Moderaternas politik A–Ö

Moderaterna genomför kraftfulla reformer för att bekämpa arbetslösheten. A-kassan ska ge trygghet vid tillfällig arbetslöshet och samtidigt skapa incitament för snabb återgång i arbete. Att vara arbetslös eller utan meningsfull sysselsättning under en längre period riskerar att ge negativa effekter för människor, både ur ett ekonomiskt och socialt perspektiv.

Den moderatledda regeringen har reformerat a-kassan för att ge större trygghet vid arbetslöshet och samtidigt stärka drivkrafterna att komma tillbaka i arbete. Reformen gör arbetslöshetsförsäkringen mer anpassad till dagens arbetsmarknad.

En ny inkomstbaserad a-kassa

Regeringen har genomfört den största reformen av a-kassan på många år. Den nya a-kassan bygger på inkomster i stället för arbetad tid, vilket gör att fler kan omfattas av försäkringen.

Högre ersättningstak

Taket i a-kassan har höjts för att bättre spegla dagens lönenivåer. Fler kan därmed få ekonomisk trygghet via a-kassan vid arbetslöshet i stället för att behöva söka försörjningsstöd.

Starkare arbetslinje

A-kassan är utformad som en omställningsförsäkring. Ersättningen trappas ned successivt för att stärka drivkrafterna att söka jobb och komma tillbaka i arbete.

Mer likvärdiga system

För att skapa ett mer sammanhållet system har regeringen anpassat delar av aktivitetsstödet till den nya arbetslöshetsförsäkringen.

Ett modernare omställningssystem

En modern arbetsmarknad kräver både trygghet och möjlighet att utvecklas, samtidigt som tiden i arbetslös ska vara så kort som möjligt. Omställningssystemet gör att fler kan bygga på sin kompetens, utbilda sig och ta de nya jobb som växer fram på en föränderlig arbetsmarknad. Genom omställningsstudiestödet kan fler yrkesverksamma vidareutbilda sig eller byta bana mitt i livet.

Moderaterna vill ha en arbetslöshetsförsäkring som ger trygghet vid arbetslöshet och samtidigt stärker arbetslinjen, minskar risken för felaktiga utbetalningar och hjälper fler tillbaka till arbete.

Moderaternas mål är tydligt: Sverige ska ha en stark arbetslinje där det lönar sig att arbeta, där människor har trygghet mellan jobb och där fler får möjlighet att utvecklas genom hela arbetslivet samtidigt som ingen ska lämnas kvar i ett utanförskap.

Moderaterna vill stärka människors kompetens utifrån arbetsmarknadens behov. Genom fler korta, yrkesinriktade utbildningar förbättras matchningen och fler kommer i arbete. Att den strukturella arbetslösheten nu minskar för första gången på 20 år visar att vi är på rätt väg men vi är inte framme.

Moderaterna vill att a-kassan ska ge trygghet vid arbetslöshet samtidigt som den uppmuntrar människor att snabbt komma tillbaka i arbete. På sikt vill vi göra a-kassan obligatorisk för att ge alla ett grundläggande skydd och underlätta omställningen mellan jobb.

Moderaterna tror på att skapa incitament för människor att snabbt återgå i arbete vid arbetslöshet. Desto kortare tid utanför arbetsmarknaden desto lättare är det att komma tillbaka. Mot detta står en farlig vänstersväng där Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill återställa a-kassan. Det riskerar att förlänga tiden i arbetslöshet och passivitet.

Vilka blir skillnaderna med den nya a-kassan och varför tycker Moderaterna att det är bra?

Det nya regelverket gör att fler med svag förankring på arbetsmarknaden kan få a-kassa, även om ersättningen blir kortare än för den som arbetat länge. Det minskar risken för utanförskap och innebär att fler får a-kassa i stället för försörjningsstöd. Tillsammans med omställningsinsatser stärker det möjligheterna att komma tillbaka i arbete.

Om du har betalat skatt hela ditt liv ska vård och omsorg fungera när du behöver det. Och pensionen ska visa att det har lönat sig att ha gjort rätt för sig. Det är viktiga pusselbitar i upprätthållandet av samhällskontraktet.

•Socialdemokraternas bidragslinje har medfört att skillnaden i pension mellan de som har arbetat och de som inte har arbetat har blivit allt mindre.

•De senaste åren har andelen pensionärer som får någon form av pensionsbidrag ökat kraftigt. 2026 får drygt hälften av pensionärerna pensionsbidrag, såsom garantipension. Ökningen beror på att den förra S-ledda regeringen höjde garantipensionen och att den därefter också kraftigt räknades upp till följd av den höga inflationen.

•Den som arbetat och försörjt sig själv ska ha en pension som går att leva på. Vi lever allt längre, vilket medför att pensionen behöver räcka en längre tid.

•Värna arbetslinjen i pensionssystemet – det ska alltid löna sig bättre att ha arbetat och ansträngt sig än att inte ha gjort det.

•Stärka pensionärernas ekonomi, bland annat genom sänkt skatt. Ett pensionärspar (båda 75 år) med medelhöga pensioner får 2 200 kronor mer i plånboken per månad 2026 jämfört med 2022 till följd av den moderatledda regeringens budgetar. (Tidö)Pensionsgruppen har under Anna Tenjes ledning kommit överens om att införa en ”gas” i pensionssystemet från den 1 januari 2027. Vi vill sänka skatten för alla som har arbetat med upp till 1 000 kronor i månaden. (Vallöfte 2026)

•Göra det mer lönsamt att fortsätta arbeta längre upp i åldrarna. Vi vill förstärka jobbskatteavdraget för seniorer som arbetar. (Vallöfte 2026) Den 1 januari 2025 infördes mer flexibla regler för uttag av tjänstepension.

•Med stigande ålder ökar antalet sjukdomar och behovet av individuellt anpassade insatser, vilket ställer höga krav på en samordnad vård och kompetent personal.

•Omkring åtta av tio svenskar som fyllt 65 år har minst en kronisk sjukdom. Det motsvarar över 1,6 miljoner människor, vilket motsvarar nästan hela Västra Götaland i antal.

•Vart fjärde fall av bröstcancer upptäcks hos kvinnor över 75 år.

•Äldre ska kunna leva ett friskt och aktivt liv så länge som möjligt. När hälsan och förmågan sviktar ska samhället ta ansvar och erbjuda rätt stöd. Det är en del i samhällskontraktet.

•Införa ett vaccinationsprogram för äldre. Sverige har ett av världens bästa vaccinationsprogram för barn. Nu är det dags att ge de äldre samma skydd, oavsett storlek på plånbok. (Arbetsstämman 2025)

•Ta bort den övre åldersgränsen på 74 år för avgiftsfri bröstcancerscreening. (Arbetsstämman 2025)

•Att Sverige ska ha en ledande roll i utvecklingen av bättre läkemedelsbehandling och diagnostik för äldre. (Arbetsstämman 2025)

•År 2030 kommer antalet äldre som fyllt 80 år att ha ökat med nära 25 procent jämfört med i dag. Det medför ett ökat tryck på äldrevården och äldreomsorgen.

•Hälften av dem som har äldreomsorg upplever besvär med ofrivillig ensamhet.

•Alla äldre ska ha rätt till ett gott liv, känna trygghet och självbestämmande, särskilt när man är i behov av hemtjänst och äldreomsorg.

•Alla äldre ska kunna förstå och kommunicera med personalen. Därför har vi infört språkkrav i äldreomsorgen från den 1 juli 2026. (Tidö)

•Bakgrundskontroller för nyanställda i äldreomsorgen är genomfört. Vi vill att det ska bli möjligt att göra bakgrundskontroller också för befintlig personal i äldreomsorgen och har tillsatt en utredning om detta, som är klar i mars 2027. (Arbetsstämman 2025)

•Stärka den medicinska kompetensen och ledarskapet i äldreomsorgen. Därför har regeringen tillsatt en utredning som har i uppdrag att lämna förslag för att stärka kompetensen hos chefer inom äldreomsorgen och förbättra deras förutsättningar (Arbetsstämman 2025) Demensvården ska också fortsätta stärkas och utvecklas.

•Anhörigstödet har utvecklats, bland annat genom att en fast omsorgskontakt på äldreboenden införs. Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att bidra till arbetet med att förebygga och motverka ensamhet.

•Åldersdiskriminering och ålderism ska bekämpas. Regeringen har tillsatt ett nationellt råd mot ålderism, samt gett utredningsuppdrag om att kartlägga ålderism och ojämställdhet i arbetslivet. (Tidö)

•Säkerställa att äldre inom äldreomsorgen får näringsrik kost. Livsmedelsverket har fått i uppdrag att skapa ett samlat kunskapsunderlag för att förbättra kvaliteten och utveckla måltiderna inom äldreomsorgen. (Vallöfte 2026)

Vad har Moderaterna gjort för seniorer?

Den moderatledda regeringen har infört språkkrav i äldreomsorgen, vi har infört ett högkostnadsskydd i tandvården för personer över 67 år och vi har satt i gång en kartläggning av förekomsten av undernäring bland äldre. Vi har även sänkt skatten för pensionärer. Ett pensionärspar med medelhöga inkomster har cirka 2 200 kronor mer att leva på varje månad 2026 jämfört med 2022. Moderaterna har också som vallöfte att lagstifta om bättre mat i äldreomsorgen.

Vad har Moderaterna gjort för att öka tryggheten hos seniorer?

Den moderatledda regeringen har gjort det möjligt för kommunerna att genomföra registerkontroller av nyanställda i äldreomsorgen. BRÅ har fått i uppdrag att genomföra en kartläggning av brott mot äldre i äldreomsorgen. Den ska omfatta vilka typer av brott som begås mot äldre personer samt redogöra för vilka faktorer som ökar risken för brott i äldreomsorgen.

Vill Moderaterna höja pensionerna?

Moderaterna anser att det ska löna sig att arbeta och att ha arbetat. Den som har arbetat ett långt arbetsliv ska få en högre pension än den som inte har arbetat eller har arbetat lite. För att stärka pensionärernas ekonomi har vi sänkt skatten tre gånger under mandatperioden. Ett pensionärspar med medelhöga inkomster har cirka 2 200 kronor mer i månaden att leva på i år jämfört med 2022. Moderaterna har också som vallöfte att införa ett nytt jobbat-avdrag som innebär att arbetsrelaterade pensionsinkomster beskattas lägre. Vi vill även sänka skatten för seniorer som arbetar efter pensionsåldern.

Moderaterna står alltid på hårt arbetande människors sida. Den som går upp tidigt, går till jobbet och gör rätt för sig ska få behålla mer av sin egen lön. Med en stark arbetslinje och bättre villkor för företagen blir jobben fler och Sverige blir starkare, rikare och mer rättvist.

Den moderatledda regeringen har genomfört reformer för att det ska löna sig bättre att arbeta, minska bidragsberoendet och förbättra matchningen på arbetsmarknaden.

Regeringen har sänkt skatten för alla som arbetar, främst för låg- och medelinkomsttagare. En barnfamilj där båda föräldrarna arbetar har fått omkring 5 000 kronor mer i månaden.

För att det ska löna sig att gå från bidrag till arbete har regeringen infört ett bidragstak, krav på heltidsaktiviteter för den som får försörjningsstöd och en jobbpremie.

Regeringen har reformerat Arbetsförmedlingen genom att tydliggöra uppdraget att tidigt kartlägga behov av utbildning och anvisa arbetslösa till insatser som leder till arbete.

För att göra det enklare att ta jobb där de finns har regeringen påbörjat arbetet med ett flyttstöd för personer som får arbete på annan ort.

Moderaterna vill att fler ska gå från bidrag till arbete och att arbetsmarknaden ska fungera bättre genom starkare drivkrafter att arbeta och bättre matchning mellan arbetssökande och arbetsgivare.

Moderaterna vill att fler människor går från bidrag till arbete. Fler företag ska kunna växa, fler ska kunna utvecklas genom arbetslivet och det ska löna sig bättre att arbeta.

Moderaterna vill sänka skatten för alla som arbetar och har arbetat genom ett förstärkt jobbskatteavdrag och ett nytt jobbat-avdrag för pensionärer. En barnfamilj där båda föräldrarna arbetar ska få behålla ytterligare 5 000 kronor i månaden under nästa mandatperiod.

Moderaterna vill ge fler möjlighet att vidareutbilda sig under arbetslivet för att möta företagens kompetensbehov och en arbetsmarknad som förändras av AI.

Moderaterna vill att fler ska gå från bidrag till arbete genom en integrationspolitik som bygger på svenska språket, egen försörjning och tydliga krav. Etableringsprocessen ska reformeras med snabbare matchning mot jobb, fler timmar och högre kvalitet i SFI samt yrkespraktik för personer med kortare utbildning.

För att bryta utanförskapet behöver fler barn se sina föräldrar gå till jobbet. Integrationspolitiken ska stärka arbetslinjen, främja språkinlärning och kunskaperna om svenska värderingar. För Moderaterna spelar det ingen roll varifrån du kommer, det viktiga är vart du är på väg. Alla som vill vara med och bidra till samhället ska få lika goda förutsättningar att lyckas. Den som anstränger sig ska känna att det lönar sig. Därför vill vi sänka skatten på arbete.

Sverige står inför ett vägval. Ska vi bygga ett samhälle där fler människor arbetar, fler företag växer och där ansträngning lönar sig, eller ska vi bygga ett samhälle där bidragen ökar, utanförskapet växer och drivkrafterna till arbete blir allt svagare?

För Moderaterna är svaret tydligt. Den som går upp på morgonen, arbetar och gör rätt för sig ska få behålla mer av sin egen lön. Arbete ska alltid löna sig bättre än bidrag och fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. Det ska vara skillnad på att anstränga sig och att inte göra det. Med vår politik får en barnfamilj 5 000 kronor mer i månaden än idag. Med vänsterpartierna får samma familj 4 400 kronor mindre kvar varje månad jämfört med idag.

Valet 2026 handlar om vilken väg Sverige ska ta. Moderaterna vill fortsätta sänka skatten på arbete, stärka företagen och göra egen försörjning möjlig för fler. Vänsterpartiernas politik riskerar i stället att leda till högre skatter, högre bidrag och svagare drivkrafter för arbete. Med ökade kostnader för företagen blir jobben färre och det drabbar den som har en svag förankring på arbetsmarknaden. Fler människor kommer låsas fast i ett utanförskap.

När fler människor får vara med och bidra, arbeta och stå på egna ben blir Sverige starkare, rikare och tryggare för fler.

Enligt Socialdemokraterna är var fjärde ung är arbetslös, dessutom är många akademiker arbetslösa. Är inte det alarmerande?

Det hade varit alarmerande om det hade varit sant. Var fjärde ung person är inte arbetslös i den meningen att de är sysslolösa. Av dem som uppger att de är arbetslösa är 60 procent heltidsstuderande som söker extraarbete vid sidan av studier, unga som väntar på att börja ett nytt sommarjobb eller som är nyss hemkomna från en resa. När vi ser till den faktiska ungdomsarbetslösheten enligt det så kallade NEET-måttet, var den 5 procent 2025 vilket är en tydlig minskning jämfört med 2024. I EU är motsvarande siffra 12 procent. Det är oansvarigt av Socialdemokraterna att måla upp en onyanserat mörk bild av verkligheten.

Varför är ni emot en generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön?

Vi är inte emot kortare arbetstid. Vi är emot att politiken ska lagstadga om det. Vi värnar den svenska modellen som möjliggör för branschanpassade lösningar. Många inom offentlig sektor har redan i dag förhandlat om en kortare arbetstid och har då behövt avstå annat, såsom höjd lön eller pension. En generell arbetstidsförkortning på tre timmar i offentlig sektor skulle enligt SKR innebära ett bortfall på 130 miljoner arbetstimmar, uppskattningsvis kosta 50 miljarder kronor och skapa ett rekryteringsbehov på 80 000 personer, i sektorer där det är svårt att hitta personal och många redan upplever att de saknar ett par kollegor. Vårt fokus ligger i stället på att förbättra arbetsmiljön för människor som arbetar inom exempelvis offentlig sektor så att de vill och orkar jobba ett helt arbetsliv.

Det ska alltid löna sig mer att arbeta än att leva på bidrag. Långvarigt bidragsberoende är skadligt och det driver också fler människor långt från arbetsmarknaden. Fler barn behöver se sina föräldrar gå till jobbet på morgonen.

Det ekonomiska biståndet är samhällets yttersta skydd för personer som blivit av med jobbet, det är inte tänkt att vara ett långsiktigt alternativ till arbete. Men exempelvis familjer med många barn har för låga incitament att börja arbeta eftersom de får så mycket i bidrag. Därför har den moderatledda regeringen genomfört en stor bidragsreform med bidragstak, aktivitetskrav och bidragsspärr.

Bidragstaket moderniserar riksnormen (miniminivån för levnadskostnader) och begränsar försörjningsstödet för större hushåll. En familj med två föräldrar och fem barn får med bidragstaket cirka 8 000 kronor mindre i bidrag, vilket gör det mer lönsamt att arbeta i stället.

Aktivitetskravet har två delar: Dels ställs krav på individen att arbeta mot självförsörjning, dels måste kommunen erbjuda aktiviteter som ökar möjligheterna för personen att börja arbeta. Kraven börjar gälla tre månader efter bidragsstart. En jobbpremie på upp till 3 750 kronor per månad i 18 månader stärker drivkraften att börja jobba ytterligare.

Omkring 15–20 miljarder kronor betalas felaktigt ut från välfärden varje år. Hälften misstänks vara oavsiktliga fel, hälften bidragsbrott. Fusket med våra skattepengar behöver stoppas. Den moderatledda regeringen har därför infört sanktionsavgifter för den som medvetet eller genom grov vårdslöshet får mer bidrag än vad den har rätt till. Den som fortsätter att fuska riskerar att stängas av från bidragssystemet i upp till tre år.

Moderaterna kommer alltid stå upp för arbetslinjen – kan du jobba så ska du jobba. För att kunna ställa högre krav på aktivering behöver staten samtidigt också erbjuda fler timmar på förskola eller fritids. Den moderatledda regeringen har därför gett en utredare i uppdrag att föreslå utökad barnomsorg för att göra det möjligt för föräldrar att delta i det nya aktivitetskravet.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har konsekvent röstat nej till vår bidragsreform. De rödgröna partierna vill inte att det ska löna sig mer att arbeta än att gå på bidrag. Det kommer att öka arbetslösheten och driva människor in i långa bidragsberoenden. Fler barn kommer aldrig få se sina föräldrar gå till jobbet och färre kommer bidra till välfärden.

Varför är det så viktigt att det ska löna sig att arbeta?

Ett rättvist samhälle bygger på att ansträngning lönar sig. Den som ställer klockan och går till jobbet på morgonen ska alltid ha kvar mer pengar i plånboken än den som går på bidrag. Barn behöver se sina föräldrar gå till jobbet i stället för att stanna hemma när man är i skolan så att bidragsberoendet inte går i arv. För att vi ska kunna fortsätta ha en stark välfärd behöver vi vara fler som bidrar.

Varför är bidragsreformen viktig?

För att det inte har lönat sig tillräckligt att gå från bidrag till arbete. Bidragstaket gör att man inte kan få ut hur mycket som helst i bidrag. Aktivitetskravet ökar chansen att få ett jobb genom bland annat språkundervisning och praktik. Och jobbpremien stärker drivkrafterna ytterligare under den första tiden i arbete.

Bistånd ska göra faktisk skillnad, inte bara se bra ut på papperet. Moderaterna reformerar det svenska biståndet från grunden: pengarna ska styras av resultat snarare än av utbetalningsambitioner och kopplas tydligt till svenska intressen och värderingar. Sverige ska fortsatt vara en av världens största biståndsgivare, men på ett smartare och mer ansvarsfullt sätt.

Den moderatledda regeringen har inlett en genomgripande reformering. Det förlegade enprocentsmålet är borttaget och ersatt av en treårig biståndsram om 56 miljarder kronor per år, sjunkande till 53 miljarder 2026–2027. Det vi mäter nu är inte hur mycket som betalats ut, utan vad pengarna faktiskt åstadkommer. Stater som inte respekterar mänskliga rättigheter och lever upp till internationella åtaganden ska inte få ta del av svenska skattepengar, och det bilaterala utvecklingsbiståndet villkoras tydligt med krav på demokratiska och rättsstatliga reformer.

Stödet till Ukraina är en av de allra viktigaste prioriteringarna. Sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022 har Sverige bidragit med över 150 miljarder kronor i olika insatser, varav det civila stödet utgör 25,5 miljarder kronor. Sverige har även gjort ett långsiktigt åtagande om biståndsfinansierat civilt stöd till Ukraina om minst 10 miljarder kronor per år 2026–2027 och minst 10,5 miljarder kronor 2028.

Reformeringen av det svenska biståndet måste drivas vidare. Moderaterna vill att principen för biståndsramen ska vara densamma som gäller för alla andra politikområden: en prioritering utifrån behov som vägs mot andra ändamål, inte ett automatiskt utbetalningssystem kopplat till BNI-tillväxten.

Moderaternas övertygelse är att handel är viktigare än bistånd för att på riktigt bekämpa fattigdom. Inget land har lyfts ur fattigdom enbart genom internationellt bistånd. Det som driver verklig förändring är ekonomisk tillväxt, fungerande institutioner och en fri marknad. Moderaterna vill att en större del av det svenska utvecklingsbiståndet orienteras mot mottagarländernas näringsliv, bland annat genom Swedfund, och att synergierna mellan handel, bistånd och privata investeringar stärks.

Alla bilaterala biståndsprojekt ska ha tydliga mål och en exitstrategi, d.v.s. en plan för hur insatsen fasas ut när den uppnått sitt syfte. Hjälp till självhjälp ska vara principen som genomsyrar allt vi gör. Stödet till Ukraina ska fortsätta så länge Rysslands aggression pågår, tydligt kopplat till Ukrainas väg mot EU-medlemskap och kombinerat med handel och privata investeringar för att skapa arbetstillfällen i ett land vars ekonomi Ryssland bombat sönder.

Om oppositionen vinner valet 2026 finns all anledning att oroa sig. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill återinföra enprocentsmålet och återgå till ett system där det viktigaste var hur mycket som betalades ut, inte vilka resultat som uppnåddes. Tunga forskningsrapporter har det senaste decenniet visat att traditionellt utvecklingsbistånd i många fall bidrar till korruption snarare än till minskad fattigdom, och att det i värsta fall underminerar uppbyggnaden av fungerande stater. Ändå vill vänstern tillbaka till den gamla modellen.

