Debattkollen
powered by Klang
Startsidan
Quiz: Vem sa det där?
Om Klang
Startsidan
Quiz: Vem sa det där?
Om Klang
← Tillbaka till AI Sweden möter Erik Slottner (KD)
Transkript
AI Sweden möter Erik Slottner (KD)
Följ uppspelningen
Erik Slottner
KD
00:00:04
Vi har tvåhundranittio kommuner, tjugoen regioner och nu tror jag det är trehundrafemtionia myndigheter. Och de jobbar alltför ofta i stuprör och på egen hand, uppfinner hjulet på nytt, eh kopierar för lite, delar med sig för lite.
Anders Thoresson
00:00:22
Hej och välkomna till AI Sweden Podcast. Jag heter Anders Thuresson och sitter i dag tillsammans med Erik Slottner. Välkommen till podden, Erik. Stort tack. Du är kristdemokrat och har varit civilminister under innevarande mandatperiod med ansvar för digitaliseringsfrågor.
Erik Slottner
KD
00:00:37
Ja.
Anders Thoresson
00:00:38
Eh, jag tänker att vi ska börja med samma fråga som vi har börjat tidigare samtal med här. Och det är att jag skulle vilja göra en, en bred inflygning och höra hur tänker du och Kristdemokraterna att kopplingen mellan politik å ena sidan och artificiell intelligens å den andra sidan ser ut?
Erik Slottner
KD
00:00:55
Det där funderade jag väldigt mycket på när jag blev civilminister. Det är en del av mitt väldigt breda ansvar är just digitaliseringsfrågorna. Vad är politikens roll i digitaliseringen? Därför den är ju framför allt väldigt marknadsdriven, den är efterfrågestyrd. Och så finns det innovatörer och kreativa människor som skapar nya tjänster som det finns en efterfrågan på och som man därför också i sitt företag kan göra vinst och anställa människor. Vad är då politikens roll i detta? Ja, men det är att skapa de rätta förutsättningarna för att de här innovatörerna och för startups som ska kunna eh starta och växa och stanna kvar i Sverige. Och då handlar det mycket om regleringar, att vi inte sätter upp en massa regelverk som sätter käppar i hjulen. Där har politiken en helt avgörande roll så klart. Vi vill se till att Sverige blir uppkopplat med bra uppkoppling så att vi kan använda alla de här digitala, alltmer avancerade digitala tjänsterna, oavsett var vi bor, arbetar och verkar. Och sen naturligtvis kompetensfrågan också. Att vi kittar Sverige med en kompetent befolkning, både med spjutspets men också att det breda folklaget är så pass digitalt kompetenta att man kan vara, kan manövrera och leva i ett alltmer digitaliserat samhälle.
00:02:13
Det skulle jag säga är politikens huvuduppgifter. Och för att lägga till, addera en sista nu, det är ett långt svar, är det också att se till att oh-offentlig sektor får fart i sin digitalisering. Det är också ett väldigt viktigt politiskt ansvar.
Anders Thoresson
00:02:27
Så ett, ett, brett målt generaliserar man det som du beskriver här så handlar det om ett möjliggörande utav att dra nytta och skapa värde med hjälp utav tekniken.
Erik Slottner
KD
00:02:36
Ja, så skulle man kunna sä-, precis, och skapa förutsättningarna för att den där kreativiteten som finns ska kunna få ge utlopp.
Anders Thoresson
00:02:47
Eh, när Sverige gick till valurnorna förra gången, 2022, då hade vi pratat om artificiell intelligens och kanske lite big data under många år, men den generativa AI var fortfarande relativt okänd. Så gick det några månader efter det att Ulf Kristersson hade satt samman sin regering. Så lanseras ChatGPT och plötsligt så står vi och ni politiker inför en helt ny verklighet på något sätt som sedan har accelererat väldigt, väldigt snabbt under de här fyra åren. Hur är det som politiker att plötsligt ställas inför en, lite utav en vit fläck?
Erik Slottner
KD
00:03:19
Det är väldigt speciellt och jag har sagt i flera intervjuer förut att, jag menar även jag kan känna mig ganska liten i den här digitala världen, i den digitala kapruskningen och i den snabba utvecklingen så är det verkligen. Men då gäller det att förstå min roll som minister och politiker i detta, i detta landskap. Att jag kan aldrig styra teknikutvecklingen, det är andra som gör. Och det är väldigt svårt att också reglera själva tekniken. Däremot kan vi skapa regelverk och förutsättningar för att vi ska få ut det bästa möjliga av den nya tekniken. Vad det är vet ju inte vi riktigt i dag. Vi ser väldigt mycket digital innovation. Vi kan gissa oss till vad nästa digitala innovationer ska vara, men vi kommer förmodligen alla av oss bli tagna på sängen någon gång inom, inom ganska nära, nära förestående tid över nya innovationer som vi ens inte kunde drömma om innan. Och det är det som gör det här så himla spännande och roligt.
Anders Thoresson
00:04:20
Men svårt, kanske också?
Erik Slottner
KD
00:04:21
Svårt också. Men absolut. Nej men politik är svårt många gånger. Att vara politiker och vara minister, att vara politiker på den här nivån, det är inget lätt uppdrag. Det är väldigt svårt utifrån många olika förutsättningar.
