kallar man det för datorn? Nej.
Anders Thoresson
00:09:21
Beräkningskluster.
Elisabeth Thand Ringqvist
C
00:09:22
Beräkningskluster, ja tack. Och där har vi sagt det för att vi ska då kunna använda applicerad forskning i Sverige. Vi kanske inte kommer vara bäst på att sätta på nya grundmodeller eller språkmodeller, men däremot den applicerade forskningen ska vi vara bra på. Så vi har sagt att vi borde sätta, lägger en miljard på att locka hit studenter runt hela världen som kan göra sin, doktorera eller gå vidare och få sina professurer i Sverige. På samma sätt som vi har gjort inom life science på ett väldigt framgångsrikt sätt i Life Science Lab som finns i Stockholm, som är ett, är en, ett samarbete mellan olika universitet. Så vi gör samma sak inom AI. För vi vet att får vi hit de bästa forskarna, vi kanske inte alltid har dem i Sverige, men vi ska, vi ska bli stället man vill åka till. Här kan jag lägga fyra år och förutsättningarna finns för att göra något bra.
Anders Thoresson
00:10:13
Hur ser ni framför er att den miljarden ska användas? Vad tänker ni er? Stipendier.
Elisabeth Thand Ringqvist
C
00:10:17
Till stipendier? Enkla stipendier, ja eller enkla, men enkla stipendier som man ger dem utlysningar inom. Och så finns det väl exakt hur är styrningen av det här. Det har vi inte alls bestämt. Det måste ju göras utan de som, de som kan det. Det är inte politiken som ska styra, utan det är, här lägger vi en miljard. Hur kan man på något sätt formulera stipendier och göra utlysningar så att vi får dem som kommer hit och vill tillbringa fyra år i Sverige?
Anders Thoresson
00:10:40
Och det ser ni då som en investering i den här stärkta, stärkta konkurrenskraften. Det är näringslivssidan som du är inne på nu och, och stärka näringslivet, stärka deras möjligheter att vara konkurrenskraftiga. Om vi, om vi blickar mot offentlig sektor, vad tänker Centerpartiet om artificiell intelligens i relation till den?
Elisabeth Thand Ringqvist
C
00:10:57
Där är det väldigt viktigt att kunna använda artificiell intelligens på de saker som går att effektivisera. Jag vet en myndighet som har varit väldigt duktig på det, en mindre myndighet, som har tagit alla sina inkommande ärenden och skapat en, ja men en artificiell intelligenslösning. Och det gör att de har sparat ett antal personer. Svårigheten för myndigheterna är ju att ha incitament så att man verkligen vill det. Och det är så, jag är helt ärlig, jag har inte löst, vi har inte löst hur man ska göra det. Men myndigheter måste ju få incitament att verkligen använda AI för den typen av, av bedömningar som är, ja men ganska transaktionella, enkla och för att människor kan lägga tiden på det som verkligen behövs. Vi behöver ju, det vore ju toppen om vi kan flytta administrativa pengar till pengar, liksom där händer och människor är absolut viktigast och som till exempel inom vård och skola.
Anders Thoresson
00:11:51
På eran webbplats beskriver ni eran digitala politik i ett antal olika rubriker. Och AI, digitalisering, eller digitalisering beskrivs som ett verktyg för en jämlik välfärd. Hur stor del ser ni att artificiell intelligens kommer ha i det här digitala bygget utav en jämlik va, jämlik välfärd framöver?