Därutöver är oppositionen djupt oenig om säkerhetspolitiken, om biståndet och om Natos roll. Det är farligt i ett läge som kräver tydlighet och handlingskraft. Sverige kan inte ha en regering som famlar sig fram när Ryssland utmanar hela den europeiska ordningen.

Varför har ni minskat biståndet, det är ju samma sak som Trump gör?

Sverige är och förblir en av världens absolut största biståndsgivare. Det vi ändrar är principen: vi mäter resultat, inte utbetalningar. Den gamla modellen med ett automatiskt enprocentsmål skapade ryckighet och bidrog till sämre kvalitet. Med upp till 30 procents ökning av biståndsbudgeten under enskilda år och 10 procents minskning under andra, var det näst intill omöjligt att bedriva ett strategiskt och långsiktigt arbete. Att ersätta det med en stabil biståndsram och ett tydligare fokus på resultat är inte en nedskärning av solidariteten med världens fattiga. Det är att ta den solidariteten på allvar.

Varför satsar ni så mycket på Ukraina när människor lider överallt i världen?

Sverige är en stor bidragare till internationella organisationer, däribland FN, som snabbt kan bistå vid kriser runt om i världen. Ukraina befinner sig därutöver i vårt omedelbara närområde och har blivit brutalt och oprovocerat attackerat. Om Europa inte visar ett starkt och sammanhållet engagemang riskerar Ryssland att utöka sina maktanspråk vidare. Det är en situation vi inte kan tillåta oss att blunda för.

Ett av Socialdemokraternas främsta vallöften är att införa vad de kallar för ”bankskatt” men den betalas av alla människor som har ett bolån. Det är därför mer rätt att kalla det för en bolåneskatt. Läs mer här om hur den påverkar dina kostnader.

I praktiken vill Socialdemokraterna införa en ny skatt på ditt bolån. Men de försöker dölja skatten för dig genom att kalla det för bankskatt.

Flera av Sveriges storbanker, både privata och statliga SBAB, har redan konstaterat att bolåneskatt omgående kommer att leda till högre räntor för svenska hushåll. För ett lån på 3 miljoner kronor kommer räntan öka med ungefär 7 000 kronor per år om Socialdemokraternas bolåneskatt införs.

Socialdemokraterna har starkt stöd från Vänsterpartiet och Miljöpartiet att införa denna straffskatt på boenden. Tillsammans med planer på återinförd fastighetsskatt på tiotusentals kronor per år kommer många svenskars plånböcker snabbt gröpas ur.

Under fyra år har Moderaterna kämpat för att pressa tillbaka inflationen och få ned boendekostnaderna. Nu vill Socialdemokraterna byta riktning och göra familjer och pensionärers boenden dyrare.

Politiker ska inte driva folk från deras hem. Moderaterna kommer därför inte införa någon bolåneskatt. Valet står mellan en rödgrön sida som vill göra boende dyrare, genom bolåne- och fastighetsskatt och ett blågult lag som satsar på att vanliga människor ska få mer pengar i plånboken.

Valet i höst är en folkomröstning om höjda skatter. Vi är tydliga i vårt besked: vi vill att du ska behålla mer pengar i plånboken.

Ställ dig själv frågan: har du råd med en rödgrön regering?

Moderaterna har arbetat för att få ned människors boendekostnader. Vår första prioritet var att bekämpa inflation genom att föra en återhållsam finanspolitik i början av mandatperioden. Tack vare att inflationen kommit ned har Riksbanken kunnat sänka räntan, vilket sparat tusenlappar för mängder med svenskar.

För att göra det lättare att komma in på bostadsmarknaden höjde vi 1 april 2026 bolånetaket vilket innebär att kontantinsatsen minskar för att köpa en bostad. Det har gett fler unga möjlighet att köpa sin första lägenhet eller för ett par att flytta till en villa.

Moderaterna vill att fler ska ha möjlighet att uppleva villadrömmen. Det kräver en ansvarsfull ekonomisk politik som gör att människors boendekostnader minskar och som ser till att det finns mer pengar kvar i plånboken i slutet av varje månad.

Vi moderater motsätter oss Socialdemokraternas så kallade ”bankskatt”. Högre skatt på bolån och en återinförd fastighetsskatt som gör människor fattigare skapar inte ett bättre Sverige.

Människor som går till jobbet och gör rätt för sig ska få mer pengar att röra sig med, därför vill vi se till att en vanlig tvåbarnsfamilj ska få 5 000 kronor mer i plånboken under kommande mandatperiod.

Höstens val står mellan en rödgrön sida som lovat att göra boendet dyrare och ett blågult lag som arbetar för att människor ska få mer pengar i plånboken.

Socialdemokraterna lovar att införa en bolåneskatt som kostar ungefär 7 000 kronor per år för en person som har ett lån på 3 miljoner kronor.

Tillsammans kommer Socialdemokraternas planerade bolåneskatt och Vänsterpartiets fastighetsskatt leda till att kostnaden för vanliga människor rusar med tiotusentals kronor. Det är precis den logik som präglar hela Skattehöjarlaget. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet lovar bidrag, satsningar och nya reformer, men glömmer alltid att nämna vem som i slutändan ska betala.

Vi i det blågula laget vill se till att en vanlig barnfamilj får 5 000 kronor mer i månaden under nästa mandatperiod. Ett hus är i första hand ett hem, en trygg plats för sig själv och sin familj, inte något ont som politiker ska straffbeskatta. Flera ska ha möjlighet att skaffa sitt drömboende, inte färre.

Ange ditt bolån: 3 000 000 kronor

Beräknad kostnad: 7 000 kronor per år

Nej, det är missvisande. Flera storbanker har själva varit tydliga med att en ny bankskatt skulle slå direkt mot bolåneräntorna. Precis som med alla andra kostnader i en verksamhet hamnar notan i slutändan hos kunderna. Det är därför Moderaterna kallar det för vad det faktiskt är: en bolåneskatt.

Bankerna ska givetvis betala skatt, och gör redan det, Sverige har sedan tidigare en särskild bankskatt utöver den vanliga bolagsskatten. Men att lägga på ännu en skatt utöver den är inte att göra bankerna ansvariga, det är att göra bolånetagare, sparare och vanliga familjer till slutgiltiga betalare. Det är orättvist mot alla som redan gör rätt för sig.

Kostnaden för personer med bolån skulle baserat på lånestorlek öka:

Lån 1,5 miljoner kronor: nästan 4 000 kronor per år i ökad ränta.

Lån 3 miljoner kronor: över 7 000 kronor per år i ökad ränta.

Lån 6 miljoner kronor: över 15 000 kronor per år i ökad ränta.

Nej, i grunden är förslagen från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet uttryck för samma politik: att låta staten ta en större del av bankernas vinster och sen räkna med att den faktiska kostnaden inte blir tydlig för väljarna. Vänsterpartiets förslag är i själva verket ännu mer långtgående och beräknas kosta låntagarna runt 15 miljarder kronor.

Vi tror på riktig konkurrens mellan bankerna, inte på statlig detaljstyrning av deras vinster. Genom att fortsätta sänka skatten på arbete och pension, hålla ordning på statsfinanserna och undvika nya kostnader för boende ser vi till att det är ansträngningen, inte politiska experiment, som avgör hur mycket du har kvar i plånboken.

Storbankerna har konstaterat att kostnaden för Socialdemokraternas bankskatt mycket sannolikt kommer att läggas på människor som har ett bolån, och inte på bankerna själva.

Skatter som direkt kan överföras på kunderna höjer alltid kostnaden för vanliga människor. Även det motsatta gäller. Moderaterna har bland annat sänkt skatten på mat, el och drivmedel just för att sänka priserna för kunderna.

Skulle vi höja skatten på samma varor skulle priset självklart gå upp. Samma sak gäller för Socialdemokraternas bolåneskatt.

Ja. Den nya bolåneskatten är Socialdemokraternas främsta intäktskälla för att kunna öka biståndet till andra länder med 20 miljarder kronor per år samt finansiera mängder med andra löften.

Bolåneskatten ger enbart intäkter på 12,6 miljarder kronor vilket gör att flera andra skatter också kommer att behöva höjas eller införas. Bolåneskatten är den skatt som Socialdemokraterna garanterat kommer att införa.

Sammanlagt förväntas Magdalena Andersson höja skatten med 4 400 kronor per månad för en vanlig tvåbarnsfamilj.

Sju av tio vill bo i villa eller radhus, men bara fem av tio gör det. Många ungdomar har svårt att flytta hemifrån. Det har blivit för svårt och dyrt att bygga de bostäder svenskar faktiskt vill bo i. Moderaterna gör upp med grundproblemen genom att få bort regelkrånglet, öka tillgången på mark där man får bygga och kapa byråkrati.

Den moderatledda regeringen har genomfört omfattande reformer för att underlätta bostadsbyggandet. Vi har gjort över 40 regelförenklingar som gäller till- och ombyggnader av villor och radhus och gjort attefallsreglerna mer flexibla och generösa. Vi har också lättat på strandskyddet i ett första steg och tillsatt en ny strandskyddsutredning så att fler ska kunna bo nära vattnet. En egnahemskommissionär har tillsatts för att driva på husbyggandet och se till att fler kommuner öppnar upp mark för nya villaområden.

Vi har också arbetat för att korta ledtiderna för byggen genom att se över detaljplaneprocesser och lantmäterimyndigheternas organisering, så att den som vill bygga inte ska behöva vänta år efter år på besked.

För att göra det lättare för människor att köpa sin första bostad har vi höjt bolånetaket, minskat amorteringskravet och sänkt skatten på ISK-sparande, så att det egna sparandet räcker längre.

Moderaterna vill att två vanliga löner ska kunna köpa ett hus. Därför vill vi sänka skatten med 5 000 kronor för en vanlig familj och införa ett barnavdrag som gör det lättare att få ekonomin att gå ihop när man bildar familj.

För att öka byggandet vill vi införa på förhand godkända villor som man får bygga utan bygglov, vilket gör det både snabbare och billigare att skaffa ett nytt hem. Strandskyddet ska också ersättas med ett strandlov där kommunerna, i stället för staten, bestämmer vid vilka vattenkanter man får bygga. Det är viktigt, särskilt för en levande landsbygd där näringsliv och bosättning måste kunna växa i takt med att fler vill flytta dit.

Socialdemokraterna vill ha tvångsblandning – billiga hyresrätter mitt i välfungerande villaområden för att ”bygga bort segregationen”. Det säger Moderaterna nej till. Tvärt om måste fokus vara att skapa fler trevliga villaområden, dit strävsamma och skötsamma familjer kan flytta. I kombination med en stram invandring och högre krav på nyanlända sker sedan integrationen naturligt.

Varför vill ni bygga fler villor och radhus?

För att de flesta vill bo i villa eller radhus med egen trädgård där barnen kan leka. Särskilt trädgårdsstäder är mycket uppskattade, där befolkningstäthet och närheten till staden kan kombineras med villalugnet med trädgård och större ytor. Samtidigt byggs det väldigt få områden av den typen. Det vill Moderaterna ändra på – för familjernas skull.

Varför är det så viktigt med ägt boende?

Moderaterna tror att ju fler som kan äga sitt boende, desto bättre. Ägarskapet skapar en ansvarskänsla för sin bostad och sitt område. Det är också ett bra sätt att bygga kapital, eftersom man amorterar på sin bostad. När fler äger sin bostad ökar jämlikheten i ägandet – en ägardemokrati.

Sverige ska vara ett land där unga kan flytta hemifrån och där två vanliga löner kan köpa ett eget hus – när man anstränger sig ska det gå att ta nästa steg i livet. Den moderatledda regeringen gör det enklare att bygga, billigare att låna och tryggare att bo.

•Krånglig byråkrati gör att det tar nästan fem år att få börja bygga ett hus. Det är ett dolt slöseri som gör villor och radhus dyrare för hårt arbetande människor.

•Strandskyddet hindrar byggen på en sträcka motsvarande över tio varv runt jorden. Strandskyddet behöver göras om så att vi skyddar det verkligt skyddsvärda, men inte hindrar vanliga familjer från att bo nära vattnet – särskilt på landsbygden.

•Många flyttar från utsatta områden när de får jobb och ersätts sedan av personer utan jobb. Det skapar en negativ spiral för många områden, trots att många gärna bor kvar där de växte upp.

•Det ska bli enklare att bygga. Den moderatledda regeringen har gjort över 40 regelförenklingar i plan- och bygglagen för att bland annat göra det lättare för vanliga familjer att bygga om och renovera sina hem.

•Fler ska kunna bo nära vattnet. Moderaterna vill ersätta strandskyddet med ett strandlov, där kommunerna får mer makt över vilka vattendrag som skyddas. Fler ska kunna bo vid vattnet, samtidigt som vi värnar tillgången till de populäraste stränderna. (Vallöfte 2026)

•Införa en ”rätt att köpa” i allmännyttan i utsatta områden. Om två tredjedelar av hyresgästerna vill och har råd så ska kommunen ha en skyldighet att gå med på ombildningen. Med mer ägt boende lyfts de utsatta områdena. (Vallöfte 2026)

•Sju av tio studenter bor på en studieort som inte kan erbjuda boende under den första terminen. Det motsvarar mer än hela Lunds och Norrköpings befolkning. Unga som anstränger sig ska kunna läsa sin drömutbildning.

•I dag är nästan alla nybyggda studentbostäder tillgänglighetsanpassade. Upp till en tredjedel av boytan tas därför upp av toaletten. De som behöver anpassade bostäder ska få det samtidigt som det blir billigare att bygga.

•Sex av tio unga vuxna har inte råd att köpa en etta. I de större städerna är läget ännu värre. Det krossar drömmar och gör det svårt för företag att rekrytera.

•Bygga billigare studentbostäder. Den moderatledda regeringen har undantagit 80 procent av de nybyggda studentbostäderna från vissa tillgänglighetskrav, vilket sänker byggkostnaden med cirka 10 procent. Samtidigt ska alla lägenheter fortsatt gå att hälsa på om man sitter i rullstol.

•Att det ska bli lättare att spara ihop till kontantinsatsen. Moderaterna vill skattebefria de första 500 000 kronorna på ett ISK, vilket motsvarar en skattesänkning på 4 440 kronor per år vid fullt utnyttjande (inkomståret 2025). (Vallöfte 2026)

•Att det ska bli lättare att få bolån. Den moderatledda regeringen har höjt bolånetaket från 85 till 90 procent och sänkt det högsta amorteringskravet från tre till två procent. Det kortar spartiden med två till fyra år för en vanlig förstagångsköpare i storstad.

•Var fjärde person känner sig så pass otrygg att de undviker eller avstår från att gå ut sent på kvällen. Det är fler än vad som bor i hela Stockholms län.

•Alla ska känna sig trygga i och runt det egna hemmet.

•Polisens bevakningskameror ska fördubblas. Moderaterna vill växla upp det nuvarande målet om 5 000 kameror vid utgången av 2027 till 10 000 kameror vid utgången av 2029. (Vallöfte 2026)

•Göra det lättare att vräka kriminella. Den moderatledda regeringen har gjort det möjligt att lättare vräka hyresgäster som begår brott och gör närområdet otryggt. Moderaterna vill införa liknande verktyg för att förverka bostadsrätter och hindra att kriminella tar sig in i bostadsrättsföreningar.

•Förbättra samverkan mellan det kommuner och bostadsbolag genom bättre regler för områdessamverkan. Gäller från den 1 augusti 2026.

Varför vill Moderaterna att det byggs fler villor och radhus?

Många svenskar drömmer om att bo i hus men få har möjlighet att göra det. Moderaterna vill att det ska gå att köpa ett hus på två vanliga löner. De senaste decennierna har det främst byggts små hyresrätter som få personer efterfrågar samtidigt som sju av tio personer vill bo i villa eller radhus. Moderaterna säger nej till alla försök till tvångsblandning.

Hur ska fler kunna köpa en bostad?

Moderaterna vill fortsätta att sänka skatten på arbete och sparande så att fler kan köpa en bostad. Vi har också höjt bolånetaket, sänkt amorteringskravet och infört en hyrköpsmodell så att man kan hyra bostaden medan man sparar ihop till kontantinsatsen. Moderaterna vill införa en ”rätt att köpa” för de hyresgäster som bor i allmännyttan utsatta områden om två tredjedelar av de boende vill ombilda.

Hur ska fler kunna bo nära vattnet?

Moderaterna vill ersätta dagens strandskydd med ett kommunalt strandlov. Vi vill att kommunerna tar över ansvaret för att bedöma vilka områden som ska skyddas, i stället för att en och samma förbudslagstiftning ska råda i hela landet. Då skyddar vi stränderna i de tätbefolkade kustområdena samtidigt som det blir tillåtet att bo med brygga och bastu på landsbygden.

Sveriges ska vara en rättsstat där lagar gäller lika för alla och där människor kan lita på att det offentliga fungerar. Det är grunden för samhällskontraktet. Den moderatledda regeringen stärker våra grundlagar, effektiviserar förvaltningen och bekämpar den grova organiserade kriminaliteten som hotar tilliten i samhället.

•Utvecklingen för demokrati och rättsstatliga principer går åt fel håll i många delar av världen. Även i Sverige kan det demokratiska systemet över tid komma att utsättas för krafter som vill Sverige illa.

•Mer än hälften av unga tror inte att politikerna kan lösa samhällsproblemen och tilltron till demokratin minskar.

•Därför behöver vi ett robust skydd för demokratin.

•Införa ett högre skydd för att kunna ändra vår grundlag. Den moderatledda regeringen och riksdagen har under mandatperioden fattat det första av två beslut som gör att det framöver krävs två tredjedelars majoritet i riksdagen för att kunna ändra en grundlag.

•Att skattemedel inte ska betalas ut till organisationer som inte delar den svenska rättsstatens demokratiska principer. Regelverk för detta är nu på plats.

•Förbjuda deltagande i kriminella gäng och våldsbejakande organisationer. (Tidö)

•Myndigheter ska vara effektiva och arbeta i medborgarnas tjänst – annars tappar människor förtroendet för politiken och offentliga institutioner.

•Tyvärr finns många exempel på när myndigheter och enskilda tjänstemän inte hanterar ärenden objektivt utan låter egna agendor påverka besluten eller fattar beslut utan stöd i lagar och bestämmelser.

•Tjänstemannaansvaret skärps för att höja kvaliteten i myndigheternas verksamhetsutövning. (Tidö)

•Rätten till domstolsprövning ska ges en uttrycklig förankring i regeringsformen.

•Den enskildas rätt till stöd och kostnadsersättning i förvaltningsmål stärks.

•Många politiker och personal utsätts i sitt arbete för hot och otillåten påverkan. Det riskerar att påverka beslut och att färre vågar ta sig an dessa uppdrag.

•Det ska inte finnas ens en misstanke om att politiken styr hur domstolar dömer.

•Stärka skyddet för politiker mot våld och otillåten påverkan.

•Domstolarnas oberoende stärks, i enlighet med proposition som lagts.

Går regeringen för snabbt fram med ny lagstiftning?

Regeringen agerar mot den akuta samhällsutvecklingen och den grova brottsligheten. Grundlagens krav på remisser, lagrådsgranskning och riksdagsbehandling följs. Lagstiftningsprocessen har inte systematiskt förkortats, och snabba processer kan vara motiverade. Att effektivisera processer när det är fara i dröjsmål är rätt och riktigt.

Varför vill Moderaterna förbjuda deltagande i vissa organisationer?

Moderaterna vill förbjuda deltagande i alla typer av våldsbejakande organisationer. Det är tydligt att den grova brottslighet som kriminella gäng står bakom i många fall inte bara drabbar enskilda utan även blir ett hot mot vårt fria och öppna samhälle. Det ska inte vara lagligt att engagera sig i organisationer som med våld vill förstöra vår demokrati.

Varför röstade Moderaterna för förslaget att ge Socialdemokraterna vetorätt i framtida grundlagsändringar?

Alla partier (inklusive SD) har varit överens om att det är problematiskt att våra grundlagar kan ändras med i princip bara en rösts övervikt i riksdagen. Vi ser exempelvis risken att en svag (S) regering under två mandatperioder skulle driva igenom försämringar i äganderätten, vilket är teoretiskt möjligt i dag om oturen är framme. Då är det bättre och rimligare att alla grundlagsändringar har minst två tredjedelars majoritet bakom förslaget.

Sverige har ett av världens starkaste djurskydd – det är vi stolta över. Moderaterna arbetar för ett djurskydd som är både ambitiöst och pragmatiskt: höga krav på djurvälfärd, implementerat på ett sätt som inte skadar vårt näringsliv. Vi säkerställer att EU-gemensamma djurskyddsregler efterlevs i alla medlemsstater så att konkurrensen sker på lika villkor.

Moderaterna har drivit på för att Sverige ska ha en aktiv roll i EU:s djurskyddsfrågor och arbetat för att höja standarden i andra medlemsstater. Svenska bönder ligger redan i framkant när det gäller djurvälfärd och miljöhänsyn. Vi har säkerställt att motsvarande svenska djurrättsregler ställs vid offentlig upphandling av mat – så att vi inte underminerar våra höga standarder genom att importera mat från länder med lägre krav.

Höja djurskyddsstandarden globalt

Sverige ska ha en framträdande roll i EU när det gäller djurskyddsfrågor. Vi arbetar för att alla medlemsstater efterlever samma höga standarder. En särskild prioritering är att minska skadliga djurtransporter.

Säkerställa lika konkurrensvillkor

EU-gemensamma djurskyddsregler måste efterlevas konsekvent i alla medlemsstater. Sverige kan inte ensamt upprätthålla världens högsta standard om andra länder tillåter sämre djurskydd för att spara kostnader.

Implementera regler pragmatiskt

Jordbruket regleras på EU-nivå. Moderaterna förespråkar att EU-direktiv implementeras på ett sätt som undviker överreglering och onödig byråkrati – utan att sänka djurskyddet.

En vänstersväng skulle innebära ideologiska krav som driver svenska lantbrukare på knäna och flyttar livsmedelsproduktionen till länder med mycket lägre djurskyddskrav. Det är inte djurskydd – det är hyckleri.

Moderaternas pragmatiska politik säkerställer höga standarder utan att offra vårt näringsliv. Vi kan inte acceptera att svenska bönder följer högre krav än sina konkurrenter i andra EU-länder. Det skapar orättvis konkurrens och underminerar både djurskyddet globalt och vår livsmedelsproduktion.

Varför är djurskydd viktigt för Moderaterna?

Djurskydd är en del av vår svenska identitet. För oss är det viktigt att djur behandlas väl. Men det handlar också om praktiska lösningar – om att möjliggöra för lantbrukare att fortsätta sitt arbete och om att upprätthålla öppna landskap för biologisk mångfald.