Anders Thoresson
00:04:33
Men det, det, det här att, att du, du säger att man kan inte styra teknikutvecklingen, utan man, men man kan vara en möjliggörare för de tekniska innovationerna som, som kommer. Men, men ändå pratas det ju kring behovet av att också se till att reglera AI på rätt sätt och det handlar ju delvis ändå tänker jag om att styra. För du, du vill begränsa vissa tillämpningar, möjliggöra andra och så vidare. Kan, kan du utveckla det här resonemanget lite grann till hur du, hur du tänker kring det?
Erik Slottner
KD
00:04:58
Ja, alltså vi vill ju, vi vet att AI, annan teknik också, men kanske AI mer än någon annan teknik egentligen, kan ju användas också på sätt att, som är skadligt för samhället i stort, för enskilda människor, för demokratin. Och då gäller det att vi reglerar AI på sånt sätt att vi får en användning av AI, en implementering av AI som gagnar, som skapar samhällsnytta, som driver samhällsutvecklingen framåt och som bidrar till ett mer hållbart konkurrenskraftigt samhälle. Men vi vill ju inte att AI ska användas för att auktoritära stater ska styra, stärka sitt grepp över människor. Vi vill inte använda- AI får manipulera människor eller får manipulera demokratiska val. Vi vill inte använda AI för att bedra människor på pengar eller lura människor på andra sätt. Och därför behöver AI regleras själva implementeringen av AI. Men teknikutvecklingen i sig är väldigt svår att reglera och förmodligen inte heller önskvärd att reglera. Utan tekniken äh finns där, tekniken går väldigt snabbt framåt, men då måste varje, tycker jag, ansvarsfull politiker också reglera tillämpningen så att vi får en så bra utveckling som möjligt på det här området.
Anders Thoresson
00:06:14
Så den viktiga distinktionen blir här på att skilja på utvecklingen utav tekniken och tillämpningen utav den.
Erik Slottner
KD
00:06:20
Ja, exakt, exakt.
Anders Thoresson
00:06:21
Om, om vi går in på tillämpningen och, och Kristdemokraternas tankar om vad som är ett bra Sverige framöver. Vad kan artificiell intelligens hjälpa till med att, att realisera i, i eran tankar om, om framtida Sverige?
Erik Slottner
KD
00:06:37
Äh väldigt mycket. Vi kan börja med välfärden, hur vi kan, hur vi ser att AI kan hjälpa till att förbättra hälso- och sjukvården genom att upptäcka äh allvarliga sjukdomar i ett tidigare skede med större precision och därmed kunna sätta in kanske livsavgörande behandling mycket tidigare och till fler än vad vi kan i dag. Vi ser hur vi inom socialtjänsten och äldreomsorgen kan minska fallolyckor med hjälp av AI-teknik, hur vi kan förbättra arbetsmiljön för de som jobbar där med bättre schemaläggning och framför allt genom att reducera den administrativa bördan för medarbetare. Vi ser nu hur man med hjälp av transkribering kan göra journalföringen både säkrare och mer effektiv och vi sparar massor med arbetstid som kan frigöras för mänskliga möten istället. Det tycker jag är väldigt kristdemokratisk användning av AI, att minska administration och frigöra tid för mänskliga möten. Äh men sen ser vi också hur vi kan öka produktiviteten, hur vi kan äh slimma våra processer och därmed göra svenskt näringsliv mer konkurrenskraftigt gentemot omvärlden.
00:07:49
Och vi kan också se hur vi kan i offentlig sektor spara på skattebetalarnas pengar och lägga dem där vi tycker det gör större nytta istället.
Anders Thoresson
00:07:58
K-kan du utveckla möjligheterna som du ser och partiet ser för, för näringslivet och vad som behöver göras för att de ska kunna bibehålla och stärka en konkurrenskraft i en snabb teknikutveckling?
Erik Slottner
KD
00:08:08
Näringslivet är ju i dag väldigt duktiga. Näringslivet är ju mycket tidigare på sin implementering av AI än vad offentlig sektor är. Och det är därför jag ser som min stora roll som civilminister är verkligen att öka takten av AI-användningen inom den offentliga sektorn. Men om man ser att man kan producera varor och tjänster äh på kortare tid äh i dag så ökar, än i dag så ökar produktiviteten, den ekonomiska tillväxten. Vi kan se hur man kan mycket av det, mycket av tjänster och arbetsuppgifter som i dag utförs av människor skulle kunna effektiviseras eller helt överlåtas till olika AI-tjänster. Det här gör ju så klart att företagen kan stärka sin äh konkurrenskraft. Vi ser hur enskilda medarbetare kan reducera sin arbetstid på väldigt många olika moment. Jag tycker också inom juridiken finns ju en väldigt stor potential med AI för att få både säkrare och mer likvärdiga juridiska bedömningar. Där vi i dag ser att en, en juridisk bedömning kan i dag skilja mycket beroende på vilken kommun man bor i eller vem, vilken handläggare som handlägger ett visst ärende.
00:09:22
Med hjälp av AI kan vi både korta processerna och skapa större likvärdighet och säkerhet. Inom stadsbyggnadsprocesserna, bygglovsärenden, ser vi hur vi kan minska tiden för bygglovsansökan från flera veckor till ett par minuter exempelvis. Och såhär kan jag ju fortsätta fylla den här podden med och prata om alla de möjligheter som finns. Vi ska inte heller glömma bort att när offentlig sektor digitaliseras och blir mer AI-driven så gynnar ju det också privata företag. Jag tycker det glöms bort ibland att äh offentlig sektor kommer inte innovera all den här AI-utvecklingen på egen hand, utan vi ska ta hjälp av och upphandla äh kompetens och varor och tjänster från den privata sektorn.