Elisabeth Thand Ringqvist
C
00:12:10
Ja men väldigt mycket. Och där, där ser jag att det finns en stor förändring utav som man såg på politiken för kanske fem, ja men nog fem, tio år sedan. Eller tio år sedan. Då trodde man nog att robotar skulle vara mycket, mycket mer närvarande inom välfärds, välfärdsdelarna. När det snarare är så att det är AI som gör att man kan ta bort mängder med arbete. Men också här ställa svåra, det kommer också många svåra val kring vilka typer utav behandlingar som kommer att vara möjliga. Det kommer att finnas specialgjorda behandlingar för människor som har ovanliga sjukdomar och då får vi helt plötsligt en förändring av att där kanske det går att använda cellterapi som egentligen inte är alls tillgängligt eller tillåtet i Sverige än i dag på, på den nivå som det utvecklas. Men det utvecklas otroligt snabbt. Ska man ta bort läkemedel då? Kan man ta bort operationer? Så det blir ju också omprioritering. Det kommer väldigt, det kommer att bli tufft. Därför ny teknik gör att de som sitter på stora pengapåsar i dag kommer behöva liksom justera om dem och det kommer kanske läggas pengar på andra områden.
Anders Thoresson
00:13:21
Vilka politiska beslut tror du kommer behöva komma till under den kommande valperioden som på olika sätt berör den artificiella intelligensen? Den kommande mandatperioden.
Elisabeth Thand Ringqvist
C
00:13:30
Jag förstår. Mellan tjugosex och trettio. Ja, ett första beslut är nog att man ska ha en, någon form utav, alltså ständig närvarande AI-råd till regeringen. Jag tror att man måste ha, vi hade ju en utredning som gjorde många saker och kom fram med väldigt många bra förslag. Men jag tror att man måste ha någon som är, ligger, ligger väldigt nära inne på regeringskansliet för att förstå vilka, vilka processer är det som vi borde ha fokus på nu, vad händer i andra länder för att förstå hur man ska kunna styra myndigheter och staten på ett, på ett bra sätt. Det är inte, det tog ju ganska lång tid när ChatGPT var lanserad innan någon förstod vilken effekt det skulle ha på, ja men hur, hur man, hur man kommer att jobba med information och data. Jag tror att många i dag fortfarande inte vet hur man effektivt jobbar med den typen utav, ja vilken man nu gillar, om det är Claude eller om det är vilken variant.
Anders Thoresson
00:14:38
Men Så, så att det här rådet, det låter lite grann, ni beskriver på er webbplats ett, ett behov av en nationell AI-general. Är, är det, tangerar det samma idé här på något sätt?
Elisabeth Thand Ringqvist
C
00:14:48
Ja men det är det ju. Det är en, det jag försöker beskriva det lite mer än att bara, bara säga att en AI-general kommer att göra jobbet. Utan det är den här AI-generalen behöver ju ha någon form av grupp med sig så klart. Och det är för att man också tror jag ska ha en, eller jag vet att det behövs en person som också är, kan vara motsvarighet i andra länder. Att ha en AI, AI-general gör att man också kan säga, säkerställa att man hela tiden har någon som läser av vad andra gör.
Anders Thoresson
00:15:22
Jag tänker vi ska komma in på de internationella relationerna om en liten stund. Jag skulle vilja hänga kvar vid det här AI-rådet. Vad är det du ser att i RK, i Regeringskansliet, att en sådan specialfunktion skulle göra för skillnad jämfört med hur, hur arbetet har fungerat hittills under innevarande mandatperiod?
Elisabeth Thand Ringqvist
C
00:15:38
Jag skulle ärligt säga att jag vet inte exakt hur det fungerar internt i Regeringskansliet, men det jag hör är att det inte är en, det är inte liksom springskorna på direkt när det gäller AI. Och när jag jämför Sverige med andra länder och försöker titta på utvärderingar så gör vi bra inom vissa saker, men vi ligger ju inte jättelångt fram. Och jag vet, om det inte har förändrats sedan väldigt lång tid tillbaka, jag lämnade RK 2010 när jag jobbade med Maud Olofsson. Det är att det finns en väldigt konservativ struktur. Och ska man jobba med en effektivt AI, så dels för Regeringskansliet självt, men också för myndigheterna, så behövs det nog någon som verkligen på, på daglig basis leder det här, följer upp och skapar de, inte en massa råd och möten, men som ser vad är möjligt att inom de säkerhetsramar som vi har med Regeringskansliet som vi kan jobba med AI, på vilket sätt ska vi göra det? Det är det ena arbetet och det andra handlar ju också om hur man då ska hjälpa olika myndigheter att vara uppdaterade också.