Hur säkerställer vi att andra EU-länder följer samma regler?

Sverige behöver ha en aktiv roll i EU och driva på för att höja standarden för djurskydd överallt. Vi kan inte acceptera att svenska bönder följer högre krav än sina konkurrenter. Det är både orättvist och ineffektivt för djurskyddet globalt.

Innebär högre djurskyddskrav högre matpriser?

Det kan det göra på kort sikt, men vi behöver också vara beredda att betala för högre kvalitet. Därför är det viktigt att vi ställer motsvarande krav vid offentlig upphandling – så att vi inte underminerar våra egna standarder genom att importera mat från länder med lägre krav.

Sverige ska ha högst levnadsstandard i EU inom tio år. Det kräver en växande ekonomi där fler företag kan växa och anställa – och där människor får behålla mer av sin egen lön, eftersom det både är rättvist och stärker ekonomin, på ett sätt som märks direkt i människors vardag.

•Sverige har det lägsta skattetrycket på 50 år, men tillhör fortfarande de tio länderna med högst skattetryck i OECD.

•I dag är 1,3 miljoner människor i Sverige inte självförsörjande. När fler står på egna ben kan utanförskapet minskas och resurserna till välfärden öka.

•Ett par med två vanliga löner ska ha möjligheten och pengarna till att kunna köpa ett hus och förverkliga villadrömmen.

•Det är rättvist att den som anstränger sig får behålla mer av sin lön. ”Minst hälften kvar” är en viktig princip.

•Att en vanlig tvåbarnsfamilj ska få 5 000 kronor mer kvar i plånboken 2030 genom sänkt skatt och andra reformer. (Vallöfte 2026)

•Sänka skatten för alla som arbetar eller arbetat med upp till 1 000 kronor per månad. Ett nytt jobbat-avdrag ska införas så att arbetsrelaterade inkomster beskattas lägre. (Vallöfte 2026)

•Öka den skattefria nivån på ISK till 500 000 kronor. (Vallöfte 2026)

•Kollektivtrafikkortet ska bli en skattefri förmån i likhet med friskvårdsbidraget. Det bör uppgå till 1 250 kronor per månad och person.

•Säkerställa att arbete alltid lönar sig bättre än bidrag. Regeringen har sänkt skatten för dem med lägst inkomster, infört bidragstak och jobbonus så att det alltid ska löna sig att ta ett jobb. (Tidö)

•Företagen skapar och upprätthåller Sveriges välstånd. När företag växer, anställer och utvecklar nya idéer får fler människor en högre levnadsstandard.

•Svenska företags export står för nästan 52 procent av BNP och 1,4 miljoner arbetstillfällen är kopplade till exporten.

•Höga skatter, krångliga tillståndsprocesser och onödig byråkrati bromsar innovation och tillväxt. Utan växande företag stannar Sverige.

•Göra det enklare och billigare att vara företagare i Sverige. Regeringen har instiftat Förenklingsrådet för att minska regelkrånglet och Implementeringsrådet för att motverka överimplementering av EU-regler. Flera regelförenklingar har redan genomförts. Regeringen har bland annat avskaffat kvittokrånglet, slopat matkravet och infört nya 3:12-regler som minskar den administrativa bördan med en tredjedel. (Tidö)

•Reformera miljöbalken för att göra den mer flexibel, effektiv och förutsebar. (Tidö) Regeringen har nu lagt fram en proposition om en ny miljöprövningsmyndighet som ska samla miljöprövningen och ta över uppgifter från länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer. Myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 juli 2027. Regeringen har dessutom gett nya uppdrag för att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen ytterligare.

•EU-kommissionen har satt upp ett mål om att minska regelbördan med 25 procent för europeiska företag (35 procent för små och medelstora företag). Ett liknande mål om minskad regelbörda bör införas i Sverige (Arbetsstämman 2025)

•Sänka bolagsskatten, med ambitionen att Sverige över tid ska ha en av EU:s mest konkurrenskraftiga skattesatser, och sänka arbetsgivaravgifterna så att fler företag kan växa och anställa. (Arbetsstämman 2025)

•Företag ska inte hindras från att växa på grund av orimlig regelbörda. Regeringen bör ha som princip att för varje företagsreglering som införs bör en tas bort. Småföretag drabbas särskilt hårt av regelbördan och det bör därför övervägas om de kan undantas från delar av regelbördan. (Arbetsstämman 2025)

Vilka har tjänat mest på Moderaternas politik?

De med lägst inkomster har fått störst förbättringar den här mandatperioden. Kvinnor har fått större förbättringar än män. Moderaterna har sänkt skatten permanent med 87 miljarder kronor den här mandatperioden, varav 53 miljarder kronor i sänkt skatt på arbete och pension. 95 procent av våra permanenta skattesänkningar har riktats till låg- och medelinkomsttagare.

Har klyftorna ökat eller minskat jämfört med när S styrde?

Klyftorna minskar i Sverige. Både fattigdom och inkomstspridning har minskat till följd av vår politik. Fattigdomen är den lägsta på 15 år och barnfattigdomen är den lägsta på 10 år. Inkomstspridningen har minskat sedan vi tillträdde, medan den ökade under Magdalena Anderssons åtta år.

Vår politik har riktats till låg- och medelinkomsttagare. De med högst inkomster har också fått det bättre men inte lika mycket procentuellt sett. För de med allra lägst inkomster har reformen av a-kassan och höjt bostadsbidrag varit viktigast. För medelinkomsttagare har sänkt skatt på arbete haft störst effekt. Med lägre matpriser, lägre bränslepriser och lägre avgifter för förskolan har de med lägst inkomst entydigt varit de som fått den största förbättringen de här åren.

Vad ger jobbskatteavdragen i plånboken?

Moderaterna vill att ansträngning ska löna sig. Det är avgörande för ekonomin och rättvist för den enskilde. Därför har vi sänkt skatten på arbete tio gånger. En sjuksköterska har över 50 000 kronor per år mer i plånboken till följd av Moderaternas skattesänkningar på arbete.

Har Moderaterna sänkt skatten mer för de allra rikaste?

Nej. De rika är de som har tjänat minst på regeringens politik procentuellt sett. Av skattesänkningarna är det 5 procent som har riktats till höginkomsttagare. 95 procent har riktats till låg- och medelinkomsttagare. För oss handlar det om rättvisa: den som jobbar ska få behålla mer av sin lön.

Varför ger Moderaterna inte mer till dem som har det allra svårast?

Det gör vi. Vi vet att många hushåll har haft det tufft – därför har våra reformer procentuellt gett mest till dem med lägst inkomster. Ett ensamstående vårdbiträde med två barn har cirka 3 100 kronor mer i plånboken varje månad 2026 jämfört med 2022.

Varför vill Moderaterna sänka bidragen?

Det behöver finnas krav på att klara sin egen försörjning och starka skäl att göra det som krävs för att kunna ta ett jobb. Det viktigaste för att lyfta barn ur fattigdom är att de ser sina föräldrar gå till jobbet, att de har möjlighet att lyckas i skolan, att de hör sina föräldrar prata svenska och att de ser att ansträngning lönar sig. Drivkrafter spelar roll och det är inte rättvist att den som lever på bidrag kan få lika mycket i plånboken som den som jobbar.

Vad menar Socialdemokraterna när de säger att Moderaterna planerar att sänka skatten med 15 000 kronor per månad för Ulf Kristersson, samtidigt som en vanlig löntagare inte får något?

Det stämmer inte och är något som Socialdemokraterna bara har hittat på. Vi har inga sådana förslag. De senaste fyra åren har vi sänkt skatten gjort andra reformer som givit en vanlig tvåbarnsfamilj 5 000 kronor mer i månaden och vi vill göra samma sak kommande mandatperiod. Moderaterna är det parti som under 2000-talet sett till att vanliga människor kan leva på sin lön.

Sverige ska ha låga elpriser med tillgång till pålitlig, fossilfri el. Moderaterna bygger ett robust elsystem med mer fossilfri, planerbar el – där kärnkraften är en central del, för att pressa elpriserna, stärka industrins konkurrenskraft och möjliggöra elektrifieringen.

Sedan regeringsskiftet 2022 har vi lagt om energipolitiken. Det energipolitiska målet har ändrats från 100 procent förnybar till 100 procent fossilfri elproduktion, vilket ger kärnkraften en självklar roll i energisystemet. Det är inte hållbart att fullt fungerande kärnkraft läggs ned baserat på politiska beslut.

Vi har avskaffat begränsningar som hindrade ny kärnkraft genom att öppna för fler reaktorer och fler etableringsplatser. Den moderatledda regeringen har också infört en finansieringsmodell för ny kärnkraft och förenklat tillståndsprocesserna för att möjliggöra investeringar. Samtidigt arbetar vi för att stärka elnäten och utveckla elmarknaden så att den bättre värdesätter planerbar produktion och ett stabilt elsystem.

Stora satsningar har gjorts på nätutbyggnad och underhåll, och regeringen har nyligen remitterat ett förslag om höjd ersättning vid upplåtelse av mark i samband med elnätsutbyggnad.

Den moderatledda regeringen har stoppat det kritiserade systemet med effektavgifter, som slagit oproportionerligt mot vanliga människor. Det har också inneburit orimliga kostnader för många företag och för industrin, som ofta inte kunnat välja när de använder eller inte använder ström. Elskatten har också sänkts med nästan 10 öre, vilket innebär en besparing för alla, både privat och för näringslivet. Under mandatperioden infördes också ett högkostnadsskydd för att skydda konsumenter från höga elpriser, som i sig är ett resultat av den förra vänsterregeringens oansvariga energipolitik.

Moderaterna vill fortsätta bygga ut den fossilfria elproduktionen med fokus på ny kärnkraft, inklusive små modulära reaktorer (SMR), samtidigt som vattenkraft, vindkraft och kraftvärme bidrar utifrån sina styrkor.

Vi vill fortsätta reformera elmarknaden så att stabilitet, effekt och leveranssäkerhet premieras, inte enbart producerade kilowattimmar. Elnätsutbyggnaden ska snabbas upp genom kortare tillståndsprocesser och ökade investeringar. Målet är ett elsystem som levererar stabil och pålitlig elproduktion el till konkurrenskraftiga priser i hela landet.

Elpriserna måste stabiliseras i södra Sverige genom ny produktion, men till dess att ny kärnkraft kommer på plats behöver stora mängder el fortsatt exporteras från norr till söder. Vi vill bygga bort flaskhalsarna mellan elprisområdena, och flaskhalsintäkterna som Svenska Kraftnät får in ska användas mer effektivt för att minska elprisskillnaderna.

Vi vill minska antalet elområden i Sverige. Dagens elområdesindelning leder till stora prisskillnader mellan olika delar av landet och innebär att hushåll och företag i södra Sverige ofta betalar betydligt mer för samma el. Regeringen har gett Svenska Kraftnät ett utökat uppdrag för att möjliggöra färre elområden och påskynda processen. Målet är ett elsystem där postnumret får mindre betydelse för elpriset och där hushåll och företag möter mer rättvisa och konkurrenskraftiga villkor.

Sverige kan välja att fortsätta bygga ett robust elsystem med mer fossilfri och planerbar elproduktion, eller återgå till en energipolitik där kärnkraft motarbetas och investeringar försenas.

En vänstersväng riskerar att leda till ett elsystem med mindre planerbar produktion och större beroende av väderberoende kraft. Det ökar risken för högre och mer svängiga elpriser, särskilt i södra Sverige, samtidigt som industrins möjligheter att investera och växa försämras.

Vi moderater vill i stället bygga ett elsystem som levererar stabil el till konkurrenskraftiga priser, stärker Sveriges konkurrenskraft och ger hushåll och företag bättre förutsättningar att planera sin ekonomi.

EU är en viktig del i att göra Sverige starkare, rikare och säkrare. Genom samarbetet kan vi lösa problem som påverkar människors vardag – från krig och gränsöverskridande brottslighet till klimatutmaningar och ekonomisk konkurrenskraft. Därför ska Sverige vara en aktiv röst i EU som driver våra intressen och får saker gjorda.

•EU:s andel av världsekonomin har minskat med mer än en tredjedel på 20 år och endast fyra av världens 50 högst värderade techbolag är europeiska.

•Om alla medlemsländer bara implementerade de beslut som redan tagits om fri rörlighet för varor och tjänster, skulle EU:s BNP öka med 3–5 procent.

•Europas ekonomi behöver växa för att vi ska ha råd att upprätthålla vår säkerhet och försvara våra gemensamma värden

•Fortsätta riva hinder på den inre marknaden, etablera fler frihandelsavtal och minska företagens regelbörda.

•Verka för att ökad tillväxt och långsiktig konkurrenskraft ska genomsyra all EU-politik.

•Minska svensk överimplementering av EU-regler med hjälp av Implementeringsrådet.

•För att nå klimatneutralitet 2050 har EU bland världens mest ambitiösa klimatpolitik. 94 procent av världens koldioxidutsläpp kommer från länder utanför unionen.

•För att möta klimatmålen måste många länder fasa ut fossila bränslen. I Sverige handlar det främst om att bygga vidare på vårt nästintill fossilfria elsystem.

•Varje satsad klimatkrona i EU behöver göra största möjliga nytta och riktas till att lösa de allvarligaste problemen.

•Utforma EU:s klimat- och miljöpolitik som en hållbar tillväxtstrategi för hela Europa, där ambitiösa klimatsatsningar går hand i hand med en stark ekonomi.

•Ge kärnkraften lika goda förutsättningar som förnybar energi, både vad gäller finansiering och klassificering.

•Stå upp för det svenska självbestämmandet över skogen och de svenska skogsägarnas rätt att bruka sin skog.

•Hälften av alla bostadsinbrott i Sverige begås av utländska stöldligor och en stor andel av vapnen och narkotikan som är i omlopp i landet smugglas hit via EU.

•Den fria rörligheten i EU ska gälla för hederliga människor, men kriminella ska inte kunna utnyttja den i brottsliga syften.

•Förstärka EU:s polismyndighet, Europol, med både resurser och personal och göra den till en verkligt operativ polis.

•Upprätta EU-gemensamma varningslistor med individer som utgör en reell risk på grund av samröre med organiserad brottslighet eller våldsbejakande extremism.

•Det ryska anfallskriget mot Ukraina är inne på sitt fjärde år, där Ryssland backas upp av andra auktoritära stater med vapen och soldater.

•Parallellt med kriget i Ukraina gör Ryssland allt de kan för att inifrån destabilisera EU och dess grannländer.

•För att försvara Ukraina och Europa behöver hela den europeiska försvarsindustrin och motståndskraften stärkas.

•Skärpa sanktioner mot den ryska skuggflottan, mot rysk flytande naturgas och mot viktiga individer samt ge avkastningen från de frysta ryska tillgångarna till Ukraina.

•Ta nya steg i processen för Ukrainas och Moldaviens EU-medlemskap.

•Fortsätta stötta Ukraina ekonomiskt, militärt och för långsiktig återuppbyggnad av landet.

Varför vill Moderaterna att aborträtten regleras på EU-nivå?

EU är en union baserad på värdegemenskap. Det finns därmed vissa värden som ska prägla Europasamarbetet och rätten till abort hör dit. EU ska dock inte detaljreglera svensk abortlagstiftning såsom veckogränser.

Fiske är en viktig del av vår svenska identitet och kultur, särskilt för människor på landsbygden och i kustsamhällen. Moderaterna arbetar för att rädda våra fiskebestånd och stärka det småskaliga fisket. Vi vill ha en hållbar fiskeripolitik som säkerställer friska hav och sjöar för framtida generationer, samtidigt som vi skyddar möjligheten för fiskare att leva av sitt arbete.

Moderaterna har drivit på för att begränsa det storskaliga industriella trålfisket och arbetat för att skydda fiskebestånden i Östersjön. Vi har också arbetat för att minska påverkan från växande populationer av säl och skarv som hotar fiskbestånden.

Rädda Östersjön och fiskebestånden

Moderaterna anser att det behövs en återhämtningsplan för hav, sjöar och vattendrag, inte minst för Östersjön. Torsken och strömmingen behöver räddas. Vi vill att EU för en hållbar fiskeripolitik som stoppar överfiske och begränsar det storskaliga industriella trålfisket.

Förbjuda skadlig trålning

Utsläpp av miljögifter och skadlig trålning kan leda till irreparabla skador på naturlivet. Därför bör skadlig trålning av fisk förbjudas. Trålfisket som länge flyttat närmare kusten behöver flyttas längre ut.

Stärka det småskaliga fisket

Det småskaliga fisket har lägre påverkan på fiskebestånden men större betydelse för utveckling av kustsamhällen. Vi vill göra det lättare att få yrkesfiskarlicens och utöka möjligheterna att fiska till egna livsmedelsverksamheter. Generationsskiften bör underlättas genom att möjliggöra överlåtelse av fiskelicenser.

Värna ålfisket

Ålfisket är en viktig del av vårt svenska kulturarv som behöver bevaras för framtida generationer. Vi vill säkerställa att denna tradition kan fortsätta och att ålfiskare ges möjlighet att leva av sitt arbete.

Kontrollera säl och skarv

Växande populationer av säl och skarv hotar fiskbestånden. Vi vill att jakt på alla tre sälarter ska tillåtas, samt tillåta allmän skyddsjakt på skarv på eget initiativ.

Sverige kan välja mellan att låta fiskebestånden fortsätta att försvinna, eller vidta kraftfulla åtgärder för att rädda dem. Moderaternas väg är att begränsa industriellt fiske, stärka småskaliga fiskare och kontrollera rovdjur som hotar bestånden.

Varför är fiske viktigt för Moderaterna?

Fiske är en del av vår svenska identitet och kultur. Det skapar försörjning för människor i kustsamhällen och på landsbygden. Men framför allt handlar det om att bevara våra naturresurser för framtida generationer.

Hur löser Moderaterna problemet med säl och skarv?

Vi vill öka licenstilldelningen för flera sälarter och tillåta allmän skyddsjakt på skarv. Detta minskar påverkan på fiskbestånden och gör det möjligt för fiskare att fortsätta sitt arbete.

Vad gör Moderaterna för småskaliga fiskare?

Vi vill göra det lättare att få yrkesfiskarlicens, utöka möjligheterna att fiska till egna livsmedelsverksamheter och möjliggöra överlåtelse av fiskelicenser för att underlätta generationsskiften.

Varför är ålfisket viktigt att bevara?

Ålfisket är en del av vårt svenska kulturarv och en tradition som har bedrivits i generationer. Vi vill säkerställa att ålfiskare kan fortsätta sitt arbete och att denna kunskap och kultur bevaras för framtida generationer.

Sveriges styrka är samhällskontraktet: att den som gör rätt för sig kan lita på att andra också gör det. Många upplever att det har brustit. Moderaterna står på brottsoffrets sida när brott begås, men det förebyggande arbetet är lika viktigt. Med tydligare, tidigare och tätare insatser kan fler barn få en trygg uppväxt och framtidstro.

•Forskning visar att de barn som begår brott tidigt fortsätter att begå fler och grövre brott i vuxen ålder.

•De ungdomar som varit i samhällsvård innan de fyllt 20 år, döms i tre till tio gånger högre utsträckning för brott innan de fyllt 25 år än andra ungdomar.

•Alla samhällets aktörer behöver bli bättre på att hjälpa till att bryta barns och ungas negativa utveckling – och det tidigare än i dag.

•Värna den nya Socialtjänstlagen med fokus är på förebyggande arbete, tidiga insatser och förenklat samarbete mellan socialtjänsten, skolan och polisen. (Tidö)

•Införa nya verktyg för Socialtjänsten. Vi har bland annat infört ett så kallat mellantvång, för att säkerställa att både barn i riskzonen och deras föräldrar deltar i relevanta insatser – även när det saknas samtycke från föräldrarna. Lagändringarna träder i kraft den 2 januari 2027. (Tidö)

•Steg för steg få ordning på barn- och ungdomsvården. HVB-vården behöver reformeras. Vi vill avveckla SiS och skapa en helt ny myndighet som har i uppdrag att ge vård av hög kvalitet och skapa en trygg miljö för dessa barn och ungdomar.

•Drygt 170 000 barn, vilket motsvarar antalet invånare i Linköping, växer upp i något av Sveriges 179 utanförskapsområden – med trångboddhet, kriminalitet, fattigdom och stort utanförskap som vardag.

•Det är nästan var tionde barn i Sverige som ges dåliga framtidsutsikter.

•Alla barn förtjänar samma skydd och möjligheter oavsett var man växer upp.

•Ge mödravården i uppdrag att genomföra regelbundna hembesök och erbjuda stöd till förstagångsföräldrar, särskilt socioekonomiskt utsatta familjer.

•Identifiera barns behov tidigt genom att göra det första BVC-besöket obligatoriskt. (Arbetsstämman 2025)

•Fler familjecentraler ska etableras där MVC, BVC och socialtjänst har i uppdrag att arbeta samordnat med tidiga riktade insatser. (Tidö)

•Stärka kvinnors situation i utsatta områden. Information om familjeplanering, sexuell och reproduktiv hälsa hos mödra- och barnhälsovården görs obligatorisk.

•Omkring 80 procent av dem som frihetsberövats under våldsvågen i Stockholm är under 18 år.

•Ungefär tio barn i Sverige dör varje år på grund av våld, ofta i hemmet.

•Alla barn ska vara egna rättighetsbärare. Barnets trygghet väger tyngre än vuxnas rätt att säga nej till hjälp. Föräldrar ska sätta gränser och stå för goda värderingar.

•Betona föräldraansvaret. Forskning visar att engagerade föräldrar är en nyckel till att minska risken för att barn misslyckas i skolan eller hamnar i kriminalitet. (Tidö)

•Satsa på skolsociala team och familjehem. Stöd ska sättas in tidigt för barn i förskolan som visar riskbeteende eller tecken på våld i hemmet. (Tidö)

•Att alla förskolor och skolor ska ha etablerat samarbete med socialtjänsten. (Arbetsstämman 2025)

Prioriterar Moderaterna förebyggande arbete?

Det gör vi. Den nya socialtjänstlagen har fokus på förebyggande och tidiga insatser. Vi reformerar sekretesslagstiftning så att polis, skola och socialtjänst kan samarbeta bättre. Under mandatperioden har vi också gjort historiskt stora satsningar i våra budgetar för att reformerna för förebyggande arbete ska implementeras väl och fungera i praktiken.

Vill Moderaterna lägga ner SiS?