Anders Thoresson
00:10:02
Och där har Upphandlingsmyndigheten nyligen fått ett uppdrag att, att titta just på hur man kan underlätta för små och medelstora företag att komma med innovativa lösningar till, till offentlig sektor. Kan du berätta lite grann om det och hur resonemangen har gått bakom det?
Erik Slottner
KD
00:10:15
Ja, Upphandlingsmyndigheten har faktiskt fått flera äh uppdrag under mandatperioden för att underlätta för små företag, för att under-- hjälpa kommunerna att göra bra upphandlingar inom IT-området. Vi ser att just upphandlingsregler och upphandlingsprocesser är någonting som skrämmer bort inte minst mindre företag och många kanske nya företag där man inte riktigt reder ut alla de krav som ställs. Och här har vi igenom flera uppdrag gett uppdrag till Upphandlingsmyndigheten att underlätta för små företag att delta i offentlig upphandling genom att sänka trösklarna in, men också hjälp av stödja kommuner och andra upphandlande myndigheter hur man kan utforma upphandlingar så att det passar småföretag och inte minst inom det digitala området. Bland annat är ju tidiga dialoger jätteviktiga med näringslivet. Äh vi har ju också nu investerat i en AI-verkstad där Skatteverket och Försäkringskassan har fått i uppdrag att utveckla en miljö där man kan utveckla och ta fram AI-tjänster och AI-produkter äh, äh anpassade då för offentlig sektor.
00:11:18
Där har vi också gett äh Myigheten för offentlig upphandling att hjälpa äh, äh den här AI-verkstan att också upphandla av mindre teknikföretag.
Anders Thoresson
00:11:29
Men det låter som att en, en insats som, som sker i, på både upphandlarsidan och leverantörssidan här då att stötta offentlig sektor att bli bättre på att upphandla innovativa lösningar samtidigt som man underlättar för de innovativa företagen att komma med anbud i den typen av upphandlingar.
Erik Slottner
KD
00:11:44
Men precis så. Vi exakt, det var en bra sammanfattning och äh det där vi behöver jobba precis på det sättet. Vi har också gett uppdrag om att ta fram dynamiska inköpssystem som är lite krångligt, men det är också en variant av en alternativt offentlig upphandling som gör det lättare för leverantören att delta och som också gör det mycket lättare för beställaren att beställa och avropa.
Anders Thoresson
00:12:08
Mm. De här tillämpningarna för, för AI i offentlig sektor som du beskriver som väldigt kristdemokratiska tillämpningar. Vad, vad finns det för politiska beslut eller politiska aktiviteter som kan, kan bidra till att öka den typen av tillämpning utav AI i offentlig sektor?
Erik Slottner
KD
00:12:25
Ja, dels har vi tagit fram tycker jag två väldigt viktiga dokument, alltså strategier. En digitaliseringsstrategi som är ett år gammal ungefär och sedan en AI-strategi då som är några månader gammal. Det är två väldigt, man kan undra såhär strategier så mycket. Behöver vi fler visioner och så. Men de här strategierna, framför allt digitaliseringsstrategin, är ju väldigt konkret. Det är väldigt mycket av en, kan jag säga, upplägget är mycket av en handlingsplan där vi har väldigt mycket tydligare mål med digitaliseringspolitiken än innan. Så det är väldigt begripligt och lätt för en kommun, en region, en statlig myndighet att förstå vad är det vi vill med digitaliseringen och därmed också kunna plocka de lägst hängande frukterna och prioritera alla åtgärder utifrån de målen. Och sen aviserar vi också den här strategin, ett antal åtgärder som regeringen ska jobba med och återkomma med. Och det som också är unikt med den här strategin är att den följs upp varje år av två utsedda myndigheter.
00:13:26
Så vi kan liksom inte gömma oss eller glömma bort den där strategin, utan det är ett levande dokument som kommer att fyllas på med nya mål och nya aktiviteter. Och det är också väldigt bra tycker jag. Sen har vi då utifrån bland annat de här strategierna, men också utifrån AI-kommissionens slutrapport investerat i flera, tagit flera beslut, också gjort en del investeringar, bland annat den här AI-verkstaden. EU-samt exempel, vi satsar på regulatoriska sandlådor, vi har investerat i en AI-fabrik för att öka beräkningskraften. Vi har tillsatt ett antal utredningar som är viktiga för att öka mängden data i offentlig sektor, eh, och gett ett antal uppdrag till myndighet för att också öka tillgången till kvalitativ data. Så att, och också nu infört en ny lag så vi kan öka så kallade, stärka den så kallade interoperabiliteten, så vi kan dela data med övrig offentlig sektor. Så vi har gjort och gör väldigt mycket för att skapa just de här förutsättningarna för att öka digitaliseringen. Och jag ser också, det blir långa svar här, men det är hjärtat är fullt av mycket känner jag.