00:16:40
En AI-general ska också kunna hjälpa till exempel, vad är det nu, Jordbruksverket. Vad borde de fokusera på? Vad, och jag gissar att jag kan tänka mig att jag behöver då en AI-ansvarig på de viktiga myndigheterna för att säkerställa att de också både tittar på möjliga negativa sidor och de, de positiva sidor som de kan använda med att effektivisera arbeten.
Anders Thoresson
00:17:05
Det här att utvecklingen går så otroligt fort just nu. Hur tänker du och Centerpartiet att det påverkar det mellan, spelet mellan partierna? Finns det några särskilda aspekter av artificiell intelligens som, som skulle må bra utav partiöverskridande, blocköverskridande överenskommelser för att vi skulle få en, en hållbarhet, en långsiktighet i Sveriges relation och tankar kring artificiell intelligens? Eller finns det politiska skiljelinjer kring alla frågor tror du som, som rör den artificiella intelligensen?
Elisabeth Thand Ringqvist
C
00:17:37
Ja, det är en, en stor fråga. Jag tror att det är såhär, jag tror att det finns vissa saker som, som är, skiljer sig. Jag tror att det finns någonting kring intresset för teknik och framsteg som, som gör att man har olika kunskap eller vilja att profilera området. Jag får ibland kritik när jag pratar om artificiell intelligens och att det är, skulle vara en storstadsfråga. Då har man inte sett hur till exempel jordbrukssektorn förändras. Där man genom de här beräkningskapaciteterna kan spara väldigt mycket pengar och miljö genom att säkerställa att man använder gödning på rätt sätt, vid rätt temperaturer och en massa saker som går att kalibreras som man aldrig hade en aning om förut. Eller att man kan använda drönare i skogen. Men det har man kunnat göra tidigare, men man måste ha förmågan att kunna beräkna Ta in all den datan och göra något vettigt av den. Och det hade man inte kunnat göra med en vanlig, eh, som, va-vanligt, eh, ordbehandlingsprogram. Så, ja, det finns det. Men, och, men jag tror ju faktiskt att det finns väldigt mycket som man kan vara ganska eniga om. Och, eh, det är ju en infra, det är ju en infrastruktur som vi bygger som inte har funnits tidigare.
00:18:53
Vi har ju haft den digitala infrastrukturen och jag tror att vi också ska lära oss utav den som var, ja vi tyckte att det var väl toppen att USA byggde upp allt och vi inte har någonting. Tills att vi nu inser att men för vår, för vår framtid och för våran, liksom, europeiska robusthets skull så behöver vi bygga en hel del även i Europa.
Anders Thoresson
00:19:17
Hur, hur tänker du kring det? Den, den digitala suveräniteten som det pratas ganska mycket om just nu och behovet utav kanske fler europeiska bolag som franska Mistral och annat. AI Sweden är med i ett projekt som heter Open Euro LLM som syftar till att bygga europeiska språkmodeller. Hur, hur, hur behöver EU och Sverige jobba för att, för att bli digitalt suveräna?
Elisabeth Thand Ringqvist
C
00:19:38
Ja, vi behöver jobba hårt på det. Och vi behöver, och det är en tråkig utveckling när man tänker sig att, eh, att det inte, att det inte går att använda all typ utav, alltså det bästa som finns internationellt. För det kan ju vara så att rätt vad det är så sitter man i, är bolaget köpt eller sålt till någon, eller någon annan har köpt bolaget som, som innebär att man inte har någon kontroll alls på sin data. Och det är ju, eh, så behövde vi ju inte tänka för 20 år sedan. Men så måste vi behöva tänka nu. Så att, ja, ja, vi måste jobba med de, med de saker där det är, där det är vettigt att Europa har egen infrastruktur eller egna språkmodeller. Sen ska vi inte göra det så att det går så långt så att det, så att vi ska inte använda någonting annat. Men man måste, ja- Hur tror du den balansen ser ut?