Ja, Moderaterna vill lägga ner SiS. Ett omfattande förändringsarbete har påbörjats på myndigheten. Men trots historiska satsningar så ser vi att det finns mer potential – som vi inte kan uppnå inom ramen för nuvarande system. Därför behövs ett avslut. Och en nystart. Vi vill se en helt ny myndighet, som ska ha i uppdrag att ge vård av hög kvalitet och skapa en trygg miljö. En utredning som lämnat över sitt slutbetänkande i mitten av augusti föreslår också att ny myndighet ska ta över från Statens institutionsstyrelse (SiS).

Vad vill ni göra med oseriösa aktörer som till exempel driver HVB-hem?

Regeringen har gett Inspektionen för vård och omsorg (IVO) skarpare verktyg för att motverka oseriösa och kriminella aktörer inom hälso- och sjukvården. Vilande tillstånd som kan användas i kriminella upplägg ska kunna återkallas. Lämplighetsprövningen ska omfatta både individer och den juridiska personen, och kommunerna ska få en utökad skyldighet att anmäla oseriösa aktörer till IVO.

Rädda barnen säger att barnfattigdomen har ökat, stämmer det?

SCB:s statistik som visar på en tydlig minskning. Även ESO visar att barnfattigdomen minskat de senaste 10 åren, framför allt hos utrikes födda (hos inrikes födda är den redan låg). Statistiken som finns visar på en tydlig minskning av både relativ och absolut fattigdom. Vi har full respekt för att många upplever att det blivit svårare att få vardagen att gå ihop, men ser vi till hur det faktiskt ser ut är det färre fattiga och inkomstspridningen har minskat sedan vi tillträdde.

Att få barn är en stor och omvälvande händelse i livet. Man ska känna sig trygg och väl omhändertagen genom hela processen, både som mamma och pappa.

Nationell plan för förlossningsvården

Under 2025 ingick den moderatledda regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) en överenskommelse i syfte att stärka mödrahälsovården, förlossningsvården och kvinnors hälsa.

Socialstyrelsen har på uppdrag av den moderatledda regeringen tagit fram en nationell plan för förlossningsvården. Uppdraget syftade till att ge en tydlig inriktning för utvecklingen av förlossningsvården och stödja ett mer strategiskt och systematiskt förbättringsarbete i regionerna. Detta för att bland annat öka tillgängligheten och minska regionala skillnader.

Socialstyrelsen har publicerat ”Graviditet, förlossning och tiden efter – Förslag till nationell plan 2026–2035”. Planen innehåller tio övergripande mål och förslag till insatser.

Socialstyrelsen ska också ta fram ett kunskapsstöd för genomförande av den nationella planen för förlossningsvården. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ska följa upp satsningen på området förlossningsvård och kvinnors hälsa ur ett system- och patientperspektiv under perioden 2026–2027.

Moderaterna vill att det inrättas ett nationellt program för eftervården, i likhet med det som finns för mödra- och barnhälsovården inför och efter förlossning, som inkluderar tidig uppföljning på BB och därefter inom mödrahälsovården.

Moderaterna vill även att kvinnor ska vara mer delaktiga i planering och beslut avseende sin förlossning och förlossningssätt.

Vi vill att förlossningsvård och eftervård erbjuds på ett mer jämlikt sätt i hela landet.

Vad innehåller den nationella plan som Socialstyrelsen tog fram?

Övergripande punkter: En mer individanpassad mödrahälsovård för kvinnor med riskfaktorer, särskilda behov eller psykisk ohälsa. En mer jämlik tillgång till fosterdiagnostik och tydligare information och stöd vid beslut om fosterdiagnostik. Ett utvecklat, kvalitetssäkrat och mer jämlikt föräldraskapsstöd till blivande föräldrar. En mer jämlik, trygg och säker förlossningsvård för alla födande och barn. En utvecklad neonatalvård.

Vad innehöll överenskommelsen mellan regeringen och SKR?

Inom ramen för överenskommelsen avsatte regeringen drygt 1,5 miljarder kronor till regionerna 2025, varav 150 miljoner kronor avsattes för att stärka tillgängligheten till mödrahälsovården och förlossningsvården på landsbygden.

Överenskommelsen omfattar flera insatser, bland annat för att:

•uppnå en mer jämlik mödrahälsovård och förlossningsvård

•skapa en mer sammanhållen vårdkedja och kontinuitet i vården under graviditet, förlossning och eftervård

•alla kvinnor ska erbjudas vård och stöd efter förlossningen utifrån individuella behov

•stärka vårdpersonalens förutsättningar att arbeta utifrån nationella riktlinjer och kunskapsstöd

•säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen av barnmorskor och andra professioner inom mödrahälsovården och förlossningsvården

•utveckla vården kring kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa, till exempel genom hälsofrämjande och förebyggande insatser

•utveckla vårdkedjor med tydliga remissvägar för sjukdomar och tillstånd som främst drabbar flickor och kvinnor

•bidra till en tillgänglig, jämlik och kunskapsbaserad vård för flickor och kvinnor som har utsatts för sexuellt våld och könsstympning.

Svenska universitet och högskolor ska vara ledande inom forskning och utbildning. Det kräver goda förutsättningar för forskning, akademisk frihet och att forskningsresultat kommer samhället till nytta.

Den moderatledda regeringen har genomfört flera reformer för att stärka svensk forskning, den akademiska friheten och Sveriges internationella konkurrenskraft.

Den största forskningspropositionen hittills

Regeringen har lagt fram den största forskningspropositionen någonsin, med en nivåhöjning på 6,5 miljarder kronor och fokus på excellent forskning och hög kvalitet.

Bättre villkor för internationella forskare

Villkoren för utländska doktorander och forskare har förbättrats genom snabbare uppehållstillstånd, bättre möjligheter till permanent uppehållstillstånd och längre tid att söka arbete efter examen. Även deras familjer har fått bättre möjligheter att ansöka om uppehållstillstånd från Sverige.

Stärkt akademisk frihet

Regeringen har tillsatt en utredning som ska analysera hur skyddet för forskares och lärares akademiska frihet kan stärkas.

Moderniserad etikprövning

Regeringen moderniserar etikprövningen genom undantag för uppgifter som redan har getts allmän spridning. Syftet är att ge den fria forskningen bättre villkor samtidigt som den personliga integriteten värnas.

Starkare drivkrafter för forskning och utveckling

Regeringen har föreslagit utökade FoU-avdrag och mer generösa expertlättnader för att stärka företagens investeringar i forskning och utveckling samt Sveriges konkurrenskraft.

Moderaterna vill stärka Sveriges ställning som en ledande forsknings- och innovationsnation. Forskning och innovation ska bidra till utveckling, konkurrenskraft och välfärd, med fokus på hög kvalitet och internationell excellens. Den medicinska forskningen ska bidra till att utveckla vården och förbättra patienters livskvalitet. Svensk forskning mot antibiotikaresistens ska ligga i framkant.

Satsa på excellent forskning

Moderaterna vill att forskningsmedel i större utsträckning riktas till forskningsmiljöer med hög kvalitet och internationell konkurrenskraft. Inriktningen i forskningspropositionen med fokus på excellent forskning och banbrytande teknik ska fortsätta.

Värna den akademiska friheten

Moderaterna vill säkerställa att forskning kan bedrivas fritt, utan ideologiska, externa eller interna påtryckningar. Forskare ska kunna bedriva och diskutera även kontroversiell forskning och obekväma forskningsresultat. Universitet och högskolor ska få större handlingsfrihet och autonomi för att skapa bättre förutsättningar för forskning av högsta kvalitet.

Stärk Sveriges konkurrenskraft

Vi vill undersöka möjligheten att införa excellensprofessurer med fleråriga och flexibla bidrag knutna till professuren för att ge toppforskare bättre förutsättningar att bedriva forskning i världsklass i Sverige. Liknande initiativ finns i Danmark.

Stärkta samarbeten

Moderaterna vill stärka samarbetet mellan svenska och internationella lärosäten och att Sverige ska vara en mer aktiv part i EU:s samarbeten inom utbildning, forskning och forskningsfinansiering. Nationella forskningsprogram ska ge största möjliga utväxling av EU:s forskningspolitik.

Modernisera etikprövningen

Moderaterna vill att etikprövningssystemet ska värna god forskningsetik utan att skapa onödiga hinder för den fria forskningen. Regelverken ska vara proportionerliga och anpassade efter olika typer av forskning.

Sverige ska vara en ledande forskningsnation med fri forskning, stark internationell konkurrenskraft och forskning som bidrar till utveckling, innovation och bättre välfärd.

Moderaterna vill att en större del av de nya forskningsresurserna ska gå till de forskningsmiljöer som håller högst kvalitet och kan konkurrera internationellt. Mot detta står en farlig vänstersväng. Socialdemokraterna motsätter sig regeringens modell där nya basanslag delvis fördelas utifrån kvalitet och prestation, medan Vänsterpartiet vill öka de generella basanslagen. När drivkrafterna att premiera excellens och internationell konkurrenskraft försvagas riskerar också Sveriges position som ledande forskningsnation att försvagas

För Moderaterna är förskolan en av samhällets allra viktigaste verksamheter. Det är där de flesta barn börjar livet utanför hemmet, ofta möter sina första vänner, utvecklar sitt språk och där barn som behöver lite extra stöd eller uppmuntran fångas upp av utbildade pedagoger.

Förskolan är inte bara en plats för omsorg, det är en pedagogisk verksamhet som lägger grunden för barns framtid. För att alla föräldrar ska kunna arbeta på lika villkor behövs en välutbyggd förskola som är anpassad till familjers olika behov.

För barn som växer upp i utanförskap blir förskolan särskilt viktig. Förskolan har ett särskilt ansvar att förbereda barn inför grundskolan och ge barn de kunskaper och färdigheter de behöver för att lyckas i livet. För vissa barn är det där de hör svenska talas varje dag, möter andra barn på lika villkor och får en chans att komma i kapp innan skolan börjar. Därför är det avgörande att förskolan håller hög kvalitet och fokuserar på sitt kärnuppdrag, att ge barn en bra start genom att lära dem svenska språket och förbereda dem för skolan, oavsett var de bor eller vilka föräldrar de råkar ha.

Svensk förskola ska vara en trygg miljö som genomsyras av demokratiska värderingar. Inget barn i Sverige ska mötas av förtryck, könssegregering eller extremism, allra minst i förskolan.

Moderaterna står på hårt arbetande människors sida. Förskolan handlar inte bara om pedagogik. För många familjer är det en förutsättning för att få ihop vardagen. Därför har regeringen från den 1 juli sänkt avgifterna i förskolan och fritidshemmet, med särskilt fokus på dem som har lägre inkomster, så att fler känner att det lönar sig bättre att arbeta.

Regeringen har sett till att cirka 800 fler förskollärare har anställts runt om i landet. Fler förskollärare innebär mindre barngrupper och bättre förutsättningar för varje barn att utvecklas, att verkligen bli sedd av en vuxen som har tid.

Flera studier pekar på att miljöer utan skärmar ger barn bäst förutsättningar att lära sig läsa och skriva. Regeringen har därför tagit bort kravet på att använda digitala lärverktyg och betonat att förskolan i huvudsak ska vara skärmfri, till förmån för lek, samtal och nyfikenhet.

Regeringen har gjort flera satsningar på böcker i förskolan, så att fler barn kan upptäcka glädjen i att kunna läsa. Tidig läsning lägger grunden också för framtida studier.

Förskollärare utför ett av samhällets viktigaste jobb och de förtjänar att kunna växa och lära sig genom hela arbetslivet. Regeringen har därför gjort flera satsningar på förskollärares vidareutbildning och fortbildning.

Den som varje dag ska ta hand om och lär våra barn förtjänar en utbildning som verkligen rustar för det uppdraget. Regeringen reformerar därför förskollärarutbildningen med högre antagningskrav och ett förändrat innehåll som har större fokus på hur barn lär sig och evidensbaserade metoder som verkligen fungerar.

Göra förskolan avgiftsfri. De flesta småbarnsföräldrar vet hur det känns när ännu en faktura landar i brevlådan. Regeringen har redan sänkt förskoleavgiften, särskilt för familjer med lägre inkomster. Nu vill Moderaterna ta nästa steg och göra förskolan helt avgiftsfri. Förskolan gör det möjligt för föräldrar att utbilda och försörja sig. Förskoleavgiften drabbar särskilt ensamstående föräldrar och familjer med små marginaler. Det är inte rättvist. Den som arbetar mer ska få mer kvar i plånboken. Därför har Moderaterna som vallöfte att avskaffa förskoleavgiften helt och stärka ekonomin för hårt arbetande barnfamiljer.

Mer flexibel barnomsorg för dig som behöver det. Alla familjer ser olika ut och har olika behov. Moderaterna vill därför se över begränsningen på 15 timmars barnomsorg per vecka för barn till föräldralediga och utreda möjligheten att växla föräldradagar mot barnomsorg för barn under ett år. Det ger familjer större frihet att anpassa barnomsorgen efter hur deras vardag faktiskt ser ut.

Mer tillgänglig förskola för barn i utanförskap. Det är barnen som har det tuffast som har mest att vinna på en trygg förskola. Moderaterna vill därför se över möjligheten att utöka tillgången till förskola för barn till föräldrar som varit arbetslösa länge. Det stärker barnens språkutveckling och underlättar för föräldrar att ta ett jobb.

Barnomsorg som passar ditt liv. Ingen förälder som jobbar kväll, natt eller helg ska behöva välja mellan sitt jobb och sitt barn. Därför vill Moderaterna att fler kommuner ska erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid, anpassad efter föräldrarnas jobb, inte tvärtom.

All personal ska tala god svenska. Alla barn förtjänar att mötas av pedagoger som kan prata svenska. Moderaterna vill därför införa språkkrav för all pedagogisk personal i förskolan. Vid nyanställning ska språktester genomföras och befintlig personal med bristande kunskaper ska erbjudas obligatorisk utbildning.

Karriärtjänster för förskollärare. Det ska löna sig att vara en skicklig förskollärare och det ska synas i lönebeskedet. Moderaterna vill att skickliga förskollärare ska inkluderas i karriärsstegsreformen, med särskilt fokus på förskolor i utsatta områden där utmaningarna är störst.

Bättre möjligheter till att växa i yrket. Moderaterna vill stärka möjligheterna för vidareutbildning av förskollärare och förbättra förutsättningarna för personer med utländska lärarexamina att bli behöriga lärare i Sverige.

Tydliga mål för barnens språkutveckling. Förskolan ska ha tydliga och mätbara kunskapsmål för barns språkutveckling, precis som skolan har kunskapsmål. Det gör att inget barn kan halka efter i det tysta. På så sätt kan vi höja kvaliteten och ge förskollärare bättre möjlighet att följa varje barns utveckling.

Obligatorisk språkförskola för barn som behöver det. Alla barn ska kunna svenska när de börjar skolan. Språket är nyckeln som öppnar dörren till det svenska samhället. Därför vill Moderaterna införa obligatorisk språkförskola från tre års ålder för de barn som behöver utvecklas i svenska språket.

Fullt fokus på svenskan. Det svenska språket är nyckeln till allt, till kompisar, till skolgången och till att verkligen känna sig hemma i Sverige. Svenskan ska vara i fullt fokus i förskolan. Moderaterna vill därför ta bort kravet på förskolan att medverka till att barn med annat modersmål än svenska kan utveckla sitt modersmål.

Samma granskning för alla förskolor. Du som förälder ska kunna lita på att ditt barn har det tryggt och bra, oavsett vilken förskola du valt. Men i dag inspekterar Skolinspektionen bara kommunala förskolor, medan fristående förskolor inspekteras av kommunerna själva. Detta fungerar inte. Moderaterna vill att Skolinspektionen ska ges ansvar för tillstånd och tillsyn av alla förskolor.

Tidig upptäckt gör skillnad. Ju tidigare vi upptäcker att ett barn behöver extra stöd, desto större är chansen att hjälpa innan svårigheterna hunnit bita sig fast. Förskolan behöver därför verktyg för systematisk och kvalitetssäkrad screening av barnens utveckling, både språkligt och kognitivt. Detta gör det möjligt att sätta in stöd för de barn som behöver det, men också att säkerställa att alla barn får den stimulans och det lärande de har rätt till.

Sverige ska vara ett fritt och tryggt land där vi själva bestämmer över vår framtid. Vårt sätt att leva ska försvaras – ingen annan ska kunna hota det. Den moderatledda regeringen stärker därför både det militära och civila försvaret med de största satsningarna sedan kalla kriget, samtidigt som vi bygger säkerhet tillsammans med våra allierade i Norden, Europa och Nato.

•Sverige befinner sig i det mest allvarliga säkerhetsläget i Europa sedan andra världskriget. Med Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina och andra allvarliga konflikter och konfrontationer har världen blivit alltmer osäker.

•Vi ser en alltmer aggressiv retorik från Moskva och andra främmande makter som hotar vårt land. Det är vår nya verklighet som vi måste förhålla oss till.

•Vi kan inte bara se på när det ryska krigsmaskineriet i oförminskad takt begår en rad krigsbrott med hundratusentals döda och miljoner ukrainare på flykt.

•Vi ska fortsatt bygga upp och modernisera det svenska försvaret i syfte att göra Sverige tryggt. Vi ska använda beprövad som modern teknik och dra lärdomar från Ukraina för att kunna möta hot från såväl land som från luften. Vi lägger därför stort fokus på vårt luftvärn och ett av våra vallöften innebär att vi under nästa mandatperiod inrättar ett svenskt drönarvärn med 10 000 skyddsutbildade personer. (Vallöfte 2026)

•Den moderatledda regeringen ökar anslagen till försvaret under 2026 med 26,6 miljarder kronor. Det gör vi samtidigt som vi ställer oss bakom det högre Nato-målet på minst 3,5 procent av BNP på militära utgifter, vilket Sverige ska nå redan 2030.

•Under Moderaternas ledning har vi kommit överens med de andra riksdagspartierna att låna till försvarsuppbyggnaden för inte tränga ut satsningar på välfärden. Den föreslagna lånefinansierade satsningen innebär att uppemot 300 miljarder kronor kan frigöras till försvaret till 2034. En långsiktig finansiering införs successivt så att den offentliga sektorns sparande åter är i balans till 2035.

•Lika viktigt som det militära försvaret är ett starkt civilt försvar. Det civila försvaret måste vara modernt och ha goda förutsättningar för övning.

•Tidigare regeringar har sålt våra beredskapslager eller gett bort materiel i form av bistånd. Våra beredskapslager har länge gapat tomma och det civila försvaret har varit eftersatt, vilket vi nu ändrar på.

•Skogsbränderna 2014 och 2018 samt covid-pandemin, med stängda gränser och handelsstopp av kritiska produkter har blottat bristerna i Sveriges civila försvar.

•Det ökade cyberhotet med alla cyberattacker visar också på hur sårbart det svenska samhället är.

•Den moderatledda regeringen bygger ut det civila försvaret så att det utvecklas i takt och omfattning med den militära förmågan.

•Av de lånefinansierade satsningarna öronmärker vi upp till 50 miljarder kronor för investeringar till det civila försvaret.

•Vi har återinfört civilplikten inom fler specifika verksamheter, stärkt vår cybersäkerhet med bland annat en nationell cybersäkerhetsstrategi och tagit initiativ till att bygga upp våra beredskapslager.

•Många av Sveriges skjutbanor har lagts ner eller hotas av nedläggning och vårt vallöfte är därför att satsa på våra skjutbanor genom ett brett skjutbanelyft under nästa mandatperiod.

•Ryssland visar ingen respekt för andra länders gränser eller mänskliga rättigheter.

•Ukraina strider inte bara för sin överlevnad, utan också för hela Europa och demokratierna i väst.

•Vi är därför fast beslutna att ge vårt fulla stöd till Ukraina i sin kamp för frihet och demokrati.

•Sedan februari 2022 har Sverige bidragit med motsvarande cirka 157 miljarder kronor till olika insatser för att stötta Ukraina (25 augusti 2026). Tillsammans med EU har Sverige också fattat beslut om omfattande makroekonomiskt stöd och ett flertal sanktionspaket mot Ryssland. Sverige stödjer Ukrainas ansträngningar för att uppnå en rättvis och hållbar fred, grundad i folkrätten och FN-stadgan.

•Den moderatledda regeringen förser det ukrainska folket med modern militär utrustning, utbildning och stöd för att upprätthålla och underhålla krigsmateriel. Vi utesluter inga typer av framtida stöd för att Ukraina ska kunna försvara sin suveränitet. Vi har inlett en rad militära samarbeten där inte minst JAS 39 Gripen ingår och vi ser till att satsningar görs innovation och forskning som gör försvarsindustrin mer produktiv.

•Vi är inställda på att vi ska delta aktivt i Ukrainas civila återuppbyggnad genom stöd för reformer, demokratibyggande, cybersäkerhet och ansvarsutkrävande.

•Genom Sveriges medlemskap i Nato stärker vi både vår egen säkerhet och stabiliteten i Östersjöområdet.

•Samarbetet med våra allierade gör att vi står starkare mot hot från både statliga och icke-statliga aktörer.

•Vår roll inom Nato innebär att vi bidrar till det kollektiva försvaret, och att vi drar nytta av gemensamma resurser och försvarsplanering.

•Sverige ska vara en aktiv och pådrivande part i Nato. Vi ska verka för att alla Natos medlemmar bidrar efter bästa förmåga och vi själva ska vara ett föredöme i alliansen.

•Med Sverige i Nato stärks alliansen såväl internt som dess gränser. Genom Sveriges erfarenhet på Östersjöområdet och den subarktiska miljön utgör vi ett värdefullt bidrag till Natos stående marina styrkor, markstridsförband och luftövervakning.

•Tack vare våra satsningar och vår försvarsindustri är vi även stor tillgång när det gäller att stärka alliansens arbete med innovation och utvecklingen av försvarsindustrin.

När blev försvaret återigen en prioriterad fråga?

Moderaterna har sedan 2014 varit det parti som varit mest pådrivande för att stärka försvaret. Vi har gjort en total omläggning av vår försvarspolitik med historiskt stora satsningar. Under de år som alliansregeringen styrde Sverige ville Socialdemokraterna i opposition sänka försvarsanslaget ännu mer. Tillsammans med MP och V gick S till val på att sänka försvarsanslaget.

Varför satsar Moderaterna så mycket på försvaret och inte på sjukvården?

Vi lever i en tid med kraftigt ökade hot mot Sverige. I Ukraina pågår ett fullskaligt krig och Ryssland hotar också oss och andra demokratier i Europa. Samtidigt märker vi av ett hybridkrig med cyberattacker som drabbar oss alla. Försvaret har under en lång tid blivit bortprioriterat. Under de stora skogsbränderna och pandemin blev det också påtagligt hur sårbart Sverige är.