00:14:29
Vi ser också en väldigt positiv utveckling. Fler och fler kommuner använder mer och mer digitalisering och AI i sin organisation och också myndigheten, ska jag säga, vilket är fantastiskt roligt att se och väldigt inspirerande.
Anders Thoresson
00:14:45
Några begrepp här som jag tycker är, kan vara intressanta att, att liksom såhär kroka på. Regulatoriska sandlådor. Kan du beskriva för lyssnarna, vad är det och hur hjälper det till i offentlig sektors användning utav AI?
Erik Slottner
KD
00:14:57
Det handlar om att aktörer som utvecklar olika AI-produkter innan de sjösätts på marknaden, innan de kommersialiseras, ska de testas i en regulatorisk miljö för att se håller den med det regelverk som finns, bland annat inte nu minst då med EU:s AI-förordning. Är den i enlighet med AI, EU:s AI-förordning, men också med personuppgiftslagar och GDPR och vad det nu kan vara för något.
Anders Thoresson
00:15:24
Så att, att man ska kunna testa tekniken i relation till gällande reglering och se var någonstans det blir ett, en friktion där emellan.
Erik Slottner
KD
00:15:33
Ja, eller om det överhuvudtaget uppstår någon funktion, friktion. Precis så. Och sen efter detta kan man göra ändringar som behövs och sen kan det sjösättas på marknaden. Det här med datatillgången och interoperabiliteten i, i- Förlåt, för sen finns det, nu avbryter jag dig Det får du lov att göra Men det är ju regulatoriska sandlådor. Sen finns det också tekniska sandlådor där man kan prova utifrån andra aspekter som är stöd till AI-utvecklare och teknikutvecklare för att se är detta någonting som går att kommersialisera, för att slippa upptäcka, upptäcka detta sedan och då behöva använda konsumentköplagen eller annan lagstiftning.
Anders Thoresson
00:16:13
Just det. Datatillgången är någonting som vi i flera projekt som vi har jobbat med på AI Sweden ihop med kommuner och så vidare. Där märker vi att det där blir utmaningar och det som ni vill låsa upp här med interoperabilitet och så vidare, det adresserar det. Vad är det som har gjort att, eller vilka insikter har legat bakom de besluten?
Erik Slottner
KD
00:16:32
Vi vet ju att data beskrivs ju många gånger som guldet, vår tids guld här och det som är bränslet i AI-utvecklingen och då behöver vi öka mängden data. För vi behöver öka beräkningskraften. Ska vi öka beräkningskraften och få mer kraftfulla beräkningsmöjligheter, då behöver vi också mata de här beräkningsdatorerna och maskinerna med mera data. Så det är det det bygger på helt enkelt. Sen vet vi att Sverige sitter ju på en unik mängd med data också, som vi var väldigt tidiga med att föra statistik och kategorisera eller samla in data. Mycket av den här datan är ju i dag analog, bland annat på Riksarkivet och Kungliga biblioteket. Det lägger vi nu pengar för att digitisera så vi kan använda den datan för bland annat AI, AI-utveckling. Men sen ser vi också att mycket av datan som vi i dag producerar är inlåst. Kanske beroende på tekniska skäl, det vill säga att de är inlåsta till ett visst företag och vi inte kan dela den av den anledningen. Eh, den kan vara, den kan vara inlåst därför att den är sekretesskyddad och vi inte får dela den.
00:17:43
Den kan också, och även data som inte är inlåst kanske ändå inte är så användbar därför att kategoriseringen av datan inte är användbar i just den beräkningskraften där. Så att allt det här jobbar vi nu med att skapa lagliga möjligheter att dela mera data. Vi skapar tekniska möjligheter att dela mera data och sen ser vi till att den data vi väl får och kan dela håller så hög kvalitet som möjligt. Och det senaste, eh, beslutet som vi har tagit kring detta, det är att också skapa en miljö för datadelning, struktur ska jag säga, för datadelning i offentlig sektor så att myndigheter ska kunna också dela mycket mera data mellan varandra.
Anders Thoresson
00:18:23
Jag tycker det är en jätteintressant beskrivning utav de beslut som har fattats under den här mandatperioden för att beskriva vart Sverige befinner sig just nu. Om du, om du får blicka framåt fyra år fram i tiden under, under kommande mandatperioden, vilka beslut ser du skulle gynna Sveriges användning och värdeskapande av AI fram till 2030?
Erik Slottner
KD
00:18:42
Jag, jag är övertygad om att vi behöver göra mer av det vi redan gjort. Jag tänker de här data nu som vi precis pratade om, där behöver vi göra mera för att frigöra mera data. Eh, Sverige har i dag ungefär eller över tror jag det är fyrahundra skalade registerlagar som styr mycket av hur vi får dela data, personuppgiftsdata exempelvis. De behöver nu moderniseras och uppdateras för att bli mer anpassade i en AI-driven värld. Så att det har vi också pekat ut i AI-strategin. Vi behöver liksom registerlag för registerlag behöver se över för att kunna dela mera data. Vi behöver också gå vidare med, jag kommer ganska snart ta fram en utredning om PET-tekniker, alltså Privacy Enhancing Technology, där man kan använda sekretessbelagd data igenom olika tekniska metoder, där man då inte röjer det som är skyddat, men man ändå kan, kan använda själva datan. Det hoppas jag verkligen vi kommer att kunna gå vidare då med under nästa mandatperiod för att kunna öka mängden data. Sen behöver vi öka beräkningskraften, så vi kommer behöva investera ännu mera i olika typer av superdatorer och datahallar.