Anders Thoresson
00:20:27
Hur, hur kommer man hitta den?
Elisabeth Thand Ringqvist
C
00:20:29
Den tror jag man hittar igenom en, en väldigt öppen diskussion. Jag tror att det är en sån sak som till exempel en, en AI-general behöver vara med att styra och inte själv då, utan s-samla de viktiga myndigheter, men också civilsamhälle som har insikter i hur vi ska göra för att, eh, för att få den nivån på robusthet som vi behöver. Inte för mycket, men inte för lite. Men här är jag tillbaka till den här, min grundläggande oro för, för Europas AI-reglering som alltid har varit, som är väldigt, väldigt tajt. Och att den riskerar att göra att innovation inte får flöda fritt. För det är redan från början så finns restriktioner. Och det hoppas jag också att vi i Europa kan börja titta på. Visa att ja, men det här kanske vi reglerade för tajt här och, men vi kanske både samtidigt måste göra det, regleringen ännu tuffare på någonting som kommer, liksom, på konsumentsidan.
Anders Thoresson
00:21:34
Så att en, en översyn utav, utav reglering på, på EU-nivå. Du var inne på regulatoriska sandlådor som är ett verktyg också att, att jobba med här. Kommer, finns det liksom såhär, har ni några konkreta idéer för en, för en kommande mandatperiod som ni skulle vilja se här?
Elisabeth Thand Ringqvist
C
00:21:49
Ja, det här blir ju då på, det är på EU-nivå. Men ja, det, vi, vi röstar, vi vill ju att det ska vara en, eh, en mer innovationsanpassad reglering i EU än vad vi har i dag.
Anders Thoresson
00:22:00
Mm. Och, och innovationsan-anpassad, var-varför är det viktigt? Eh, för då är vi på att bygga AI, inte på att använda AI i, i första hand.
Elisabeth Thand Ringqvist
C
00:22:11
Eh, ja, bygga AI och kanske också i hur man ska applicera den på den industri som vi har. Därför att jag är rädd för att det byggs någon annanstans istället. Om vi har för strikt lagstiftning här, då kommer den utvecklas i Kina och USA och då kommer vi bara se, då kommer vi vara mottagare utav en, en smartare AI än vi själva har förmåga att utveckla. Och det är ju, det är ju en katastrof i Europa. Då har vi återigen satt oss själva liksom på, på efterkälken.
Anders Thoresson
00:22:44
Mm. Jag skulle vilja hoppa tillbaka till en sak som du sa som jag, som jag tycker är intressant. Du, du pratade om, om artificiell intelligens och dess möjligheter i bland annat i jordbruk och, och skogsbruk. Och där är det i första hand inte den generativa artificiella intelligensen som, som då har slagit igenom sedan 2022, utan där är ju andra typer utav, utav AI. Samtidigt som i det offentliga samtalet och i det, i det politiska samtalet så, så är det just nu ett väldigt stort fokus på den generativa artificiella intelligensen. Ser du med din bakgrund som, som investerare och vad du kan här att, liksom, är det ett, är det ett problem för Sverige att det är så stort fokus på generativ AI?
Elisabeth Thand Ringqvist
C
00:23:23
Ja, kanske. Jag tror att den politiska debatten plockar ju upp det som andra pratar om. Och jag tror att företag, de, de gör det där de hittar luckor i marknaden att fortsätta. Men den blir ju lite snevriden i att den, man tror att allting bara handlar om språkmodeller och, och Claude och Perplexity och så där. Det är en, det är ju en, det tror jag är en nackdel. Speciellt är det en nackdel om det handlar, om det sedan på något sätt översätts till vilka anslag man ger till universitet och högskolor och Vinnova och Energimyndigheten och annat. Då blir det ju jättekomplicerat. Och jag tänker inom energi så är det ju superintressant hur många företag nu bara på senaste åren har etablerat sig som för att göra energimarknaden mer stabil när den är, jag menar vi har många, liksom, mer volatila kraftslag. Men att det finns lösningar på det, vilket aldrig hade gått att använda om vi inte hade haft AI.