För att landet ska kunna stå starkt och du ska kunna känna dig fortsatt trygg måste vi därför bygga upp och stärka vårt militära och civila försvar. Tillsammans med alla andra riksdagspartier har vi därför kommit överens om att vi ska låna till den nödvändiga utbyggnaden av försvaret – detta för att just inte andra satsningar på till exempel sjukvård ska påverkas.

Varför måste vi lägga så mycket pengar på Ukraina?

Att ett land oprovocerat anfaller ett annat land kan inte accepteras. Kriget i Ukraina är också en konflikt som utspelar sig i vårt närområde. Det ukrainska folket kämpar inte bara för sin överlevnad utan också för vår säkerhet och trygghet i Europa. Vi vet att om Ryssland hade stött på mindre motstånd hade de sannolikt inte nöjt sig. Vi måste därför fortsatt stötta Ukraina och stå enade i Europa mot alla diktaturer som hotar oss.

Moderaterna anser att frihandel är en helt avgörande för tillväxt, jobb och välstånd. Världen behöver mer frihandel och färre murar och genom att utöka det internationella handelsutbytet ökar vi vårt gemensamma välstånd och skapar fredliga relationer.

Moderaterna har alltid förespråkat frihandel. Sveriges resa från fattigdom till välstånd grundlade med hjälp av frihandel och näringsfrihet och det är på den grunden vi fortsätter att bygga vårt välstånd.

Genom frihandelsavtal ökar vår förmåga att sätta standarder för den globala ekonomin vad gäller handel, internationell rätt och avtal liksom för hälsa och miljö. Därför anser Moderaterna att Sverige och Europa bör leda utvecklingen för öppna marknader, inte minst nu när den utmanas av protektionistiska krafter.

Handel är också ett av EU:s mest effektiva och kraftfulla verktyg för att påverka omvärlden. Det faktum att EU är världens största exportör och importör av varor och tjänster bör användas mer strategiskt.

Under den senaste mandatperioden har tre stora frihandelsavtal kommit på plats. Avtalet med Mercosurländerna är ett gigantiskt avtal där handeln mellan EU och Sydamerika underlättas. Avtalet med Indien kan leda till att vi skapar världens största frihandelszon och under 2026 kom också ett avtal med Australien på plats.

Moderaterna fortsätter att driva på för att EU ska få fler avtal på plats. Just nu pågår diskussioner med Filippinerna, Malaysia, Indonesien och Mexiko.

Varför är frihandel viktigt?

Sverige är ett litet och handelsberoende land vilket betyder att handeln med omvärlden är avgörande för våra jobb, vår ekonomi och vår tillväxt. Sverige har under lång tid arbetat för att upprätthålla en fri och rättvis handel, både som enskilt land men kanske framför allt genom vårt EU-medlemskap. Handel mellan länder är också viktigt för fred mellan länder. Det är den principen som en gång i världen ledde till att det som senare blev EU, kol- och stålunionen mellan Tyskland och Frankrike, skapades. Moderaterna kommer fortsätta att hålla frihandel högt inom utrikespolitiken och vi kommer ständigt arbeta för att skapa nya handelsförbindelse med andra länder världen över för att på så vis uppnå mer samarbete och välstånd och därmed också mindre konflikt.

För oss Moderater är frihet både ett mål och ett medel. Friheten har ett värde i sig självt för oss som människor. Fria samhällen skapar också bättre villkor för de människor som lever i dem och har genom historien visat sig vara överlägsna mindre fria samhällen när det gäller att hitta lösningar på de problem som människor och samhällen möter.

Friheten ger oss möjlighet att välja nytt och annorlunda. Friheten att tänka och tala fritt skapar nya insikter och lägger grunden till vetenskapliga och kulturella landvinningar. Friheten att pröva nya idéer ökar vårt välstånd och vår livskvalitet. Där friheten har sina begränsningar handlar det om att ingen har rätten att genom sina handlingar begränsa en annans människas frihet. Därför handlar vår kamp för frihet också om att stå upp för tryggheten, i det lilla och det stora.

Ökad frihet kan mätas i båda stora och små reformer. När vi investerar i ett stark nationellt försvar är det också en investering i att alla som bor i Sverige, även i framtiden, ska kunna leva i ett fritt land. När vi slopar matkravet för den företagare som vill starta en vinbar utan att också behöva kunna servera varm mat är det ett uttryck för vår tillit till den enskilda människans förmåga att fatta egna vuxna beslut utan att politiken lägger sig i. När vi sänker skatten på arbete och pension innebär det en maktförskjutning från stat, region och kommun till skattebetalaren som får behålla mer pengar att själv bestämma över.

Att utsättas för brott innebär en kränkning av den enskilda människans frihet och värdighet. När någon hålls tillbaka av normer som sätter kollektivet – familjen, gruppen eller klanen – över den enskildes rätt att forma sitt eget liv är även det en inskränkning av den frihet varje människa i Sverige ska kunna ta för given. Den moderatledda regeringen har därför genomfört historiska reformer på rättsområdet för att trycka tillbaka den grova kriminaliteten så att laglydiga människor ska våga röra sig fritt. Vi har också gått fram med stärkt lagstiftning mot hedersrelaterat våld och förtryck. I Sverige ska alla ha rätten att välja sin egen väg i livet.

Moderaterna är frihetens parti. Idén om att människor äger rätten att tänka och välja fritt löper som en röd tråd genom allt vi gör. Så långt som det är möjligt ska varje beslut vi fattar bidra till ett friare samhälle.

Vi har redan ställt ut ett antal vallöften som på olika sätt underlättar för människor att planera sitt eget liv. Vi vill att den barnfamilj som under den här mandatperioden fått 5 000 kronor mer att leva för ska kunna öka det ekonomiska utrymmet med 5 000 kronor till. Den som väljer att spara på ett investeringssparkonto (ISK) kommer att kunna göra det skattefritt upp till 500 000 kronor mer vår politik.

Vi vill också stärka patientens rätt inom vården. Sedan vi tillträdde har vårdköerna minskat med 40 procent. Vi vill skärpa vårdgarantin, införa en skarp ersättningsskyldighet för regioner som inte lever upp till vårdgarantin och öka patienternas inflytande. Det är inte bara en fråga om rättvisa utan även om frihet för de som alldeles för länge får vänta på nödvändig vård för att kunna återvända till det liv de vill leva.

En viktig frihet är äganderätten. Över 90 procent av svenska folket vill någon gång äga en egen bostadsrätt, radhus eller villa, men många förvägras denna möjlighet. Moderaterna vill också ge fler bättre möjligheter att äga sitt boende.

Att friheten är självklar för oss innebär inte att den är lika självklar för alla. Även om det i Sverige finns en bred uppslutning kring de grundläggande fri- och rättigheter som kommer ur den västerländska idétraditionen är det inte alla partier som i praktiken bejakar den enskilda människans rätt att själv bestämma fritt över sitt liv så som Moderaterna gör.

De tre rödgröna partierna har genomgående motsatt sig moderatledda regeringars skattesänkningar för hårt arbetande människor. Under den gångna mandatperioden har de också motsatt sig många av de reformer på det rättspolitiska området som äntligen gett resultat i kampen mot grov kriminalitet. Ska vi fortsätta på den inslagna vägen eller byta spår och se viktiga frihetsreformer rullas tillbaka?

Hur rimmar Moderaterna syn på frihet med att alla inte har samma möjligheter?

Eftersom varje människa är unik kommer vi också att välja olika. Helt lika utfall är därför inte förenligt med att var och en har friheten att göra egna livsval. Däremot är det viktigt att vidga livschanserna så att det alltid ska spela större roll vart du är på väg än varifrån du kommer. Det innebär en skola som ger varje barn riktiga kunskaper, en arbetsmarknad där det alltid lönar sig att arbeta och ett ägande som ger människor makt över sin egen tillvaro. Och den som drabbas av sjukdom eller olycka ska aldrig lämnas åt sitt öde. Den grundtrygghet som ska erbjudas alla i Sverige är också en del av vår frihet.

I ett rättvist Sverige känns det tryggt att gå hem själv på kvällen. Det är de skötsamma medborgarna, inte de gängkriminella, som ska ha kontroll i sina bostadsområden. Moderaterna bekämpar gängkriminaliteten och gängvåldet med skärpta straff, kraftfulla verktyg för polisen och ett förebyggande arbete som sätter in insatser tidigt. Sedan 2022 har antalet skjutningar minskat med 60 procent. Det är resultatet av en målmedveten politik, inte en slump.

Allt för länge fick vanliga människor leva med konsekvenserna av ett samhälle som inte tog gängvåldet på allvar. Gängvåldet nådde sin topp under 2022 med 391 skjutningar och 62 döda. Det var kvittot på åtta år av politisk handlingsförlamning.

Sveriges styrka är samhällskontraktet – Om jag gör rätt för mig så gör andra rätt för sig och samhället finns där när vi behöver det. Men allt för många svenskar kände att det kontraktet inte längre höll.

Moderaterna leder nu den största omläggningen av svensk kriminalpolitik i modern tid. Planen bygger på tre ben: slå hårt mot det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga till gängen.

Polisen har fått nya kraftfulla verktyg: säkerhetszoner, preventiva vistelseförbud och preventiva tvångsmedel som möjliggör avlyssning av kriminella miljöer utan krav på konkret brottsmisstanke. Verktygen har förhindrat planerade våldsbrott, möjliggjort gripanden av centrala aktörer och stängt ner hela narkotikascener i exempelvis Rågsved, Fittja och centrala Göteborg.

Uppklaringen av dödsskjutningar i kriminell miljö har fördubblats, från 31 procent 2022 till 61 procent 2023.

Skärpta straff. Straffen för brott i kriminella nätverk har dubblerats och minimistraffen för grova vapen- och sprängmedelsbrott har dubblerats. Mängdrabatten reduceras kraftigt.

Den kriminella ekonomin bekämpas. Skötsamma människor ska slippa se kriminella köra runt i lyxbilar. Nya regler gör det möjligt för polisen att ta gängens lyxbilar, dyra klockor och kontanter (självständigt förverkande). Den kriminella ekonomin bekämpas också genom Utbetalningsmyndigheten, finansiellt underrättelsecentrum och kriminalisering av hawala-verksamhet.

Rekryteringar av barn motverkas. Rekryteringen av barn bekämpas med trefaldigat maxstraff för den som värvar unga, hemliga tvångsmedel mot barn under 15 år för att komma åt de vuxna bakom, och en ny lag som tvingar digitala plattformar att ta bort rekryteringsinnehåll inom en timme.

Kriminella gips utomlands. 280 kriminella greps utomlands under 2025 på svenska efterlysningar, mer än dubbelt så många som 2022.

Kriminalvården byggs ut. Kriminalvården expanderar med 5 200 nya platser vid mandatperiodens slut. Det motsvarar drygt sju Kumla-anstalter.

Det samlade reformarbetet är omfattande och tempot har varit högt. Listan är ett urval av de åtgärder som genomförts.

•Avskaffa mängdrabatten fullt ut och se till att hela straffskalan används.

•Sänka straffbarhetsåldern för de allvarligaste brotten och avskaffa ungdomsreduktionen för 18–20-åringar.

•Inrätta ungdomsfängelser med fokus på utbildning och vägar ut ur kriminalitet.

•Införa kommunala säkerhetsvakter med befogenhet att upprätthålla ordning i hela kommunen. Det är de skötsamma, inte de kriminella, som ska ha kontroll i ditt bostadsområde.

•Inrätta en förverkandefond där brottsvinster återförs till brottsoffer och brottsförebyggande arbete.

•Förbjuda dömda kriminella att starta eller driva företag under den tid de avtjänar fängelsestraff.

Detta är ett urval av Moderaternas prioriteringar framåt. Läs mer om våra vallöften och stämmobeslut i sin helhet i Moderaternas stämmohandling Lag och ordning (2025).

Socialdemokraterna lämnade efter sig ett land med rekordmånga skjutningar, en underfinansierad kriminalvård och ett rättsväsende som inte räckte till, varken för det grova våldet eller vardagsbrottsligheten.

Vänsterpartierna har röstat nej till nästan varenda satsning för att minska brottsligheten. Det är orättvist att sätta brottslingarnas behov framför brottsoffren. En politisk vänstersväng riskerar att rulla tillbaka de verktyg som nu ger resultat och ta Sverige tillbaka till det blodiga rekordåret 2022.

Sverige har inte råd att chansa. Vi tog över ett städjobb och prioriterade omedelbart kampen mot det grövsta gängvåldet, och det ger resultat. Men uppdraget är inte slutfört. Vi vill nu också ta oss an den vardagsbrottslighet som påverkar vanliga människors liv varje dag. Vi söker mandat att få göra klart det vi påbörjat.

Landsbygden är en motor för svensk tillväxt och måste ha samma tillgång till samhällsviktig service som städerna. Vi skapar goda förutsättningar för landsbygden genom att göra det möjligt att leva med bil, ha hela vägar och stora friheter att bo som man vill. Den som väljer att bo och bygga sitt liv utanför storstaden ska inte behöva känna sig bortglömd av politiken.

Moderaterna har sänkt priset vid pump så att en tankning nu är flera hundra kronor billigare, vilket märks direkt för den som är beroende av bilen för att ta sig till jobbet, skolan eller vårdcentralen. Vi har också skjutit till extra mycket pengar till vägunderhåll så att vi kan bygga bort underhållsskulden som byggts upp under lång tid, och som annars riskerar att isolera delar av landsbygden ytterligare. Boende på landsbygden får nu bygga större attefallshus, och det är enklare att bygga om eller ut huset, så att fler kan bo som de vill utan att fastna i krångliga tillståndsprocesser.

Moderaterna lovar att under nästa mandatperiod reformera strandskyddet i grunden. Det handlar om tre saker: mer strandnära boende, stärkt äganderätt och bättre möjligheter för landsbygdsutveckling. Landets kommuner ska ges avgörande inflytande i frågor om hur våra stränder ska användas – länsstyrelsens makt ska begränsas.

Vi vill att den nuvarande förbudslagstiftningen ersätts med en lovlagstiftning där kommunerna ges ett större inflytande. Moderaternas löfte är tydligt: det gamla systemet avskaffas och ersätts med ett system som utgår från frihet snarare än förbud.

Om vänsterpartierna vinner valet kommer de att höja bränslepriserna med upp till tio kronor per liter för att nå transportmålet. Det vore ett stort slag mot boende på landsbygden som behöver bilen för att få ihop vardagen, och som redan idag ofta saknar alternativ i form av tåg eller buss. Moderaterna kommer att försvara rimliga bränslepriser, för att ingen ska straffas ekonomiskt bara för att man bor utanför stan.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill fortfarande ha byggförbud vid alla vattendrag, stora som små, och utan hänsyn till om det är en populär badstrand eller en liten bäck på landsbygden. Den typen av likriktad politik tar ingen hänsyn till att förutsättningarna för att bygga och bo skiljer sig radikalt mellan storstad och glesbygd.

Moderaternas vision är ett Sverige där man kan välja sitt liv fritt oavsett postnummer. Där det är möjligt att både bo, arbeta och starta företag på landsbygden. Där långväga resor är ekonomiskt försvarbara och där samhällsservice fungerar överallt, inte bara i de tätbefolkade delarna av landet.

Varför är bilen så viktig för landsbygden?

För att kollektivtrafiken sällan är ett realistiskt alternativ på landsbygden, och för att bilen där fyller samma funktion som tunnelbanan gör i en storstad. Att straffbeskatta bränsle blir därför en särskilt orättvis avgift på att bo utanför de större städerna.

Varför är det viktigt att landsbygden får bestämma mer själv?

För att lokalkännedom skapar bättre beslut. En strandtomt i Norrlands inland har helt andra förutsättningar än en strand i centrala Stockholm, och regelverket måste kunna spegla den verkligheten i stället för att slå lika hårt mot alla.

De gröna näringarna är avgörande för svensk tillväxt, klimatnytta och beredskap. Det är självklart att hela Sveriges potential ska tas tillvara. Människor och företag i hela landet ska ha förutsättningar för att växa och utvecklas på ett hållbart sätt – ekonomiskt, socialt och miljömässigt.

•Nästan två tredjedelar av Sveriges yta är täckt av skog. De senaste dryga hundra åren har Sveriges virkesförråd fördubblats.

•Industrierna som är knutna till skogen har kunnat utveckla nya klimatsmarta produkter och lösningar som ersätter fossila alternativ. Den svenska skogen och produkter från skogen bidrar till klimatomställningen genom att fånga upp och binda stora mängder koldioxid.

•Äganderätten är en förutsättning för ett hållbart skogsbruk. Det man äger vårdar man. Egenansvar skapar de bästa förutsättningarna för en levande landsbygd.

•Säkerställa en hög skogsproduktion. Den totala arealen skog som är undantagen från skogsbruk ska inte öka. I dag är 25 procent av skogsmarken tagen ur produktion. Områden med mycket höga naturvärden ska skyddas, i samförstånd och med rätt ersättningar. Samtidigt bör skyddet tas bort för mark som inte har lika höga naturvärden. Vi vill också satsa på att bättre vårda redan skyddad skog.

•Stärka skogsägarnas äganderätt. Det ska vara frivilligt för markägaren att formellt skydda sin skog. Ersättning ska utgå till markägare för mark som undantas från att brukas.

•Reglerna för artskyddet och fridlysning har nu åtgärdats så att orimliga krav tas bort. Det kommer också införas en tydligare rätt till ersättning.

•De gröna näringarna är en tillgång för svensk tillväxt och en viktig del av både ekonomin och beredskapen. Vi behöver se och främja deras fulla potential.

•Dagens låga självförsörjningsgrad är ett hot mot Sveriges beredskap och särskilt allvarlig i ett läge där vi har ett krig i Europa. Endast hälften av de livsmedel som konsumeras i Sverige produceras här. År 1990 var motsvarande siffra 75 procent.

•Det är bra för landsbygden, klimatet och djurvälfärden om en större andel av världens livsmedel kommer från svenska gårdar.

•Minska regelbördan och byråkratin för att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft och öka livsmedelsproduktionen i Sverige.

•Säkerställa att Sverige kan producera tillräckligt med livsmedel för att klara av ett längre importstopp och upprätthålla självförsörjningsgraden i krislägen.

•Utveckla och öka exporten av svenskproducerade livsmedel.

•Inventeringsperioden 2024/2025 visade att det fanns cirka 355 vargar i Sverige. Vargen står i dag för fyra av fem dödliga attacker mot svensk boskap.

•Viltvården ska ge goda förutsättningar för viltet och samtidigt ta hänsyn till de som lever nära och påverkas av viltstammarna, framför allt varg och vildsvin.

•Antalet viltolyckor har ökat markant de senaste åren. 2023 genomfördes 68 630 trafikeftersök efter kollisioner på både väg och järnväg.

•Minska vargstammen till 170 individer i enlighet med riksdagens beslut. Målet ska brytas ned geografiskt så att antalet vargar kan regleras på regional nivå. Licensjakt ska tillåtas och det behöver bli enklare och gå snabbare att få tillstånd för skyddsjakt.

•Värna det svenska självbestämmandet över rovdjurspolitiken i EU. Vi har drivit på i EU för att klassificera om vargen från strikt skyddad till förvaltningsbar i art- och habitatdirektivet, något som vi hoppas bli verklighet inom kort.

•Höja ersättningen till jägare som eftersöker vilt som har skadats i trafikolyckor.

Varför sänker Moderaterna skatten på drivmedel?

Vi ser att de flesta i Sverige vill bidra till klimatomställningen, men för att en ambitiös klimatpolitik ska vara framgångsrik måste den upplevas som rättvis och ha brett stöd. Sänkningen av drivmedelsskatten är en del av en balanserad strategi där vi även inför en ny reduktionsplikt för att nå ESR-åtagandet till 2030. Människor som bor utanför storstäderna och är beroende av bilen för sin vardag ska inte bära en oproportionerligt stor kostnad.

Hur ser Moderaterna på djurs välmående och kors rätt att beta?

Moderaterna har stor tilltro till lantbrukarnas kompetens att själva avgöra vad som är bäst för sina djur och gårdar. Samtidigt ska vi ha höga krav vad gäller djurskydd och därför behövs en flexibel beteslagstiftning där en given utgångspunkt är att kor även fortsättningsvis ska få beta ute – något vi har en lång tradition av i Sverige.

Hur ser Moderaterna på skyddad natur och biologisk mångfald?

Enligt SCB är 27 procent av skogsmarken undantagen från skogsbruk. Vi vill inte att den andelen ska öka. I stället avsätter vi mer pengar för att underhålla och vårda redan skyddad natur i syfte att fortsätta värna den biologiska mångfalden på ett hållbart sätt.

Skolan ska stärkas med mer kunskap, trygghet och studiero. Alla elever ska mötas av höga förväntningar, skickliga lärare och få det stöd de behöver för att lyckas. Genom fokus på läsning, reformerad lärarutbildning, mobilfri skola och rättvisare betyg skapar vi en kunskapsskola där ansträngning lönar sig.

Moderaterna och regeringen genomför den största reformeringen av svensk skola på 30 år. Målet är en mer rättvis skola där kunskap, trygghet och studiero står i centrum och där alla elever får möjlighet att lyckas.

Vi inför nya kurs- och ämnesplaner med tydligare kunskapsfokus, stärker lärarnas möjligheter att fokusera på undervisningen och reformerar lärarutbildningen. För att skolan ska vara en trygg plats ger vi rektorer och lärare tydligare mandat att skapa ordning i klassrummet och vi gör skolan mobilfri.

Ett nytt betygssystem ska göra betygen mer rättvisa och likvärdiga i hela landet. Det ger alla barn möjlighet att lyckas oavsett vilken skola de går i. En ny betygsskala 1–10 införs för ökad precision, den skarpa gränsen för godkänt tas bort och nationella slutprov ska motverka glädjebetyg.

Moderaterna vill höja kvaliteten i svensk skola så att alla barn får en bra start i livet och möjlighet att nå sin fulla potential.

Skolan ska präglas av höga förväntningar, tydliga regler, studiero och evidensbaserad undervisning där kunskap står i centrum. Därför stärker vi svenska språket, läsningen och matematiken, inför nya kunskapsinriktade läroplaner och ett mer rättvist betygssystem som mäter vad elever faktiskt kan.

Skickliga lärare och starka skolledare är avgörande för elevernas resultat. Vi vill stärka läraryrket, minska administrationen, utveckla lärarutbildningen och ge rektorer och lärare bättre verktyg för att skapa ordning i klassrummet. Alla som arbetar i skolan ska ha rätt kompetens och bidra till en trygg skolmiljö.