00:19:53
Vi ser ju i dag många privata investeringar, datacenter i Sverige, vilket är väldigt positivt, men vi behöver säkert göra mer för att öka beräkningskraften. Eh, så det är ett par av dem. Se-sen är jag övertygad om att vi behöver också ännu mer pressa på offentlig sektor för att skala upp och breddinföra teknisk innovation. Eh, vi får se nu hur långt AI-verkstan kommer och hur kraftfullt verktyg det är för att nå det målet om att breddinföra och skala upp te-teknisk innovation. Om inte AI-verkstan visar sig vara tillräckligt stor nog eller i sig räcka för att få göra detta, då kommer vi behöva ta till fler åtgärder. För jag är fortfarande väldigt bekymrad över fragmentiseringen i offentliga sektorn och att uppskalning går alldeles för långsamt.
Anders Thoresson
00:20:45
Kan du fortsätta på det spåret? Vilken, vilken fragmentering är det du ser som du skulle vilja komma rät-- till rätta med?
Erik Slottner
KD
00:20:50
Att vi jobbar i stuprör. Vi har tvåhundranittio kommuner, tjugoen regioner och nu tror jag det är trehundrafemtionia myndigheter och de jobbar alltför ofta i stuprör och på egen hand, uppfinner hjulet på nytt, eh, kopierar för lite, delar med sig för lite. Eh, jag menar ju att om en AI-innovation används eller en AI-teknik, AI-modell används i en kommun så borde ju de andra kommunerna bara springa efter och använda det här också va.
Anders Thoresson
00:21:17
Har den väl bevisat sig någonstans så borde den implementeras ganska raskt.
Erik Slottner
KD
00:21:20
Ja men exakt. Och det finns ju en massa olika anledningar till varför det inte är så lätt att bara kopiera. Vi sitter i olika data- och it-system och annat. Det finns ju många förklaringar till detta, men det, det är det jag menar med fragmentisering. Vi behöver också styra våra myndigheter för jag tycker, nu lyckades vi ge ett uppdrag till över hundra myndigheter, redovisa sin AI-användning och också accelerera sin AI-användning. Men det krävde väldigt mycket jobb att få igenom detta ska jag säga i regleringsbrevet. Och det är verkligen en passning vi har sett till mina ministerkollegor att de måste också vara nu engagerade i AI-utvecklingen och ge uppdrag till sina myndigheter för att vi ska nå det här breddinförandet. För det kommer jag aldrig lyckas med, med bara de myndigheter jag har.
Anders Thoresson
00:22:03
Därför att det går inte att behandla den artificiella intelligensen som en sakfråga för sig själv. Utan den skär igenom alla de politiska sakområdena. Exakt, så är det. Hur, hur, hur skulle, om du utifrån dina erfarenheter skulle få ha en, en drömupplägg på ett kommande RK, regeringskansli, hur skulle AI-frågorna organiseras då för att bland annat kunna jobba med de här sakerna?
Erik Slottner
KD
00:22:22
Ja, men jag hoppas ju att de ska fortsätta ligga hos mig. Jag tycker det här är jättespännande frågor och jag ser, jag är väldigt glad över det. Vi, för att inte använda ordet stolt faktiskt över de åtgärder vi har tagit vidare hittills. Så vill nog säga att det är den regering som har gjort absolut mest på det här området. Sen kan man säkert kritisera mig för att det inte är gjort tillräckligt. Det är ju svårt att göra tillräckligt på det här området, men jag är väldigt nöjd med, med det vi har gjort hittills. Men jag ser ju också att mer kommer behöva göras för att sjösätta digitaliseringsstrategin och AI-strategin. Men jag ser ju naturligtvis också fördelar med att det här skulle ligga under statsrådsberedningen, alltså det som Ulf Krister-- Alltså statsministern leder för att få mera kanske just det här bredd. Det skulle ju lättare att peka med hela handen därifrån. Så är det ju verkligen.
Anders Thoresson
00:23:10
Jag skulle hoppa tillbaka för, för när jag frågar om saker som du ser skulle må bra utav hända under kommande mandatperiod så, så nämner du ett fortsatt arbete med, med data och datatillgången. Det vill säga på något sätt låsa upp den, den inputen till AI-modellerna som finns i det svenska offentlig sektor framför allt. Det är det ena. Det andra är att göra investeringar i, i beräkningskapacitet. Det är mer att då göra det möjligt att använda den här datan och slutligen trycka på lite extra mot offentlig sektor att faktiskt Ehm börja använda AI och få breddning från det. Så det är åtgärder som spänner över hela, liksom man pratar om en AI-stack och på något sätt är det i flera lager här som saker och ting- Så är det verkligen. Behövs. Har du någon idé om väldigt konkreta saker som skulle behöva komma på plats?