Anders Thoresson
00:24:27
Där AI hjälper till att göra lastbalansering i nätet när det, när det blir effektbortfall och så vidare.
Elisabeth Thand Ringqvist
C
00:24:32
För att det går att få en, en beräkningskapacitet som ingen hade kunnat förutse. Samtidigt som jag läste någonstans om att det här är, vi är fortfarande där lite grann på, i funktion tills det här är upp och fungerar med ett helt decentraliserat liksom energisystem. Det är på nivån liksom iPhone version ett. Men det är väl bra att vi är där. De har ändå gjort ett stort, jag har gått, vi har tagit steget från 339 till iPhone. Sen ska den bara bli bättre.
Anders Thoresson
00:25:00
Men, men det är här jag tycker att det blir spännande då. För att många av de här lösningarna i energisektorn, vi har en del projekt som jobbar med det också. Där är det precis som du säger, där är det inte den generativa AI som används, utan där är ju enklare inom citationstecken, analysmodeller och så vidare. Och, och det är där jag tänker att, att, att om politikerna fastnar i en, i en tankebild om att AI är lika med generativ AI, att vi då kommer missa AI-lösningarna som faktiskt behövs för väldigt stora samhällsutmaningar.
Elisabeth Thand Ringqvist
C
00:25:29
Ja, det finns ju en, det finns ju en klar risk för det. Om, men som sagt, där hoppas jag ju att de som är kunniga inom både myndigheter och annat visar på vad det är som behövs för att Sverige ska kunna ta de här stegen. Och att sen lägger man på ett såhär kvantdatorperspektiv på det så kommer vi kunna göra saker som vi absolut inte trodde möjliga. Svårt att se i dag för än så länge så har vi inte använt, det finns väl en del, inte så få buggar i, i hur man använder kvantdatorer i dag. Men samma sak som när det gäller AI, helt plötsligt så har man kommit förbi dem. Och så det kan vara så att det är tillbaka din fråga om vad 26, 2030. Det kanske är där vi måste ha ögonen på. Vad blir kombinationen utav AI och kvant och vad kan vi då göra? Och hur, och vilka områden i Sverige borde vi kartlägga som såhär om, och tänka såhär, om kvantdatorer kan klara av de här tre sakerna inom våra tio stycken specialområden i Sverige som vi, där vi har råvaror och kunskap som vi är duktiga på. Vad är det vi måste förbereda oss på redan nu? Och liksom backa tillbaka.
00:26:39
Den dagen x händer, då måste vi ha gjort de här tio sakerna.
Anders Thoresson
00:26:42
Ser du att det finns många tydliga politiska konfliktlinjer som skär igenom AI-landskapet?
Elisabeth Thand Ringqvist
C
00:26:47
Jag tycker, tror nog egentligen att den stora konfliktlinjen är ointresse och okunskap. Det är svårbegripligt och man lämnar det som jag började med till dem som kan digitalt och tech. När det är någonting som vi i grunden måste förstå på samma sätt som vi lärde oss att förstå hur man ska använda e-mail här en gång i tiden.
Anders Thoresson
00:27:10
Därför att den artificiella intelligensen kommer att bli ett verktyg i alla samhällssektorer.
Elisabeth Thand Ringqvist
C
00:27:13
I alla samhällssektorer.
Anders Thoresson
00:27:16
Hur tror du att, att, att den svenska arbetsmarknaden kommer påverkas av den artificiella intelligensen? Vad har ni för tankar om att hantera det här som pratas om att jobb kommer försvinna eller arbetsuppgifter kommer försvinna och så vidare? Hur ser era resonemang ut där?