Alla elever ska få rätt stöd – både de som riskerar att halka efter och de som behöver större utmaningar. Samtidigt ska familjer kunna välja den skola som passar barnet bäst, med tydliga krav på kvalitet oavsett huvudman.

Med fokus på kunskap, trygghet och framtidens kompetenser bygger vi en skola där fler elever lyckas.

Moderaterna vill reformera svensk skola med fokus på kunskap, trygghet och höga förväntningar på varje elev. Genom evidensbaserad undervisning och tydligare fokus på kvalitet ska fler barn få samma möjligheter att lyckas. Vi vill värna familjers möjlighet att välja skola och utveckla en skola där elevernas resultat och framtid står i centrum. Mot detta står en rödgrön oreda som vill göra det näst intill omöjligt att bedriva friskolor i Sverige och tvinga 78 procent av de elever som valt en friskola att byta.

Varför vill inte Moderaterna förbjuda aktiebolag som driftsform för skolan?

Sverige erbjuder fri skolvalsmöjlighet utan avgifter. Vi bör skydda allas rätt att välja skola den skola de helst vill gå i. Det behövs tydligare kvalitetsregler för både kommunala och fristående skolor. Skolor som inte uppfyller kraven ska kunna förlora tillstånd och möjlighet till vinstutdelning.

Vården ska vara tillgänglig, trygg och samordnad. Det ska vara enkelt att få rätt vård i tid av hög kvalitet. Vårdgarantin behöver därför skärpas. Moderaterna vill dessutom se en mer jämlik vård där kvinnors sjukdomar och hälsa tas på allvar och vi vill fortsätta prioritera vård för psykisk ohälsa. Samhället ska finnas där när det behövs.

•För många patienter får inte sin behandling inom vårdgarantins 90-dagarsgräns. Också väntetiderna inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) är alldeles för långa.

•Tidiga insatser är ofta viktiga för såväl behandling som för livskvalitet. Snabb tillgång till vård är avgörande för att människor ska kunna återgå till arbete och slippa en onödigt lång sjukskrivning. Därför är också vård i tid en rättvisefråga.

•Vi ska ha en hälso- och sjukvård som fungerar och som ger människor vård i tid.

•Under mandatperioden har den moderatledda regeringen satsat nästan 25 miljarder kronor på att korta vårdköerna. Från oktober 2022 till juni 2026 minskade vårdköerna med 41 procent.

•Om väntetiden blir för lång vill vi göra det enklare att få vård i en annan region, genom en nationell vårdförmedling. (Tidö)

•Skärpa vårdgarantin från 90 till 30 dagar och göra regionerna ersättningsskyldiga när vårdgarantin inte uppfylls. (Vallöfte 2026)

•Andelen unga som upplever psykisk ohälsa har ökat kraftigt de senaste 15 åren.

•År 2023 uppgav sex barn och unga av tio att de besvärades av ängslan, oro eller ångest. Den vanligaste orsaken är egna och andras förväntningar.

•Alla barn och unga ska få hjälp, stöd och vård i rätt tid av hög kvalitet. Det är en del samhällskontraktet.

•Att alla barn och unga ska ha rätt till en lagstadgad vårdgaranti gällande 30 dagar för första besökstid och behandling 30 dagar efter första besökstillfälle hos BUP.

•Stärka första linjens psykiatri vilket bland annat kommer att avlasta trycket på BUP. Den moderatledda regeringen har därför under år 2026 satsat 5,4 miljarder kronor på psykiatrin. Ingen tidigare regering har satsat lika mycket mot psykisk ohälsa

•Höja åldersgränsen för BUP från 18 till 21 år och införa fast vårdkontakt för unga med svår psykisk sjukdom. (Arbetsstämman 2025)

•Det föds omkring 100 000 barn om året i Sverige. Men ofrivillig barnlöshet drabbar i dag omkring tio till 15 procent av befolkningen, med ett stort och tyst lidande som följd.

•Fortfarande drabbas flera tusen kvinnor årligen av allvarliga förlossningsskador, även om skadorna minskat över tid.

•Att få barn är en stor och omvälvande händelse i livet. Man ska känna sig trygg och väl omhändertagen genom hela processen, både som mamma och pappa.

•Antalet försök ska öka och syskonförsök ska inkluderas. Den moderatledda regeringen har avsatt medel i vårbudgeten 2026 för en dubblering av antalet subventionerade IVF-försök, från tre till sex. Nu vill vi ta nästa steg och inkludera även syskonförsök i de offentligt subventionerade fertilitetsbehandlingarna. (Vallöfte 2026)

•Inrätta ett nationellt program för eftervården, i likhet med det som finns för mödra- och barnhälsovården inför och efter förlossning. (Arbetsstämman 2025)

•Kvinnor ska, i samråd med läkare och barnmorskor, vara mer delaktiga i planering och beslut avseende sin förlossning. (Arbetsstämman 2025)

•Sjukdomar som i huvudsak drabbar kvinnor och flickor har under många år fått alldeles för lite fokus och resurser, både inom forskningen och sjukvården.

•Kunskapsluckor och fördomar leder till att sjukdomar misstas, inte diagnostiseras eller behandlas. Exempelvis migrän, endometrios, lipödem, PCOS (polycystiskt ovarialsyndrom) och klimakteriebesvär får inte de resurser som dessa diagnoser kräver.

•Kvinnor och flickor ska ha lika stor rätt till god hälso- och sjukvård av hög kvalitet som män och pojkar. Det är en grundläggande jämställdhetsfråga.

•Att vårdens medarbetare ges bättre förutsättningar för att bedriva jämställd vård avseende kvinnors sjukdomar och hälsa.(Tidö)

•Prioritera resurser för forskning om kvinnors sjukdomar och hälsa. Vården för sexuellt våldsutsatta barn och vuxna ska fortsatt stärkas. (Tidö)

•Se över rutinerna för diagnos och behandling av endometrios och ta fram nationella riktlinjer om menstruell hälsa och smärta för elevhälsan. (Arbetsstämman 2025)

•Säkra tillgången på östrogenplåster och andra läkemedel för att behandla klimakteriebesvär. Förbättra klimakterierådgivningen på primärvårdsnivå och införa en nationell informationssatsning om klimakteriet riktad mot kvinnor i övergångsåldern. (Vallöfte 2026)

Vad tycker Moderaterna är viktigast inom hälso- och sjukvården?

Den som är i behov av vård ska få det i tid. Det ska vara lätt att få vård i rätt tid och av hög kvalitet. Vi vill se en mer jämlik vård där kvinnors sjukdomar och hälsa tas på allvar och vi vill fortsätta prioritera vård för psykisk ohälsa.

Vad har Moderaterna gjort för att korta vårdköerna?

Under mandatperioden har regeringen satsat 25 miljarder kronor för att korta vårdköerna. Mätt på nationell nivå har köerna i vården minskat med 41 procent (juni 2026).

Vad innebär Moderaternas vallöfte om att skärpa vårdgarantin?

Vårdgarantin ska skärpas från nuvarande 90 dagar till 30 dagar. En patient som inte får vård inom vårdgarantins tidsgräns ska erbjudas behandling utan extra kostnad hos vårdgivare i en annan region. Och det är den region som inte levt upp till vårdgarantin som ska betala för patientens behandling.

Vad tycker Moderaterna om IVF?

Vi vill att fler ska få möjlighet att bilda familj. I vårändringsbudgeten 2026 avsatte regeringen 327 miljoner kronor för att dubblera antalet IVF-försök från tre till sex. Satsningen gäller tills vidare. Moderaterna vill också inkludera så kallade syskonförsök som innebär att kvinnor som redan har ett eller fler barn också ska ges rätt till offentligt subventionerade IVF-behandlingar.

Vad är det för förslag som Moderaterna kommit med om klimakterievården?

Vi vet att många kvinnor drabbas av försämrad livskvalitet, lidande och till och med sjukskrivning i samband med klimakteriet. Ändå tas inte kvinnor på allvar och symptomen feltolkas. Kvinnor tvingas dessutom på ett helt orimligt sätt åka land och rike runt för att få tag i sina östrogenläkemedel. Därför vill Moderaterna:

•Säkra tillgången till östrogenplåster och andra läkemedel för att behandla klimakteriebesvär.

•Utred om barnmorskor ska få rätt att förskriva klimakterieläkemedel.

•Förbättra klimakterierådgivningen på primärvårdsnivå.

•Genomför ett kunskapslyft om klimakteriet för vårdpersonal i syfte att stärka kvinnors hälsa och arbetsförmåga.

•Inför en nationell informationssatsning om klimakteriet riktad till kvinnor i övergångsåldern.

Vad har Moderaterna gjort mer inom kvinnosjukvården?

Regeringen har under mandatperioden fattat beslut som innebär att cirka 6 miljarder kronor har satsats på förlossningsvård och kvinnlig hälsa, inklusive myndighetsuppdrag. Detta inkluderar bland annat en nationell plan för förlossningsvården och satsningar under 2026 på cirka 957 miljoner kronor för mödrahälsovård, förlossningsvård och kvinnors hälsa. Utöver detta fick regionerna drygt 1,5 miljarder kronor under 2025 för att skapa tydliga vårdkedjor och remissvägar för sjukdomar och tillstånd som främst drabbar flickor och kvinnor.

Varför vill Moderaterna inte höja skatten så att mer pengar kan läggas på hälso- och sjukvården?

Nästan inget land i världen satsar så mycket pengar på hälso- och sjukvården som Sverige. Ett hushåll med en polis och en sjuksköterska betalar i dag omkring 130 000 kr i regionskatt varje år. I stället för att höja skatten ännu mer vill vi att resurserna ska användas smartare och effektivare. Vi föreslår reformer som kortar vårdköerna på riktigt.

Sverige är omgivet av hav. Havet ger oss mat, möjligheter till transporter och rekreation. Moderaterna arbetar för att bevara och förbättra havsmiljön genom att bekämpa övergödning, föroreningar och skadlig trålning. Vi vill ha rena hav och sjöar för framtida generationer, samtidigt som vi säkerställer biologisk mångfald och återhämtning av fiskebestånden.

Moderaterna har drivit på för att begränsa skadlig trålning och arbetat för att förbättra samarbetet på EU-nivå för att minska nedskräpningen i våra hav. Vi har också arbetat för att prioritera arbetet mot övergödning genom internationella samarbeten. Vi har flyttat ut trålgränsen på prov för att skydda kustnära fiskebestånd och minska skadorna på havsbottnen.

Bekämpa övergödningen

Övergödning är ett stort problem som påverkar hav och vattendrag. Östersjön har stora områden med döda havsbottnar. För att åtgärda detta måste alla länder runt Östersjön bidra.

Sanera förorenade sjöar och vattendrag

Många sjöar och vattendrag har förorenade sediment på bottnarna som utgör ett hot mot både människors hälsa och miljön. Vi vill stärka Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens arbete med att sanera sjöar och vattendrag.

Satsa på avancerad vattenrening

Många miljögifter fastnar inte i vanliga avloppsreningsverk. Kemikalier som PFAS, bisfenol A och läkemedelssubstanser hör inte hemma i vatten. Vi vill satsa på forskning och utveckling samt utbyggnad av avancerad vattenrening.

Minska mikroplaster och miljögifter

Utsläpp av skadliga ämnen och mikroplaster förstör miljön och hotar biologisk mångfald. Vi vill ha heltäckande regler mot utsläpp av miljöfarliga ämnen och strikt ansvar för den som hanterar kemikalier. Produkter från utomeuropeiska länder som innehåller miljögifter måste regleras.

Förbjuda skadlig trålning

Skadlig trålning kan leda till irreparabla skador på naturlivet. Vi vill göra försöket med utflyttad trålgräns permanent och flytta trålfisket längre ut från kusten för att skydda kustnära fiskebestånd och havsbottnen.

Sverige kan välja mellan att acceptera att våra hav och sjöar blir alltmer förorenade, eller att vidta kraftfulla åtgärder för att rädda dem. Östersjön beskrivs ofta som ett av världens mest nedsmutsade innanhav. Moderaternas väg är att bekämpa övergödning, sanera förorenade områden, investera i bättre reningsteknik och förbjuda skadlig trålning. Vi kan inte acceptera att miljögifter, mikroplaster och läkemedelsrester förstör vår havsmiljö.

Varför är havsmiljön viktig för Moderaterna?

Haven ger oss mat, möjligheter till transporter och rekreation. Biologisk mångfald i haven är viktig för fiske och sjöliv. Vi har ett ansvar att bevara denna miljö för framtida generationer.

Vad är det största problemet i Östersjön?

Övergödning är ett stort problem som skapar döda havsbottnar. Tillsammans med överfiske hotar det fiskebestånden. Alla länder runt Östersjön måste bidra för att lösa problemet.

Hur löser Moderaterna problemet med miljögifter i havet?

Vi vill satsa på avancerad vattenrening, ha heltäckande regler mot utsläpp av miljöfarliga ämnen och strikt ansvar för den som hanterar kemikalier. Vi vill också reglera import av produkter som innehåller miljögifter.

Vad gör Moderaterna för att sanera förorenade sjöar?

Vi vill stärka Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens arbete med sanering. Staten bör också ta större ansvar för att miljöfarligt avfall som dumpats i haven bärgas.

I Sverige ska alla kunna leva ett fritt och tryggt liv oavsett vem man älskar. Men för hbtq-personer är friheten inte längre självklar. Negativa attityder mot homosexuella, bisexuella och transpersoner ökar nu för första gången sedan början av 2000-talet. Det är en utveckling vi tar på allvar. Därför står Moderaterna upp för varje människas rätt att vara sig själv – och för ett Sverige där frihet, trygghet och respekt gäller alla.

•Tidigare avvisades kategoriskt friskt blod från män som har sex med män, samtidigt som det råder blodbrist i sjukvården. I snitt behövs en blodpåse i minuten, men endast 2–3 procent av Sveriges befolkning är aktiva blodgivare.

•I dag hamnar många familjer som skaffar barn genom surrogatmoderskap utomlands i en rättsosäker situation, där både föräldrar och barn hamnar i kläm.

•Lagstiftningen har legat efter när det kommer till familjebildning. Staten ska inte i onödan begränsa människors liv.

•Sexuell läggning inte ska vara avgörande för vem som får lämna blod. Efter uppdrag från den moderatledda regeringen ändrade Socialstyrelsen sina föreskrifter om blodgivning den 1 december 2025, så att den tidigare karensen för homosexuella män tas bort när nya, modernare NAT-tester används. Samtliga regioner ska ha infört NAT-tester senast i augusti 2027.

•Möjliggöra altruistiskt surrogatmödraskap i Sverige. Precis som vid adoptioner bör det föregås en omsorgsfull lämplighetsprövning.

•Vården och äldreomsorgen ska klara av att bemöta äldre hbtq-personer och ge dem den vård de behöver. Resurser ska avsättas till forskning och utbildning kring hbtq-personers behov av vård och omsorg.

•Svenska skolelevers attityd mot grupperna homosexuella, bisexuella och transpersoner har drastiskt förändrats till att vara mer negativa. I Forum för levande historias undersökning var 15 procent negativt inställda till hbtq-personer.

•Det finns platser i Sverige där människor i dag inte tillåts hålla hand med vem de vill eller visa en regnbågsflagga.

•Vi riskerar att tappa viktiga framsteg som gjorts för hbtq-personers frihet på grund av bristande integration och ett ökat utanförskap.

•Genomföra en analys av behov av stödinsatser om hedersrelaterat våld och förtryck, inklusive utsatthet för så kallade omvändelseförsök mot unga hbtq-personer.

•Öka kunskapen om hatbrottslagstiftningen i hela rättsväsendet och skärpa lagstiftning riktad mot hedersrelaterat förtryck och hedersrelaterade maktstrukturer. Alla offentliga bidrag till föreningar och organisationer som hatar eller hotar hbtq-personer ska stoppas. Vi vill göra en bred översyn av regelverken.

•Införa obligatorisk samhällskunskap för nyanlända där bland annat hbtq-personers rättigheter klargörs.

•På många håll i världen lever hbtq-personer under hot och förtryck.

•Flera länder har dödsstraff för homosexuella handlingar, däribland Iran, Saudiarabien och Jemen.

•Stärka kvalitet, enhetlighet och rättssäkerhet i asylprocessen, vilket ger en mer träffsäker bedömning i hbtq-ärenden.

•Att Sverige ska stå upp för hbtq-personers rättigheter utomlands, inte minst gentemot länder där hbtq-personer utsätts för förföljelse. Vi ska fortsätta att kraftfullt driva hbtq-frågor, såsom erkännandet av samkönade äktenskap och partnerskap, inom EU, Europarådet och i FN-systemet.

•Att biståndet i högre grad ska användas som ett politiskt redskap för att påverka andra länder i rätt riktning, bland annat kopplat till dessa frågor.

Hur arbetar Moderaterna för hbtq-personers frihet och trygghet?

Alla människor ska kunna leva öppet och tryggt oavsett sexuell läggning eller könsidentitet. Vi arbetar för lika rättigheter, ökad trygghet och starkare skydd mot hatbrott. Vi vill bekämpa hedersförtryck och annan intolerans med både förebyggande arbete och ett starkt rättsväsende.

Vad har Moderaterna gjort för hbtq-personers rättigheter under mandatperioden?

Den moderatledda regeringen har genomfört flera reformer för att stärka hbtqi-personers rättigheter och trygghet, bland annat genom arbetet med handlingsplanen Stolt och trygg. Vi har också utvidgat bestämmelserna om hets mot folkgrupp i brottsbalken för att ge enskilda i skyddade grupper, inklusive hbtq-personer, målsägandestatus vid brott.

Varför tycker ni att det är viktigt att homosexuella män ska få lämna blod?

Det råder blodbrist i sjukvården. I snitt behövs en blodpåse i minuten, men endast 2–3 procent av Sveriges befolkning är aktiva blodgivare. Tidigare uteslöts män som har sex med män kategoriskt som blodgivare. Det är resursslöseri att avvisa friskt blod bara på grund av sexuell läggning. Med moderna NAT-tester är detta möjligt.

Hemlöshet kan vara strukturell eller social. Vi kombinerar ökat bostadsbyggande med stärkt socialtjänst och evidensbaserade metoder för att få människor från gatan in i trygga hem. Bostadsmarknaden måste reformeras i grunden, för ingen ska behöva sova på gatan eller vandra mellan tillfälliga boenden i ett av världens rikaste länder.

Moderaterna och regeringen har infört en ny socialtjänstlag som ger verktyg för tidiga insatser och förebyggande arbete, så att socialtjänsten kan agera innan problemen växer sig för stora. Vi har satsat nästan tio miljarder kronor över fem år för att implementera den nya socialtjänstlagen. Nio myndigheter, däribland Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten, har tilldelats uppdrag att ta fram en gemensam nationell plan för samsjuklighetsreformen och beroendevården, eftersom missbruk och hemlöshet så ofta hänger ihop.

Vi har också avsatt 30 miljoner kronor i statsbidrag för Bostad först-modellen och därefter tillskjutit 40 miljoner kronor per år 2023–2026, för att sprida en metod som visat sig fungera. Moderaterna har också infört krav på kommunala hyresgarantier som hjälper exempelvis personer med timanställning att få ett kontrakt, trots att de saknar den fasta inkomst som hyresvärdar vanligtvis efterfrågar.

Moderaterna vill stärka socialtjänstens förebyggande arbete så att familjer inte hamnar i hemlöshet från första början. Vi vill frigöra det äldre, billigare beståndet genom att bygga fler villor och radhus som sätter i gång flyttkedjor, där den som flyttar till ett nybyggt hus lämnar en billigare lägenhet efter sig. Vi vill underlätta ombildning av kontor till bostäder och stimulera nyproduktion av uthyrningsdelar i befintliga fastigheter, så att fler enkla och billiga bostäder kommer ut på marknaden.

Vi vill reformera bostadsmarknaden i grunden för att få bort köerna och ge fler ett tryggt och stabilt kontrakt. Våra tre slagord för ökat byggande är att öka tillgången på byggbar mark, korta ledtiderna och göra upp med regelkrånglet, för det är där grundproblemen finns.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet försvarar nuvarande ordning på bostadsmarknaden när den i själva verket behöver reformeras i grunden. Utan förändring kommer de långa köerna att öka ännu mer, och fler människor riskerar att fastna i en hemlöshet som hade kunnat förebyggas.

Hur ska den strukturella hemlösheten minska? Vem har ansvaret?

Ansvaret är delat mellan staten, kommunerna och marknaden. Staten sätter ramarna, kommunerna planerar och bygger, och marknaden levererar. Den viktigaste åtgärden är att reformera bostadsmarknaden i grunden, inte att lappa och laga med bidrag och subventioner.

Hur ska den sociala hemlösheten ska minska?

Vi stärker socialtjänstens förebyggande arbete genom den nya socialtjänstlagen som ger verktyg för tidiga insatser. Regeringen har satsat nästan tio miljarder kronor över fem år för implementeringen. Många hemlösa dras med missbruksproblematik, vilket vi möter genom att nio myndigheter har fått i uppdrag att ta fram en gemensam nationell plan för beroendevården. Målet är ett mer samordnat arbete på nationell nivå, med särskild hänsyn till barn, funktionshinder och jämställdhet.

Idrotten stärker människors hälsa och Sveriges sammanhållning. Moderaterna vill att fler människor, oavsett ålder eller förutsättningar, ska ha möjlighet att röra på sig, delta i föreningslivet och leva ett aktivt liv i trygga miljöer. Genom att värna idrotten och attraktiva livsmiljöer stärker vi folkhälsan, besöksnäringen och utvecklingen i hela landet.

Den moderatledda regeringen har genomfört flera satsningar för att få fler i rörelse, stärka idrottsrörelsen och göra idrotten tryggare. Fokus har varit att fler barn och unga ska kunna idrotta, att föreningslivet ska få bättre förutsättningar och att motverka kriminalitet inom idrotten.

Fritidskortet för att fler barn ska kunna delta

Den moderatledda regeringen har infört Fritidskortet för barn mellan 7 och 16 år. Från 2026 får alla barn 550 kronor per år till organiserade fritidsaktiviteter och barn i ekonomiskt utsatta familjer 2 500 kronor.

Rörelseåret 2026 ger mer fysisk aktivitet

Genom Rörelseåret 2026 satsar regeringen på ökad fysisk aktivitet genom bland annat stärkt simkunnighet i utsatta områden, stöd till aktiva transporter, rekommendationer om barns skärmanvändning, ökad kunskap om idrott för personer med funktionsnedsättning, stöd till civilsamhället och ett nationellt kompetenscentrum för daglig rörelse.