Erik Slottner
KD
00:24:01
Ja, jag tyckte jag var väldigt konkret när jag nämnde exempelvis registerlagstiftningen. Det är ju väldigt konkret. Vi får se då vad den här PET-utredningen kommer visa och föreslå. Jag hoppas att den kommer vara så pass konkret att vi ganska snabbt kommer kunna gå vidare med nya förslag där. Eh Statistiksans, usch tänk att det är svårt för en kalmarit att säga det på ett fint sätt. Statistiska centralbyrån. De har ju fått pengar nu för en så kallad data eller AI-steward för att hjälpa myndigheten att kategorisera data så att den blir mer enhetlig för att den ska kunna användas mera. Och sånt här konkret åtgärd också att skapa en miljö där det ska bli lättare också för myndigheter att dela data så att man gör det på ett mer likartat sätt. Det är några konkreta saker. Sen har vi nu den här superdatorn AI Factory som är då deras EU-finansierad, men där vi också gick in med pengar från Sverige, från regeringens sida i en superdator på Linköpings universitet och Mimer som kommer ge ökad beräkningskraft plus alla de privata investeringar som uppgår till flera hundra miljarder kronor nu i datacenter i Sverige. Det är väldigt spännande.
Anders Thoresson
00:25:18
Mm, eh i den här diskussionen om politik och artificiell intelligens ser du att det finns några områden där det skulle vara bra med blocköverskridande breda överenskommelser i riksdagen?
Erik Slottner
KD
00:25:33
Ja, inget jag tänkt på särskilt, men jag ska säga att det som har gått till, de här strategierna ska jag säga, de regeringsuppdrag vi ger och regleringsbrev, det kommer ju aldrig till riksdagen för det är bara regeringen som beslutar om det. Så det räcker med att vi tre partier som sitter i regeringen är överens om det. Å andra sidan har jag aldrig fått någon kritik för något av de här uppdragen från något av oppositionspartierna heller. Överhuvudtaget måste jag säga under mandatperioden. Jag tror jag har fått en fråga som rör digitalisering eh i riksdagen och det var, det var, eller som rör AI särskilt, och det var varför jag inte deltog på någon konferens i London. Sen fram till förra torsdagen, för då fick jag plötsligt fem frågor på en frågestund. Så det var jättespännande. Men det är inte så att oppositionen varit jätteaktiv i riksdagen kring de här frågorna. Det kan jag inte anklaga dem för. Sen eh, eh de lagstiftningar vi gått fram med, exempelvis nu det här med krav på interoperabilitet och där vi ger Myndighet för digital förvaltning möjlighet, så kallad föreskriftsrätt att styra inter-interoperabilitet i offentlig sektor.
00:26:35
Den röstas ju igenom i riksdagen och den med, om jag inte minns helt fel nu, så fanns det inga reservationer utan det var helt enhälligt beslut.
Anders Thoresson
00:26:43
Finns det, om vi vänder på frågan då, finns det några uppenbara politiska konfliktlinjer kring Sverige och artificiell intelligens?
Erik Slottner
KD
00:26:51
Inte vad jag stött på. Däremot kan man säkert att det finns lite olika nyansskillnader, vad det är man betonar. Om man betonar riskerna mer än möjligheten och så vidare. Där kan nog finnas mer retoriken och hur stor plats detta får ta. Jag kan exempelvis uppfatta att Centern har mer politik för AI, om vi nu tittar på oppositionspartierna, än vad Vänsterpartiet har. Det är min uppfattning. Eh jag tror Vänsterpartiet kanske inte talar lika mycket om AI:s möjlighet att förbättra välfärden som jag upplever att andra partier gör exempelvis. Så där kan jag uppfatta att det finns en nyansskillnad, men i de konkreta förslagen och det du sa om liksom att det finns politiska skillnader i synen på AI, så det är ingenting som jag riktigt upptäckt än. Utan den, den stora frågan handlar ju om vilken kraft man har att driva igenom nödvändiga reformer, nödvändiga satsningar, nödvändiga lagändringar och strategiarbete för att rulla det här arbetet framåt och för att accelerera och vad Sverige ska bli en av världens tio bästa nationer när det kommer till AI, som är målet i AI-strategin.
00:28:04
Det är det viktiga. Där tycker jag att vi har visat att den här regeringen har en stor kraft och ett stort engagemang i frågan.
Anders Thoresson
00:28:11
Det går ju att kvantifiera saker på lite olika sätt här i världen. Och jag, jag studsar ändå på det här du säger att du i riksdagen har fått en enstaka fråga om, om AI. Vad är din reflektion kring det?
Erik Slottner
KD
00:28:27
Att det kanske inte är något jättestort tekniskt intresse i riksdagen. Eh jag tror att det är få. Jag vet inte, det är mycket möjligt så att den kategori personer som är intresserade av att bli riksdagsledamöter kanske inte alltid i tillräckligt höga utsträckningar är civilingenjör eller systemvetare eller vad, vad det nu kan vara. Att det finns en viss teknisk brist på teknisk kompetens och tekniskt kunnande bland riksdagsledamöter. Jag har nu ingen statistik på detta, men det är en liten reflektion att det skulle kunna vara så. Det är väl inte helt onaturligt heller att riksdagsledamöter kanske har en högre andel som är statsvetare och ekonomer och så. Det är ju i sig inget konstigt, men det skulle kunna vara en orsak. Det andra är att det här är ju ganska komplicerade frågor och att den politiska drivkraften och varför många riksdagsledamöter en gång valdes att bli politiker kanske inte var så mycket på grund av it-frågor, utan det var mer för att man brann för barns rättigheter, för jämställdhet, för sjukvården, för att skapa fler jobb i samhället et cetera, et cetera.