Elisabeth Thand Ringqvist
C
00:27:33
Där är det ju, där jämförde jag det lite grann med i början av globaliseringen. Det finns ju hur Sverige var, tappade ett antal jobb för att man flyttade tillverkningen av mikroverk till Kina för det var mer effektivt att göra det där. Och så flyttar man någon annan tillverkning. Precis när det började, då blev det ju väldigt stora omställningsproblem. Och vi är ju där just nu där vi har omställningsproblemen. Det kommer nog att räta ut sig, det brukar göra i Sverige. Men det finns ju, det hörde jag på radion senast i dag om civilingenjörer och samhällsvetare, samhällsvetare, ekonomer som, och jurister, där en hel del av instegsjobben har försvunnit. Och det är ju så klart otroligt utmanande. Det är ju personer som har gått en, en kanske femårig utbildning till någonting som ska vara kassaskåpssäkert för fem år sedan och är inte det längre. Sen är det personer som har problemlösningsförmåga och annat som kommer att hitta andra jobb. Men det kanske inte var de jobben man hade tänkt sig att man skulle ha.
00:28:33
Och därför så är det ju väldigt viktigt att som samhälle beskriva vilka jobb som är, man kan tänka sig framtidsjobb i dag. Och att en hel del de kommer att finnas inom yrken som inte kommer försvinna.
Anders Thoresson
00:28:48
Kan du utveckla det resonemanget?
Elisabeth Thand Ringqvist
C
00:28:50
Yrken som, som, som är nära, som kanske inte är så mycket på kontorsarbete. För att det är ju en hel del av kontorsarbete som på samma sätt som digitalisering har tagit bort en mängd av bokföringsarbete. Bokföringsarbete, när jag gjorde, startade mitt första företag, då hade vi bokföring i bok. Och så skrev man upp liksom debet och kredit och så räknade man på hand och hade miniräknaren nära till hands. Och all den typen av bokföringsarbete har ju försvunnit. Och det gjorde det ju redan igenom av vanliga, vanlig mjukvara. Samma sak händer nu när det gäller mer avancerade arbetsuppgifter eller beskrivningar av PM och, och, och annat. Så på kort sikt så, så kommer det behövas en väldigt, vad säger jag, en upplysande debatt om eller med de som är studenter som söker sig till, till olika utbildningar för att förstå vad man, vad man kan göra och inte göra. Och då tror jag att, eller som många bedömare säger att vissa yrken som är människonära, det kommer man kanske inte kunna byta ut. Det är ju läkare och sjuksköterskor och poliser och soldater och annat som, som man kanske ska överväga som person. Det här kanske kan passa mig bättre.
Anders Thoresson
00:30:09
På eran webbplats har ni också under de här digitaliseringens skrivningar om den artificiella intelligensen i relation till skolan och utbildningsväsendet. Det tänker jag tangera det här. Det blir ju då hur vi förbereder de unga som ska komma ut på de här instegsjobben. Vad är det för förändringar ni ser skulle behövas i svensk utbildning?
Elisabeth Thand Ringqvist
C
00:30:28
Ett synsätt som också säger att det gäller både pärm och skärm. Den här regeringen har jobbat väldigt mycket att vi ska ha, att man ska ha böcker i skolan och inte ska ha iPads. Håller jag verkligen med om när det gäller Centerpartiet, håller med om när det gäller de yngre åldrarna. Men det är också viktigt att lära sig hantera artificiell intelligens och då är det ju allting från att känna igen vad som är fejk, hur man lär sig att vara kritiskt tänkande till det man läser och ser på nätet. Det är ju otroligt svårt. Men också hur man använder de goda sidorna utav att kunna göra beräkningar, ta, ta hjälp av det som är, ja, de språkmodeller som finns. Men det är också tydligt att man måste också lära sig göra hantverket i grunden också. Så att man kan, så man vet hur man gör beräkningar. Det är viktigt att man inte, men på samma sätt som man, jag tror att man inte fick använda miniräknare från början. Man sa det är viktigt att man ska skriva och man ska lära sig, ja, liggande stollen eller vilket man nu hade när det gäller division.
00:31:35
Vilken, beroende på vilken skol, vilken år, vilket årgång man är i skolan. Man måste veta hur den görs därför att annars så blir allting så svårt att ta på.