Idrottsklivet är idrott mot utanförskap

Regeringen satsar 100 miljoner kronor per år på Idrottsklivet för att stärka idrotten i utsatta områden. En oberoende utvärdering visar att satsningen haft god effekt för att motverka kriminalitet bland unga.

Fler idrottsanläggningar

Moderaterna har medverkat till att 250 miljoner kronor per år avsätts 2026 och 2027 för nybyggnation och renovering av idrottsanläggningar, tillsammans med kunskaps- och processtöd.

En tryggare idrott

Regeringen satsar 10 miljoner kronor per år för att stärka idrottens arbete mot brottslighet. Pengarna ska hjälpa idrottsrörelsen att motverka kriminell infiltration, matchfixning, oseriös agentverksamhet, bidragsfusk och rekrytering av barn och unga till kriminella gäng.

Alla barn och unga ska ha möjlighet att delta i föreningsidrotten. Därför tycker vi att fritidskortet är så bra. Moderaterna vill se över regler som bromsar utvecklingen av nya multifunktionella idrottsanläggningar, exempelvis bullerregler, samt utreda en statlig investeringsfond för byggandet av fler idrottsanläggningar.

Moderaterna vill att fler, inte färre, ska kunna kombinera elitidrott med gymnasiestudier. Därför vill vi förtydliga regelverket för Riksidrottsgymnasium (RIG) och Nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU) utan att minska antalet utbildningsplatser.

Regeringens fritidskort har möjliggjort för över 400 000 barn att delta i en fritidsaktivitet bara under första halvåret 2026. Inte minst har det gjort skillnad för alla de barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer. Kortet kan inte användas till någonting annat varför det här är barnens kort. Men både Miljöpartiet och Socialdemokraterna har sagt att de vill ta bort Fritidskortet alternativt skära ned på pengarna till kortet. Det är en vänstersväng som kommer påverka väldigt många barns möjlighet till rörelse.

Kostnaderna för barns och ungas föreningsidrott har dubblerats de senaste åren och det drabbar särskilt barn som lever under socioekonomiskt svaga förhållanden. Vad görs för dessa barn?

Det stämmer att kostnaderna för idrott har ökat, inte minst för resor. Den moderatledda regeringen satsar två miljarder kronor årligen på Riksidrottsförbundet och har permanentat Idrottsklivet med 100 miljoner per år i utsatta områden. Fritidskortet ger minst 550 kronor till alla barn och upp till 2 500 kronor för dem med svag ekonomi. Det är barnens kort. I budgeten för 2026 tillförs dessutom 147 miljoner kronor för barns och ungas aktiviteter, bland annat simkunskap och friluftsliv. Sänkta bensinpriser underlättar för familjer som behöver ta bilen till träning. Med oppositionens höjda bensinpriser och uteblivet Fritidskort hade kostnaderna blivit hundratals kronor högre.

Sverige ska vara världens bästa land att växa upp i. Därför ska alla barn och unga ha rätt till en meningsfull fritid med gemenskap, rörelse och frisk luft. Idrott och friluftsliv för människor samman – på en plats och över generationer – och är bärande delar av civilsamhället som stärker folkhälsan och ger fler en trygg uppväxt.

•Svenska barn är i dag mer stillasittande än våra pensionärer. I socioekonomiskt utsatta områden deltar bara hälften av barnen mellan tolv och 18 år i föreningsidrott, att jämföra med 67 procent i resursstarka områden.

•Enligt den statliga utredningen ”Varje rörelse räknas” är det bara två av tio barn i Sverige som når upp till en timmes pulshöjande aktivitet per dag.

•Alla barn har rätt till rörelse och delaktighet. Det är viktigt för ungas utveckling och lägger grunden för en hälsosam livsstil.

•Att alla barn och unga ska ha möjlighet att delta i föreningsidrott, friluftslivsaktiviteter eller kulturskolan för rörelse och delaktighet. Därför får alla barn mellan 6 och 16 år ett fritidskort på 550 kronor per år som inte kan användas till någonting annat än fritidsaktiviteter. Hittills i år har 473 000 fritidskort beviljats.

•Sänka trösklarna och möjliggöra för alla barn att ta del av gemenskap, rörelse och återhämtning. Med ett förhöjt Fritidskort om 2 500 kronor per år, 100 miljoner kronor per år till idrottsklivet och 5 miljoner kronor per år för friluftslivsaktiviteter gör vi det möjligt för barn i socioekonomiskt svaga områden att delta i föreningslivet. Till och med augusti hade 44 000 barn och unga beviljats det förhöjda Fritidskortet, bara i år.

•Se över regler som bromsar utvecklingen av nya multifunktionella idrottsanläggningar, exempelvis bullerregler samt utreda en statlig investeringsfond för tillskapandet av fler idrottsanläggningar. För 2026 och 2027 satsar den moderatledda regeringen 250 miljoner kronor per år för fler idrottsanläggningar. (Tidö)

•Svenskarna är ett friluftsfolk. År 2024 besökte 2,8 miljoner människor våra svenska nationalparker. Det är lika många som går på en allsvensk match under en säsong.

•Nio av tio svenskar ägnar sig åt friluftsliv och fyra av tio är ute i skog och mark regelbundet. Men antalet barn som regelbundet vistas i naturen har på två decennier minskat från 80 till 50 procent. Människor födda i ett annat land deltar mindre än inrikes födda.

•Genom att göra den redan skyddade tätortsnära naturen mer tillgänglig skapar vi goda rekreationsmöjligheter och plats för friluftsliv i människors vardag.

•Återinföra obligatoriska friluftsdagar i skolans alla årskurser en gång per termin.

•Skapa bättre förutsättningar för friluftsliv. För att fler ska känna sig trygga i skog och mark, till havs och på fjället har vi tagit fram ett friluftspolitiskt program. Med grönare städer för vi naturen närmare människor.

•Stärka barn och ungas förutsättningar för friluftsliv, särskilt i utanförskapsområden. Därför satsar den moderatledda regeringen 90 miljoner kronor per år på ökad simkunnighet och fem miljoner kronor per år för friluftsorganisationernas aktiviteter i dessa områden för 2026–2028.

•Stärka kunskapen om allemansrätten och hur vi rör oss ansvarsfullt i naturen med hänsyn tagen till äganderätten.

Vad vill Moderaterna göra för att fler barn och unga ska kunna delta i föreningslivet?

Sverige ska vara världens bästa land att växa upp i. Det är inte rättvist att vissa barn och unga lämnas utanför föreningsidrotten. Moderaternas tidigare vallöfte Idrottsklivet ger 100 miljoner kronor per år till idrott i utanförskapsområden. Det är en satsning som skapar både rörelseglädje och trygghet. Fritidskortet ger minst 550 kronor för alla barn mellan sex och 16 år. Barn i familjer med svag ekonomi kan få 2 500 kronor. Hittills i år har 440 000 fritidskort beviljats.

Vi har satsat 147 miljoner kronor på barns och ungas fritid i utanförskapsområden, bland annat ökad simkunnighet och friluftsliv. Strävsamma människor som sliter med vardagspusslet ska känna att de får tillbaka. Därför har vi också sänkt skatten på bensin. Det gör stor skillnad för dem som behöver skjutsa till träningar, cuper och matcher.

Vad vill Moderaterna göra för att fler ska kunna ta del av friluftslivet?

Moderaterna vill att fler ska få tillgång till grönska och natur. Därför har vi tagit fram ett friluftspolitiskt program med bland annat förslag på obligatoriska friluftsdagar i skolan. Under mandatperioden har vi börjat stärka vandringsleder, nationalparker och naturreservat. Moderaterna menar att friluftslivet har en tydlig roll både för den ökade beredskapen och för människors välmående samt för att motverka ofrivillig ensamhet.

Moderaterna har bekämpat inflationen. Genom återhållsam och inflationsdämpande politik, till exempel sänkta bränsle- och elpriser, har vi fått ned inflationen till under två procent.

Socialdemokraterna lämnade efter sig en inflation på cirka 10 procent efter att ha drivit upp priser på drivmedel och energi genom sin egen politik. Politiskt skapad inflation är särskilt orättvist mot vanliga människor. Det går inte att skydda sig mot att plånboken urholkas när allt från mat, resor och aktiviteter blir dyrare.

Valet står mellan en rödgrön sida som vill göra bränsle och el dyrare igen med risken för ny inflation och en moderatledd regering som satsar på att vanliga människor ska få mer pengar i plånboken.

Moderaterna har fått ordning på den inflation som Socialdemokraterna lämnade efter sig valet 2022. Efter att Socialdemokraterna drivit upp priserna på bränslen och el genom aktiv politik, tillsammans med ett utmanande omvärldsläge, rusade inflationen till cirka 10 procent i slutet av 2022.

Det finns inget som är så orättvist som inflation. Oavsett om man arbetar skift i produktion, undervisar barn i skolan, studerar eller är pensionär efter långt yrkesliv så kan man inte försvara sig mot inflationen. Priserna stiger på allt från mat och kläder till barnens kvällsaktiviteter och sommarsemestern.

Den moderatledda regeringen bekämpade inflation genom att föra en återhållsam finanspolitik i början av mandatperioden och sänkta skatterna och reduktionsplikten på bränslen samt skatten på el.

Det har varit lyckat. Inflationen ligger nu under två procent och vanliga människor får återigen reallöneökningar.

Vi ska hålla inflationen låg och se till att hårt arbetande människor får mer pengar över i plånboken varje månad.

Moderaterna vill föra en genomtänkt ekonomisk politik som inte på politisk väg gör bränslen och energi dyrare, vilket också riskerar att driva upp inflationen.

Människor som går till jobbet och gör rätt för sig ska få mer pengar i plånboken, därför vill vi se till att en vanlig tvåbarnsfamilj ska få ytterligare 5 000 kronor mer i plånboken under kommande mandatperiod.

Höstens val står mellan en rödgrön sida där ogenomtänkt politik riskerar att driva upp inflationen och en moderatledd regering som arbetar för att människor ska få mer pengar i plånboken.

I det rödgröna laget står alla fyra partier bakom en politik som kommer göra priset vid pump 10 kronor dyrare per liter. Två partier arbetar för att ny kärnkraft ska stoppas och befintlig begränsas vilket riskerar att återigen driva upp elpriserna. Deras skattehöjningar på arbete, sparande och fastigheter förväntas kosta en vanlig tvåbarnsfamilj 4 400 kronor mer per månad.

Om Vänsterpartiet och Miljöpartiet kommer till makten har de lovat att låna och trycka nya pengar för hundratalsmiljarder för att driva igenom olika prestigeprojekt med liten nytta för Sverige.

Den rödgröna politiken riskerar driva upp den orättvisa inflationen. Det gör alla fattigare.

Moderaterna vill se till att en vanlig barnfamilj får ytterligare 5 000 kronor mer i månaden under nästa mandatperiod. Bränslepriser ska hållas låga och ny kärnkraft ska byggas. Politiken är till för att skapa ett bättre samhälle, inte slå undan benen för vanliga människor.

För att Sverige ska kunna ha en växande ekonomi och en god välfärd måste integrationen fungera. Parallellsamhällen är resultatet av en kravlös politik. Det motverkar vi genom att ställa krav – på svenska, på arbete och på att följa lagen. Moderaterna tror på alla människors förmåga. Vart du är på väg är viktigare än varifrån du kommer. Och ansträngning ska löna sig, även för nyanlända.

•Drygt hälften av dem som är inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen är födda utanför Sverige och av dem är 65 procent födda utanför Europa, varav en majoritet endast har förgymnasial utbildning.

•För nyanlända som saknar gymnasieutbildning tar det väldigt många år att komma i arbete. Utanförskap går i arv till barn som aldrig ser sina föräldrar gå till jobbet och riskerar att orsaka problem för flera generationer.

•Den kravlösa integrationspolitiken har resulterat i ett utbrett socioekonomiskt och värderingsmässigt utanförskap i form av arbetslöshet, bidragsberoende, kriminalitet, parallella samhällsstrukturer och hederskultur. Sveriges stora integrationsproblem påverkar hela samhället.

•Skärpa kraven och höja förväntningarna på de som invandrar till Sverige. Insatser till nyanlända ska tydligt och direkt inriktas på arbete och självförsörjning samt vara individanpassade.

•Att nyanlända ska underteckna ett Sverigekontrakt. Fullföljandet av Sverigekontraktet ska vara en förutsättning för ekonomiskt stöd, kvalificering till välfärden och beviljande av svenskt medborgarskap. Att inte fullfölja Sverigekontraktet ska kunna ligga till grund för återkallelse av uppehållstillstånd. (Arbetsstämman 2025)

•Stärka arbetslinjen, eftersom arbete är den bästa vägen till integration. Deltagande i etableringsprogrammet ska kunna kombineras med föräldraledighet för att öka genomströmningen för kvinnor. Etableringsersättningen ska utformas så att de ekonomiska drivkrafterna för arbete och självförsörjning stärks. Nyanlända ska matchas mot arbete i hela landet. (Arbetsstämman 2025)

•Uppvärdera det svenska medborgarskapet genom att bland annat förlänga hemvistkravet till minst åtta år och införa krav på kunskaper i svenska språket, samhällskunskap och egen försörjning för att förvärva medborgarskap. De nya kraven trädde i kraft den 6 juni 2026. (Tidö)

•Utreda ett snabbspår till svenskt medborgarskap för den som arbetar, är välintegrerad och gör rätt för sig, med kortare hemvisttid än åtta år för den som visar utomordentlig integration. (Vallöfte 2026)

•Tillräckligt bra kunskaper i svenska är grundläggande för att etablera sig på arbetsmarknaden, komma in i samhällsgemenskapen och för möjligheten att skapa sig ett bättre liv.

•Av de närmare 800 000 personer i åldern 16 – 65 år som har bristande eller otillräckliga färdigheter i läsning är huvuddelen, cirka 570 000, utrikes födda.

•Ungefär hälften av de som invandrat till Sverige har behov av tolk även efter 14 år i landet. Det offentliga Sverige lägger i dag cirka två miljarder kronor per år på tolkning. Det är inte en bra förutsättning för integration.

•Inrätta en tvåårig yrkesskola med fokus på yrkesämnen och svenska. (Tidö)

•Ställa högre krav på den som deltar i SFI-undervisningen. Om individuella kunskapsmål inte uppnås ska exempelvis bidrag kunna minskas. Den moderatledda regeringen har förstärkt SFI och sedan den 1 januari 2026 har den generella rätten att delta i SFI begränsats till tre år. (Tidö)

•Att minderåriga barn inte ska användas som tolkar för sina vårdnadshavare och att tolk som huvudregel inte ska bekostas av det allmänna efter tre år i Sverige. (Arbetsstämman 2025)

•Att SFI för personer med kort utbildningsbakgrund som huvudregel ska

•kombineras med yrkespraktik och motsvara en heltidsaktivering, med möjlighet till specialutbildningar för dem med mycket kort eller ingen utbildning. (Arbetsstämman 2025)

Hur vill Moderaterna få fler utrikes födda i arbete?

Vi kombinerar tydliga krav, tidiga insatser och bättre möjligheter att komma i arbete. Det handlar om att förbättra SFI, utbildningar som leder till arbete och snabbare matchning med jobb. Samtidigt inför vi bidragstak och aktivitetskrav för att det alltid ska löna sig att jobba. En snabbare och mer individanpassad etablering ska leda till att fler utrikes födda försörjer sig själva. Med vår politik har sysselsättningsgraden gradvis stigit samtidigt som arbetslösheten har minskat. Etableringen fungerar nu bättre. Detta märks inte minst bland utrikes födda kvinnor.

Vad krävs för att integrationen ska fungera?

Nyckeln till lyckad integration är språk, arbete och egen försörjning. Den som kommer till Sverige ska få möjligheter att lyckas, men också mötas av tydliga krav.

Vad gör Moderaterna för att minska utanförskapet?

Vi vill bryta bidragsberoendet och stärka möjligheterna till egen försörjning. Fler människor ska mötas av både stöd och tydliga förväntningar för att snabbare komma in i arbete och gemenskap.

Varför vill Moderaterna ha krav för medborgarskap?

Det svenska medborgarskapet ska vara något att vara stolt över. Därför vill vi att den som blir svensk medborgare ska kunna svenska, försörja sig själv och respektera svenska lagar och värderingar. Tydliga krav hjälper fler att bli en del av Sverige. Genom att ställa krav på kunskaper i svenska, egen försörjning och kunskap om svenska värderingar blir det tydligt vad som förväntas för att höra hemma här. Ett medborgarskap med högt värde gynnar alla och symboliserar verklig tillhörighet.

Vad är problemet med att vara långvarigt bidragsberoende?

Forskning visar att långa bidragsperioder orsakar ohälsa, fattigdom och utanförskap, vilket ytterligare försvårar möjligheten att komma in på arbetsmarknaden och stå på egna ben. Det är därför viktigt att människor inte blir kvar i långvarigt bidragsberoende.

Hur vill Moderaterna stärka integrationen i utsatta områden?

Vi vill öka tryggheten, stärka skolorna, få fler i arbete och minska den kriminella påverkan. Fokus ska ligga på att lyfta områden där utanförskapet är som störst.

Hur kan minskad invandring hjälpa integrationen?

Den tidigare migrationspolitiken skapade ett större integrationsbehov än vi kunde hantera. Minskad invandring ger bättre förutsättningar för integration av de som redan är här. Vi fokuserar på högkvalificerad arbetskraftsinvandring som möter en faktisk efterfrågan på arbetsmarknaden. Det hjälper både befintliga invånare och nya.

Den moderatledda regeringen genomför ett paradigmskifte inom migrationspolitiken. De som kommer till Sverige, anstränger sig och gör rätt för sig ska få goda förutsättningar att bli del av vår samhällsgemenskap. De som begår brott eller missköter sig ska utvisas.

Sverige har nu den lägsta asylrelaterade invandringen på 40 år. Det är nödvändigt för att de som redan invandrat till Sverige ska få en chans att integrera sig i samhället. För att stärka betydelsen av det svenska medborgarskapet håller vi på att införa medborgarskapsprov i både svenska och samhällskunskap.

Arbetskraftsinvandringen ska vara bra för Sverige. Därför har den moderatledda regeringen städat upp i arbetskraftsinvandringen för att motverka fusk och bedrägerier. Försörjningskravet har höjts för arbetskraftsinvandrare utanför EU. Samtidigt ska det bli enklare för forskare och doktorander att arbeta i Sverige.

Många fler invandrare som begår brott eller missköter sig utvisas nu. Reglerna för utvisning på grund av brott har skärpts så att den som döms för en påföljd strängare än böter ska utvisas. Vi har också gjort så att det inte ska gå att fuska med bidrag, inte betala skulder eller inte betala böter och samtidigt få stanna i Sverige.

Moderaterna vill att asylinvandringen till Sverige ska vara minimal och att den asylrelaterade migrationspolitiken ska följa EU:s minimumkrav. Sverige ska driva aktivt för att EU skärper sin gemensamma migrationspolitik och genomför en översyn av relevant EU-lagstiftning och konventioner för att uppnå målsättningen om minimal asylinvandring.

Samtidigt vill Moderaterna förbättra förutsättningarna för att rekrytera högkvalificerad arbetskraft. Det ska finnas möjlighet till undantag från de skärpta lönekraven för bristyrken, så att Sverige kan attrahera den kompetens som arbetsmarknaden behöver.

Socialdemokraterna säger sig vilja ha en stram invandringspolitik. Men det är inte trovärdigt när Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet vill luckra upp det paradigmskifte som vi har genomfört på migrationsområdet. Sverige kan inte återgå till det kaos som rådde under tidigare regeringar.

Hur kan ni strama åt arbetskraftsinvandringen när arbetsgivarna skriker efter arbetskraft?

Den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen är viktig för svenska företag. Lönekravet påverkar endast arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU. Det är inte rimligt att människor kommer från andra sidan jorden för att utföra enkla jobb när det finns runt 350 000 inskrivna på Arbetsförmedlingen som borde kunna utföra jobben. Moderaterna vill se undantag för flera bristyrken.

Varför utvisas barn och tonåringar som gör rätt för sig?

Migrationsverket har uppgett att det är färre utvisningar nu än för några år sedan. Den moderatledda regeringen har under våren lagt fram ett förslag på lösning för de unga vuxna som hamnat i kläm. Migrationsverket har pausat handläggningen av ärenden i väntan på regeringens nya lagförslag. I alla migrationsärenden som rör barn ska barnets bästa beaktas. Sverige utvisar inte små barn utan deras föräldrar.

Ta ställning och dela artikeln

Moderaterna vill förbättra möjligheten för fler att få stöd vid ofrivillig barnlöshet. Drömmen om att bli förälder väcker både hopp och längtan. Samtidigt är vägen dit långt ifrån självklar för många. Ofrivillig barnlöshet drabbar ungefär ett av sex par och kan leda till stress, ångest och depression.

Många par och ensamstående som söker vård möter långa väntetider, begränsat antal försök och betydande regionala skillnader i tillgång till behandling. Detta leder till att den faktiska möjligheten till familjebildning varierar kraftigt beroende på bostadsort. Ett sätt att öka befolkningen för ofrivilligt barnlösa att få barn är att tillåta flera försök med in vitro-fertiliseringsbehandling (IVF).

Moderaterna vill att fler ska få möjlighet att bilda familj. Även de som redan har barn ska få stöd och hjälp att få fler. Storleken på din plånbok ska inte avgöra storleken på din familj. Därför har vi dubblerat antal offentligt finansierade IVF-försök från tre till sex och går till val på att offentligt finansierade fertilitetsbehandlingar även ska omfatta så kallade syskonförsök.

I Sverige erbjuds tre offentligt finansierade IVF-försök för att möjliggöra det första barnet, medan syskonförsök inte omfattas av samma ekonomiska stöd. I vårändringsbudgeten 2026 satsar regeringen 327 miljoner kronor på att dubblera antalet offentligt finansierade IVF-försök från tre till sex. Satsningen beräknas fortsätta också de kommande åren. På så sätt gör vi det möjligt för fler att fortsätta försöka få den familj de önskar, utan att ekonomin stoppar dem.

Sverige står dessutom inför en framtid med en äldre och minskande befolkning. Fler IVF-försök kan både hjälpa fler att få barn och bidra till en mer hållbar befolkningsutveckling.