00:29:32
Det tror jag inte heller är en helt osannolik förklaring.
Anders Thoresson
00:29:36
Men det blir intressant för utifrån det vi pratade om nyss att den artificiella intelligensen egentligen inte går att behandla som en sakpolitisk fråga i sig i regeringskansliet, utan skär igenom alla sakpolitiska områden. Så någonstans drar jag ju då slutsatsen att man skulle behöva ha en ökad teknikförståelse i riksdagen.
Erik Slottner
KD
00:29:51
Ja, och inte bara i riksdagen. Jag tror det skulle nog behövas i hela samhället. Det här är ju verkligen en utmaning med tanke på hur snabbt teknikutvecklingen går att hänga med med kompetensen, inte minst på våra arbetsplatser. Och det lyfter ju väldigt mycket i digital scenestrategin hur, hur viktig den är. Vi pratar väldigt mycket om spjutspetskompetens och forskning och innovation när vi pratar om kompetens. Men det är så otroligt viktigt när vi får nya möjligheter, alltså nya tekniska innovationer på våra olika arbetsplatser, så är det jätteviktigt att vi inte, att vi inte, det största hindret för implementeringen, att det inte blir brist på kompetens bland personal, bland ledare som är här i kompetensutveckling. Superviktigt verkligen.
Anders Thoresson
00:30:40
Men låt oss fortsätta i den tangenten med arbetsmarknaden lite grann, för där, där finns ju en oro för vad den artificiella intelligensen kommer göra för många yrken eller arbetsuppgifter och så vidare. Vad, vad tänker du? Hur, hur ser du att Kristdemokraterna tänker kring de här kommande utmaningarna med eventuell arbetslöshet och så vidare? Vad finns det som politiken kan göra för att, för att göra det här skiftet så, så friktionsfritt som möjligt?
Erik Slottner
KD
00:31:04
Ja, genom att investera ännu mera i det vi kallar upskilling och reskilling, vad heter det? Omskolning, utskolning, ungefär så kan vi säga på svenska. Eh, där har ju politiken en jätteviktig uppgift. Jag tycker också att rigga utbildningssystemet efter den arbetsmarknad som finns. Tycker jag också, alltså utbudet på utbildningsplatser helt enkelt. Se till att de kurser som erbjuds inom Arbetsförmedlingens regi eller inom yrkeshögskolan också är anpassade efter arbetsmarknaden. Så det, det är där jag ser väldigt mycket politikens roll. Eh, sen ska vi komma ihåg att alla teknikskiften har inneburit det här, att gamla jobb går förlorade, men nya jobb skapas. Jag fick nu höra bara för ett par dagar sedan när jag var i Luxemburg och pratade med en person som sa att åttio procent av de jobb som fanns för femtio år sen finns inte i dag. Då var jag tvungen att fråga ChatGPT, stämmer verkligen detta? Jag tycker det lät lite osannolikt. Enligt ChatGPT så var det en väldigt överdriven, en vanlig missuppfattning. Det var hela åttio procent.
00:32:09
Men, eh, så att jag får vara lite ovetande exakt hur hög den siffran är. Men någonting säger ändå den siffran, om den är rätt eller fel får vi då diskutera. Men att det är väldigt många jobb som har funnits som inte finns i dag och så där kommer det fortsätta. Och jag hoppas att människor ska känna en nyfikenhet kring detta, inte bara en rädsla för detta. Men politiken får då en, ju snabbare teknikutvecklingen går och ju mer det också påverkar arbetsmarknaden, desto viktigare blir det för politiken vara på tårna att erbjuda just möjligheter till vidareutbildning och omskolning för att kunna ta de nya jobb som erbjuds.
Anders Thoresson
00:32:52
Ja, för det, jag tänker att det kanske är det som är den stora skillnaden här. Kanske inte liksom vilket som var det gamla nuläget och var vi kommer hamna därefter, utan att den tiden i den förändringen kanske är betydligt mer komprimerad än i, än i tidigare teknikskiften.
Erik Slottner
KD
00:33:05
Ja, så är det ju med stor sannolikhet. Sen har jag också läst rapporter eller artiklar kanske jag ska säga att liksom påverkan på arbetsmarknaden inte varit så stor som en del trodde för ett tag sedan. Samtidigt säger ju en del att det har nog, eh, liksom användningen har gått lite långsammare. Introduktionen har varit lite långsammare, men när den väl kommer, då kommer det vara en ketchupeffekt som är väldigt stor. Det vet vi inte. Det där, det här är ju spekulationer.
Anders Thoresson
00:33:36
Du säger att du kommer precis från Luxemburg och där har det varit ett, ett möte om bland annat digital europeisk suveränitet om jag förstått det hela rätt. Hur går diskussionerna i EU i de sammanhangen du är med? Och hur tänker Kristdemokraterna kring Sveriges roll i världen kring artificiell intelligens?