Anders Thoresson
00:31:45
För att få en konkret förståelse för vad det verktygen faktiskt kan få till med. Men, men det verktygskunnandet, tror du att det är viktigt att, att skolan står för det?
Elisabeth Thand Ringqvist
C
00:31:56
Alla verktyg som är, ger en effektiv inlärning. Men AI kan ju också vara en, en fantastisk upplevelse i inlärning utav till exempel historia, där man kan sitta och prata med en, en historisk figur. Du kan, du kan sitta där och så kan du ha Gustav Vasa, så kan du prata med Gustav Vasa och säga: "Men varför gjorde du sådär?" "Ja, men det gjorde jag för att jag skulle ju upp den här riksdagen här." Och så pratar du med Karl den tolfte. Varför anföll du de där? Ja, men det gjorde jag på grund av följande saker. För många, många barn kommer det bli ett mycket bättre in, alltså sätt att lära sig än att läsa det i böcker. Så när vi kan lita på den här typen, där tekniken är så pass bra, så du kan ha den här interaktiva dialogen med historiska figurer. Eller för all del med politiker och någon som kan sitta och prata med en AI-version av en partiledare, så blir det en dialog som är mycket, mycket lättare för att förstå än att sitta och läsa det i text. Så jag tror att blandningen av de här kommer också göra att elever som har svårare för det, den inläsning kommer också kanske ha lättare för många ämnen.
00:33:03
Och där måste man ju i skolan vara öppen för, för det. Och då kanske det är en rolig hemläxa att göra, att sitta en timme och prata med historiska figurer.
Anders Thoresson
00:33:16
Om vi hänger på läraren ett stund och, och det som du säger att när, när den generativa AI kom, då vände man sig till den i partiet som kanske var den digitaliseringsansvarige. Hur jobbar ni i Centerpartiet för att, att hålla er uppdaterade, förstå vilka experter, nätverk och så vidare jobbar ni med?
Elisabeth Thand Ringqvist
C
00:33:35
Just i Centerpartiet har vi det bra för att den som är vår digitalt ansvarig är också han som har skolfrågor.
Anders Thoresson
00:33:40
Och nu tänker jag inte bara på skolfrågor utan i relation till politiken överhuvudtaget här.
Elisabeth Thand Ringqvist
C
00:33:44
Nej men, för oss handlar det om att vara ute och lyssna på olika personer som kan teknik. Men här ska jag vara ärlig och säga att det är svårt att hitta de personerna som är duktiga, som då inte bara är tekniskt fokuserade. Jag som tycker väldigt mycket om teknik och har jobbat med delar av de, av det här under en tid har jag ändå svårt ibland att förstå när jag sitter på en AI-konferens på KTH där man pratar om applicerad AI och tänker mig att det ska vara någonting som är lite mer konkret än det jag faktiskt ser. Det blir väldigt, väldigt matematiskt ändå. Och sen så har ju då de olika stora, liksom organisationerna som vanligen möter politiken, som är skolledare eller lärarfacken och så. De har ju sällan med sig en, en AI-expert. För här tänker vi kring AI. Så de vanliga, liksom folkrörelseorganisationerna, det som är Föreningssverige som vi som politiker ofta möter och där vi har väldigt nära ingångar. De har inte den här kunskapen i dag. Så att vi behöver också hjälp att hitta rätt personer vi kan prata med för att förstå det här.
00:34:56
Jag tycker det kan vara lite svårt.
Anders Thoresson
00:34:59
Men då låter det som att den förståelsen som skulle behöva finnas brett i, i, i svenska myllan för vad artificiell intelligens kan innebära för föreningslivet, för näringslivet och så vidare. Den känner du inte riktigt att du möter?
Elisabeth Thand Ringqvist
C
00:35:12
Nej, den AI är aldrig en fråga. Möjligtvis det som vi pratade om tidigare, hoten mot vissa jobb. Den har man, den har man koll på, men det är inte någon som har en AI, som kommer med sin AI-agenda till oss när de också pratar om jobben eller klimatutsläpp eller annat. Man är väldigt fokuserad på sina gamla frågor och har heller inte lagt något AI-raster på sin egen verksamhet. Så jag har inte tänkt på det på det sättet.