Erik Slottner
KD
00:33:54
Det här har ju verkligen blivit en allt större fråga bland i Europa, bland EU-länderna, just med digital suveränitet och hur vi kan, hur Europa kan minska sitt beroende av amerikanska techföretag, techjättar som de många gånger kallas för. Där vi i dag har ett väldigt stort beroende som inte är bra. Eh, så att det handlar ju om hur vi nu kan jobba framåt för att Europa ska bli mer självförsörjande av de här tekniska lösningarna. Där presenterar ju EU-kommissionen en Cloud and AI Development Act förra veckan, där man föreslår en del för att Europa ska bli starkare på det här området. I vissa länder finns ju en, en uppriktigt stor oro för den amerikanska dominansen och där man väldigt aktivt jobbar för att bryta detta och ta fram egna lösningar inom olika då moln, molntjänster exempelvis. Så det är en sådan. Sen pratar vi mycket nu på också om cybersäkerhetsfrågan, hur vi kan bli, öka vår robusthet när det gäller cyberhot, att upptäcka och motarbeta dem. Vi pratar om skyddet av barn och unga i onlinemiljön också.
00:35:08
En viktig fråga och inte minst regelförenkling som är en otroligt viktig prioritering för Sverige och många andra länder. Att vi behöver förenkla reglerna i Europa för att bli mer konkurrenskraftiga och därigenom också kunna bli mer digitalt suveräna.
Anders Thoresson
00:35:26
Men hur långt tänker du att det är rimligt att dra tanken om en digital suveränitet? Vad är det som Sverige och EU behöver ha egen, eh, kontroll över? Och, och vad kan vi köpa in eller använda från Kina eller USA?
Erik Slottner
KD
00:35:42
Ja, ju känsligare datan är, ju känsligare informationen vi delar med oss av, desto mer ökar behovet av självständighet. För mig är det viktigt att Europeisk datalagsstiftning kan följas oavsett vilka tjänster vi använder. Och det är också därför Sverige nu har tagit fram en egen molnpolicy. För två, för två veckor sedan gjorde vi detta, fattade regeringen beslut om detta, som är en vägledning till offentlig sektor, hur man ska se på detta. Dels att öka användningen av olika molntjänster, därför där ser vi att det finns en, en potential för offentlig sektor, att molnanvändningen är för låg. Eh, och att en del av orsaken till att många inte använder molntjänster beror ju just på den data man hanterar. Om man inte riktigt vet hur man kan lagra och hantera denna. Nu hoppas vi att med den här molnpolicyn ska vi skapa större säkerhet i det.
Anders Thoresson
00:36:35
För att börja runda av. Det här samtalet visar på något sätt, tänker jag eller känner jag, precis som tidigare som jag haft, att det här är en väldigt komplex materia vi pratar om här. Men snabbt teknisk utveckling som kommer få stor påverkan på samhället. Positivt och ibland kanske lite mer negativt. Hur, hur jobbar man som parti och som politiker för att, för att hänga med i den här? Hur, hur har du gjort under de här fyra åren?
Erik Slottner
KD
00:37:02
Läsa på, eh, träffa väldigt många människor. Jag har träffat AI Sweden väldigt många gånger under mandatperioden. Eh, jag möter många företag, jag möter forskare kring detta. Jag får på så sätt hålla mig à jour för att förstå, liksom, bolla olika argument, förstå möjligheterna, förstå riskerna bättre. Det är så man jobbar och det har jag alltid gjort med alla politikområden jag ansvarar för. Att lyssna väldigt mycket och inte bara tänka själv och dra för sakta slutsatser, utan lyssna på de som verkligen kan, eh, sakfrågan för att jag sen ska förstå vilka beslut behöver politiken fatta för att främja denna goda samhällsutvecklingen.
Anders Thoresson
00:37:46
Hur komplext är den artificiella intelligensen i relation till andra politiska områden som du har jobbat med?
Erik Slottner
KD
00:37:53
Den är väldigt komplex. Eh, jag är ju inte så tekniskt lagd av mig, precis som många andra politiker uppenbart. Eh, och, och jag bryr mig egentligen inte så mycket om själva tekniken. Det märker man när jag gör studiebesök ibland, kan väl ha märkt en del. Arrangörer då vill verkligen visa teknikerna för de är ofta väldigt tekniskt intresserade och då får jag kväva gäspningarna ibland. Därför jag är ju mest intresserad av vilken samhällsnytta kan den här tekniken bringa. Det är ju det jag är intresserad av och vilka beslut behöver jag fatta för att den här samhällsnyttan ska kunna bli verklighet med den här nya tekniken. Sen har jag med åren också under åren blivit mer tekniskt lagd och lärt mig mer om själva tekniken. Men det är inte det, tekniken kommer aldrig politiken utveckla, utan vi kommer att skapa de rätta förutsättningarna.
Anders Thoresson
00:38:41
Men vad är det då som gör att just det här blir så otroligt komplext att hantera jämfört med andra politiska områden som du har jobbat med?
Erik Slottner
KD
00:38:46
Ja men för att det är så rörlig materia, för att det händer så mycket nytt hela tiden och för att det är väldigt mycket teknik i det. Självklart är det lättare för mig att fatta rätt beslut om jag förstår någonting av tekniken i alla fall. Det är också väldigt mycket lagstiftning kring alltså personskydd, personskyddslager och sekretesslager och annat som skapar mycket av förutsättningarna här. Så det, det är väldigt komplext på det sättet. Det är det verkligen.
Anders Thoresson
00:39:11
Erik Slottner, stort tack för ett samtal om politik, AI och Kristdemokraternas tankar för kommande fyra år.
Erik Slottner
KD
00:39:17
Tack så mycket.
Anders Thoresson
00:39:18
Tack!
Erik SlottnerKD
Anders Thoresson