Anders Thoresson
00:35:37
Det är en bra fråga. För det tänker jag ändå blir det intressanta. Kanske inte att man ska komma in och prata specifikt om AI, men att även om du, oavsett vilket samhällssektor du då jobbar i, att du faktiskt har förstått och börjat tänka kring hur kommer artificiell intelligens kunna förändra och förbättra och möjliggöra saker hos oss rätt använd.
Elisabeth Thand Ringqvist
C
00:35:54
Och där är det ju de storföretagen som när man pratat med Ericsson, Scania och Volvo, de har ju alltid haft det på kartan. För de kan ju prata om det, vad det innebär för dem och vilka möjligheter det ger.
Anders Thoresson
00:36:06
Men andra- Och sen har vi en uppsjö med uppstarts, startupsbolag som också gör det, men, men bredden där emellan.
Elisabeth Thand Ringqvist
C
00:36:12
Precis och då blir det som att då blir AI en startupfråga. Och det är det ju inte heller. Det är ju fantastiska entreprenörer som ser en möjlighet att använda AI inom sin, i sin verksamhet. Men i dag finns det ju inte någon startup som inte funderar på hur, alltså hur AI ska användas. Och det har väl dödat en hel del startups och varit fantastiskt för några.
Anders Thoresson
00:36:35
En avslutande fråga. Det här är komplext. Det springer i många dimensioner. Hur, hur utmanande är den artificiella intelligensen i relation till politiken i jämförelse med andra frågor du som partiledare har att förhålla dig till?
Elisabeth Thand Ringqvist
C
00:36:51
Mm, det är en av de mest utmanande frågorna. Det och hur vi ska få fler jobb i Sverige. Och de hör ju för mig väldigt mycket ihop. Och likadant så är det också hur vi ska få ner utsläppen i Sverige och hur vi kan göra det till en konkurrensfördel för Sverige. Och där, där AI blir liksom en del som ligger i en bottenplatta i både de sakerna. För AI är ju det som är möjliggöraren för, för de båda två.
Anders Thoresson
00:37:20
Kan du utveckla det då småningom? För det, det blev jag nyfiken på.
Elisabeth Thand Ringqvist
C
00:37:23
Ja men ska vi ha fler jobb i Sverige så måste vi förstå hur vi ska använda AI för att våra företag ska bli konkurrenskraftiga. Annars så kommer, som vi har pratat tidigare, då kommer jobb försvinna. Men använder vi AI på rätt sätt eller säkerställer att Sverige applicerar AI, oavsett om det är generativ eller om det är vanlig AI eller om det är beslutsstöd eller backat med den datakraft det är, då kan ju vi åstadkomma fantastiska resultat, både i nya företag och våra gamla etablerade företag och de företagen tillsammans. Och sen när det gäller klimatutsläppen så vet vi ju att det är ju beräkningskapaciteten som gör att vi kan hitta de här nya sätten att ha, hur energisystemet ska fungera och hur vi ska få beräkningar som vi gör att liksom betong kan vara, vi kan konstruera betong som släpper ut mindre där. Men det måste vi också göra med AI-beräkningar. Så att båda de två, alla de här tre sakerna är ju, lirar ju liksom ihop.
Anders Thoresson
00:38:19
Mm, och där AI blir en möjliggörare för de andra två sakpolitiska frågorna.
Elisabeth Thand Ringqvist
C
00:38:23
Och de viktigaste sakerna sen, både de här, att har vi fler jobb och fler som jobbar, då kommer vi också ha mer pengar till vår välfärd. Och för att kunna investera i nästa steg utav AI. Så ja.
Anders Thoresson
00:38:34
Elisabeth Hann Ringqvist, stort tack för att du gästade AI Sweden Podcast.
Elisabeth Thand Ringqvist
C
00:38:38
Tack för att jag fick komma hit.
Elisabeth Thand RingqvistC
Anders Thoresson