För de som redan har ett barn och behöver hjälp med att få fler barn genom så kallade syskonförsök ges inga subventionerade behandlingar inom den offentliga sjukvården. Det vill Moderaterna ändra på. Även de som redan har barn ska få stöd och hjälp att få fler. Storleken på din plånbok ska inte avgöra storleken på din familj. Därför vill vi att offentligt finansierade fertilitetsbehandlingar även ska omfatta så kallade syskonförsök.

På vår arbetsstämma 2025 antogs förslag om att, utöver ökningen av antalet försök och inkludera syskonförsök, att villkoren för att få offentligt finansierade fertilitetsbehandlingar och äggfrysning ska ses över.

Tack vare framsteg inom fertilitetsbehandlingar kan allt fler kvinnor idag bli gravida vid en högre ålder. Även utvecklingen inom äggfrysning har gått framåt och kan utnyttjas vid högre åldrar. För att få en IVF-behandling subventionerad genom den offentliga sjukvården behöver kvinnan vara under 40 år. Åldersgränsen för behandling hos privata vårdgivare ofta ligger betydligt högre, utan att det skapat oacceptabla medicinska risker. Med förändrade förutsättningar och möjligheter bör även riktlinjerna för den offentligt finansierade vården ses över.

Varför vill ni inkludera syskonförsök?

Det är orättvist att de som redan har ett barn och vill ha fler inte kan få hjälp med det. Storleken på plånboken ska inte avgöra storleken på din familj.

Varför gick ni inte fram med syskonförsök när ni dubblerade antalet försök i våras?

Vi tar ett steg i taget. I vårändringsbudgeten dubblerade vi antal försök. Nu vill vi gå vidare och även inkludera så kallande syskonförsök.

På vilket sätt vill ni att villkoren för offentligt subventionerade fertilitetsbehandlingar ska ändras?

Det är inte upp till politiken att bestämma exakt hur villkoren ska ändras. Det vi vet är att exempelvis åldersgränsen för behandling hos privata vårdgivare ofta ligger betydligt högre än hos offentliga, utan att det skapat oacceptabla medicinska risker. Vi tycker att det är mer rättvist att större hänsyn tas till kvinnans individuella förutsättningar.

Jakt är en viktig del av vår svenska identitet och kultur, särskilt för människor på landsbygden. Moderaterna arbetar för att värna den svenska jakten och viltvården. Vi vill skydda jägares rättigheter, modernisera jaktlagstiftningen och säkerställa att viltstammarna förblir livskraftiga för framtida generationer.

Moderaterna har drivit på för att värna jägarnas allmänna uppdrag och arbetat för att förbättra förutsättningarna för jägare och sportskyttar. Vi har också motsatt oss EU-regler som i onödan försvårar för laglydiga jägare.

Värna den svenska jakten och viltvården

Jakt är för många människor en viktig del av livet, särskilt på landsbygden. Till skillnad från många andra länder är den en självklar del av livet snarare än en statusmarkör. Jägarnas insatser är centrala för viltvården och är en starkt bidragande orsak till att vi har livskraftiga viltstammar.

Återinföra jägarnas allmänna uppdrag

Det allmänna uppdraget innebär att jägarnas jaktkortsavgifter finansierar viltvårdsfonden. Detta är ett bra samarbete mellan det civila samhället och myndigheter som fungerar väl och till låg kostnad.

Inrätta en ny viltmyndighet

Vi vill flytta samordningen av jakten till en ny viltmyndighet med bred kompetens om jakt- och viltförvaltning. Viltmyndigheten bör få ett uppdrag att främja jakt som näring för att gynna svenska jobb på landsbygden.

Modernisera jaktlagen

Den svenska jaktlagen fyller snart 35 år och behöver moderniseras. Vi vill att en ny statlig utredning tillsätts för att lägga fram en ny modern jaktlag.

Motsätta oss EU-regler som försvårar för jägare

Moderaterna säger nej till regler som i onödan försvårar för laglydiga jägare och sportskyttar.

Tillåta allmän jakttid på skarven

Skarven skapar mycket stora problem vid våra kuster och hotar fiskebestånden. Vi vill se allmän jakttid på skarven.

Förbättra förutsättningarna för jägare

Vi vill korta handläggningstiderna för vapenlicenser genom att utreda möjligheten att flytta vapenlicensärenden från Polisen till den nya viltmyndigheten. Vi vill också värna den svenska löshundsjakten och säkerställa att fjälljakten är tillgänglig för alla jägare på lika villkor.

Sverige kan välja mellan att låta EU-regler undergräva den svenska jakttraditionen, eller att värna och utveckla den. Moderaternas väg är att skydda jägarnas rättigheter, modernisera lagstiftningen och säkerställa att viltvården fungerar väl.

Varför är jakt viktigt för Moderaterna?

Jakt är en viktig del av vår svenska kultur och identitet. Det ger livsvillkor för människor på landsbygden och jägarna sköter viltvården som är avgörande för livskraftiga viltstammar.

Vad gör Moderaterna för att värna jägarnas rättigheter?

Vi motsätter oss EU-regler som försvårar för laglydiga jägare. Vi vill korta handläggningstiderna för vapenlicenser och värna den svenska löshundsjakten och fjälljakten.

Varför vill ni återinföra jägarnas allmänna uppdrag?

Det är ett bra samarbete mellan jägare och myndigheter som fungerar väl och till låg kostnad. Det finansierar viltvården och säkerställer livskraftiga viltstammar.

Varför vill ni tillåta jakt på skarven?

Skarven hotar fiskebestånden och skapar stora problem vid våra kuster. Allmän jakttid skulle minska denna påverkan.

Jämställdhet är i grunden en frihetsfråga. Kvinnor och män ska ha samma makt att forma sina egna liv. Sverige är ett av världens mest jämställda länder – men verkligheten visar att skillnaderna fortfarande är för stora. Därför behöver vi en politik som stärker kvinnors arbete, trygghet och kontroll över sin vardag.

•Kvinnor arbetar, äger och tjänar fortfarande mindre än män. Kvinnor tjänar ungefär 90 procent av männens löner. I näringslivet är det fortfarande betydligt fler män som innehar en topposition. De här skillnaderna påverkar hela livet – från vardagsekonomi till pension.

•Kvinnor tar fortsatt ett större ansvar för hem och familj, vilket begränsar deras möjligheter på arbetsmarknaden. Kvinnor är också sjukskrivna i högre utsträckning och lämnar arbetslivet tidigare.

•Utrikes födda kvinnor står särskilt långt från arbetsmarknaden – med betydligt högre arbetslöshet och lägre egen försörjning.

•Fler kvinnor ska ha en egen ekonomi. Därför stärker vi arbetslinjen och gör det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete. I budgeten för 2026 fortsätter vi prioritera utrikes födda kvinnors etablering genom språk, utbildning och tydliga krav på egen försörjning.

•Göra socialförsäkringarna mer moderna. Den moderatledda regeringen har därför utökat antalet dubbeldagar till 60 dagar och möjliggjort överlåtelse av upp till 90 föräldradagar till annan person. Moderaterna vill nu dubbla dubbeldagarna igen, från 60 till 120 dagar, så att fler pappor blir föräldralediga och barnet får knyta an till båda föräldrarna tidigt. (Vallöfte 2026)

•Skatter och bidrag ska utformas så att familjer inte förlorar på att kvinnor börjar arbeta. Moderaterna vill öka möjligheten att dela premiepensionen mellan sambos och personer med gemensamma barn. (Arbetsstämman 2025)

•Stärka klimakterievården genom bland annat säkrad tillgång till östrogenplåster, förbättrad rådgivning i primärvården och ett kunskapslyft för vårdpersonal. (Vallöfte 2026)

•Varje år mördas omkring 15 kvinnor av en befintlig eller tidigare partner. Var fjärde kvinna utsätts någon gång för psykiskt, fysiskt eller ekonomiskt våld i en nära relation. Det kan vi aldrig acceptera.

•Det finns studier som menar att 200 000 människor i Sverige lever i en hederskontext. Hedersrelaterat våld och förtryck innebär en kränkning av mänskliga rättigheter. Ingen ska behöva utstå övergrepp eller få sin frihet eller livsmöjligheter begränsade för att upprätthålla familjens så kallade heder.

•Mäns våld mot kvinnor är ett fundamentalt angrepp på kvinnors frihet, självbestämmande och integritet. Därför ska våld i nära relation bekämpas lika kraftigt som gängkriminalitet.

•Att kvinnor och barn som utsätts ska få ett omedelbart skydd. 2024 infördes tillståndsplikt för skyddade boenden, där 4 700 barn vistas årligen. Den som utsatts för våld av en partner ska kunna behålla det tidigare gemensamma hemmet genom övertagande av hyreskontraktet.

•Den moderatledda regeringen har skärpt hela kontaktförbudslagen för att öka skyddet för kvinnor. Det inkluderar bland annat automatiskt kontaktförbud för den som döms för allvarliga brott mot närstående och att kontaktförbudet kan omfatta en hel kommun. Vi har skärpt straffen för grovt barnfridsbrott och för överträdelser av kontaktförbud.

•Dubbla straffen för mäns våld mot kvinnor, till exempel genom att dubbla minimistraffet för grov kvinnofridskränkning. (Vallöfte 2026)

•Tillsätta en haverikommission varje gång en kvinna mördas, som ett led i arbetet mot en nollvision för dödligt våld mot kvinnor. (Vallöfte 2026)

•Göra det omöjligt att få svenskt medborgarskap för personer som dömts för våld i nära relation. (Vallöfte 2026)

•Intensifiera arbetet mot hedersförtryck genom stärkt kunskap och förebyggande insatser i skolan. Reseförbudet för barn och unga har utvidgats. I Sverige ska ingen skolbänk stå tom efter sommarlovet för att barn har förts bort mot sig egen vilja av sina anhöriga.

•Utvidga utreseförbudet ytterligare så att det automatiskt omfattar även minderåriga syskon till ett barn som fått utreseförbud, för att skydda fler barn från hedersrelaterat våld och förtryck. (Vallöfte 2026)

Hur vill Moderaterna stärka kvinnors ekonomiska frihet?

Ekonomisk frihet börjar med möjligheten att försörja sig själv. Därför vill vi att fler kvinnor ska arbeta, starta företag, göra karriär och bygga upp ett eget sparande. Vi sänker skatten för alla som arbetar och har sparande. Vi har sänkt ISK-skatten för att kvinnors sparande ska öka. Vi utökar möjligheterna för kvinnor att ta steget in på arbetsmarknaden genom jobbskatteavdrag, reformerad a-kassa, yrkesutbildning och aktivitetskrav. Alla förtjänar att känna ekonomisk trygghet i slutet av månaden utan att vara beroende av någon annan.

Vad vill ni göra för att minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor?

Kvinnor och män ska ha samma möjligheter till karriär och lön. Kvinnors löner påverkas av att de oftare arbetar deltid, tar större ansvar hemma och har högre sjukfrånvaro. Vi vill underlätta heltidsarbete, stärka möjligheterna att kombinera familjeliv och arbete samt värna principen om lika lön för lika arbete. Vi har drivit på för lönetransparens för att stärka principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete. Medlingsinstitutet har fått i uppdrag att fortsätta göra jämställdhetsanalyser av inkomster. I enlighet med den svenska arbetsmarknadsmodellen är dock lönebildningen en fråga för arbetsmarknadens parter. Denna modell vill vi värna.

Hur ser Moderaterna på föräldraförsäkringen?

Det är viktigt att främja ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Vi vill kombinera jämställdhet med valfrihet. Familjer är olika och därför ska föräldrar själva ha stort inflytande över hur de fördelar föräldraledigheten, samtidigt som vi vill värna de tre reserverade månaderna. För att underlätta för familjer att få vardagspusslet att gå ihop har vi möjliggjort överlåtelse av föräldradagar och utökat antalet dubbeldagar då båda föräldrarna kan vara föräldralediga samtidigt. Moderaterna har som vallöfte att dubbla dubbeldagarna till 120 dagar.

Vad gör Moderaterna för att bekämpa mäns våld mot kvinnor?

Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem som kräver lika kraftfulla insatser som kampen mot gängkriminalitet. Den moderatledda regeringen har tagit fram ett omfattande åtgärdsprogram och en tioårig strategi för att stoppa mäns våld mot kvinnor. Fokus är att stärka skyddet för utsatta kvinnor, skärpa insatserna mot förövare och utveckla det förebyggande arbetet. Det är den största ambitionsökningen på decennier mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution och människohandel.

Hur arbetar Moderaterna mot hedersförtryck?

Alla ska ha rätt att forma sitt eget liv. Vi har drivit fram skarpare lagstiftning mot hedersrelaterade brott. Vi har kriminaliserat oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp, även med samtycke. Vi har gjort det straffbart att inte avslöja eller förhindra tvångs- och barnäktenskap, och straffbart att försöka föra bort någon utomlands för att giftas bort. Vi vill fortsätta stärka skyddet för framför allt flickor och unga som utsätts för kontroll och förtryck.

Järnvägen är avgörande för att Sverige ska fungera – för pendlare, för näringslivet och för vår konkurrenskraft. Den moderatledda regeringen har gjort ett radikalt skifte från prestigeprojekt till järnvägsunderhåll, och investerar 210 miljarder kronor i järnvägsunderhållet under 2026–2037.

När vi tillträdde 2022 var järnvägssystemet i kris. Decennier av socialdemokratiskt styre hade prioriterat visionära prestigeprojekt framför grundläggande järnvägsunderhåll. Miljontals pendlare stod dagligen på perronger i väntan på järnväg som inte fungerade. Järnvägens underhållsskuld växte, och tågen gick inte i tid.

Den moderatledda regeringen har gjort ett radikalt skifte. I stället för nya stambanor för höghastighetståg fokuserar vi på att få befintlig järnväg att fungera i vardagen. Riksdagen beslutade om en ekonomisk ram på 1 171 miljarder kronor för infrastruktur under 2026–2037. Av dessa går 210 miljarder kronor direkt till järnvägsunderhåll – den största satsningen på järnvägsunderhål i modern tid.

Vi har påbörjat konkreta järnvägsförstärkningar på stråk som är kritiska för pendlare och näringsliv:

•Ostkustbanan: Dubbelspårsutbyggnad på Kubikenborg–Dingersjö och Gävle–Kringlan stärker järnvägsförbindelsen för miljontals pendlare

•Västra stambanan: Kapacitetsförstärkningar på hela banan och nya dubbelspår på Göteborg–Alingsås

•Värmlandsbanan: Dubbelspår Karlstad–Kil för att stärka järnvägsförbindelsen Stockholm–Oslo

•Södra stambanan: Stora påskyndade steg för fyrspår från Lund till Hässleholm

•Arlanda-järnvägen: Åtgärder på Ostkustbanan, fyr-spår till Uppsala och signaloptimering stärker flygplatsens järnvägsförbindelser

Takten i järnvägsunderhållet ökar kraftigt. Vi tillför järnvägen resurser motsvarande den högsta nivå som Trafikverket klarar av att omsätta i faktiskt arbete. Samhällsekonomisk lönsamhet är ledstjärna – inte prestigeprojekt.

Moderaterna vill säkerställa att de rekordstora järnvägsinvesteringarna faktiskt når fram till medborgarna. Fokus nästa mandatperiod ska vara på att järnvägen fungerar, att tågen går i tid, och att skattepengarna ger verklig nytta.

Den nuvarande planeringsprocessen uppmuntrar till ansvarslöshet – varje regering presenterar nya vallöften precis innan val, vilket gör att järnvägsunderhåll lätt prioriteras bort. Vi vill ändra detta så att principen ”först gör man det man måste” blir vägledande för all järnvägspolitik. Det ska inte vara möjligt att öka underhållsskulder på järnvägen eller prioritera ned järnvägsunderhållet.

Sverige behöver en övergripande nationell järnvägs- och transportstrategi, där huvudsakliga mål för järnvägen slås fast långsiktigt.

Riksrevisionen har kritiserat Trafikverket för brister i planering, upphandling och genomförande av järnvägsarbeten, vilket leder till förseningar och ökade kostnader. Vi vill modernisera Trafikverkets organisation så att järnvägsresurser används på bästa sätt, i samverkan med privata aktörer och med fokus på samhällsnytta.

Inspiration hämtas från länder som Danmark, Australien och Nya Zeeland, där självständiga organisationer rangordnar järnvägsprojekt efter samhällsekonomisk nytta. Trafikverket ska prioritera snabbt genomförande av järnvägsarbeten och använda moderna tekniker – i andra länder klarar specialmaskiner på timmar det som här tar veckor.

För att påskynda arbetet med ny järnvägsinfrastruktur behövs fler sätt att finansiera den. Järnvägsprojekt håller budget och avslutas i tid när offentligt och privat samverkar. Vi vill öka de ekonomiska drivkrafterna så att det lönar sig för den byggande parten att hålla budget och tidplan på järnvägsarbeten.

En vänstersväng skulle innebära att vi återgår till prestigeprojekt framför järnvägsunderhåll. Det skulle slå direkt mot vardagen för miljontals pendlare som redan lider av förseningar på järnvägen. Det skulle också skada Sveriges konkurrenskraft – företag kan inte växa när varutransporter på järnväg begränsas och människor inte kommer till jobbet i tid.

En vänstersväng skulle också innebära mindre fokus på kostnadseffektivitet i järnvägspolitiken. Vi riskerar att hamna tillbaka i en situation där järnvägsresurser inte ger maximal nytta, och där prestigeprojekt på järnvägen prioriteras före det grundläggande underhåll som Sverige behöver.

Den som går upp tidigt, arbetar och gör rätt för sig ska få behålla mer av sin lön. Moderaterna står alltid på hårt arbetande människors sida. Med en stark arbetslinje och bättre villkor för företag blir jobben fler. Så blir Sverige starkare och mer rättvist.

•I dag lönar det sig inte alltid att arbeta jämfört med att leva på bidrag. Många familjer förlorar till och med disponibel inkomst på att gå från bidrag till arbete. Det är varken rätt eller rättvist.

•Strävsamma människor som jobbar, bidrar och sliter med vardagspusslet ska känna att det lönar sig.

•Det råder fortfarande stora utmaningar med kompetensförsörjning. I dag har tre av fyra företag svårt att hitta rätt kompetens. Utvecklingen av AI leder både till att jobb effektiviseras och blir färre samt att nya typer av jobb växer fram.

•Återupprätta arbetslinjen genom att sänka skatten för alla som arbetar och har arbetat, med upp till 1 000 kr i månaden – framför allt för låg- och medelinkomsttagare. (Vallöfte 2026)

•Med vår politik har en vanlig barnfamilj fått 5 000 kronor mer kvar i plånboken varje månad, och nästa mandatperiod ska familjen få ytterligare 5000 kr mer i månaden. (Vallöfte 2026)

•Förstärka jobbskatteavdraget för seniorer som arbetar efter pensionsåldern samt införa ett nytt jobbat-avdrag som innebär att arbetsrelaterade pensionsinkomster beskattas lägre. (Vallöfte 2026)

•Göra kollektivtrafikkort till en skattefri förmån upp till 15 000 kronor, vilket gör det billigare att pendla till jobbet. (Vallöfte 2026)

•Införa bidragstak och krav på heltidsaktiviteter för den som får försörjningsstöd. Det ska löna sig mer att arbeta än att leva på bidrag.

•Göra det lättare att yrkesväxla, men också att bygga på sin kompetens för att behålla sitt jobb eller avancera och göra karriär. Väl omhändertaget kan utvecklingen med AI bidra till ökad produktivitet utan att människor slås ut från arbete.

•Den som väljer att utbilda sig under arbetslivet bör få rätt att göra skatteavdrag för sina utbildningskostnader.

•Arbetslösheten minskar och för första gången på 20 år minskar även den strukturella arbetslösheten, som utgör 85 procent av den totala arbetslösheten och inte beror på konjunkturen.

•Vi är på rätt väg, men vi är inte framme. Arbetslösheten är fortfarande hög. Av de arbetssökande hos Arbetsförmedlingen är fler än hälften födda i ett annat land. 110 000 arbetssökande saknar gymnasieutbildning.

•Reformera Arbetsförmedlingen med förstärkt matchning, tidig kartläggning av arbetssökandes behov och mer träffsäkra anvisningar. Rekryteringsprocesserna ska underlättas.

•Möta behoven inom olika bristyrken genom ytterligare 72 000 platser inom yrkesvux och 53 000 platser inom yrkeshögskolan, förstärka jobbsprånget och tillskapa fler sommarjobb.

•Den moderatledda regeringen har infört en jobbpremie som gör det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete. Den moderatledda regeringen har reformerat a-kassan för att den ska bli mer trygg och modern. Fler inkluderas samtidigt som incitamenten styr mot snabb återgång i arbete.

•Slopa fribeloppet i studiemedlet under sommarmånaderna juni, juli och augusti, så att studenter kan arbeta fritt utan att förlora studiemedel. (Vallöfte 2026)

Är arbetslösheten större eller mindre nu jämfört med när S styrde?

– Arbetslösheten minskar och är nu på samma nivå som när vi tillträdde, enligt Arbetsförmedlingens statistik.

– Den genomsnittliga arbetslösheten under 2026 är lägre än den var 2022, enligt Arbetsförmedlingens statistik, trots att det då rådde högkonjunktur.

– Arbetslösheten var högre när Magdalena Andersson var statsminister än vad den är nu, enligt Arbetsförmedlingens statistik.

– Under Socialdemokraternas åtta år vid makten var arbetslösheten högre än den är nu i 94 av 96 månader, enligt Arbetsförmedlingens statistik.

Men SCB visar på högre arbetslöshet och det är den officiella statistiken?

Arbetsförmedlingen visar hur många som har skrivit in sig på Arbetsförmedlingen och är arbetslösa på riktigt. SCB mäter alla som har försökt hitta ett jobb. Uppemot en tredjedel av de arbetslösa i SCB:s statistik är heltidsstuderande som försökt hitta ett arbete. Arbetsförmedlingens statistik ger därför en mer rättvisande bild av hur arbetslösheten utvecklas.

Vad har ni gjort åt arbetslösheten?

Den strukturella arbetslösheten, den som inte beror på konjunkturen utan på långvariga problem på arbetsmarknaden, minskar nu för första gången på 20 år. Det beror på att vi har gjort det mer lönsamt att arbeta och skapat bättre förutsättningar för integration. Vi behöver fortsätta i samma riktning.

Hur vill Moderaterna få fler i arbete?

Moderaterna vill att det alltid ska löna sig att arbeta. Därför sänker vi skatten på arbete, stärker drivkrafterna att gå från bidrag till jobb och satsar på utbildningar som leder till arbete. När fler arbetar stärks både hushållens ekonomi och välfärden för alla.

Vad gör Moderaterna för att minska arbetslösheten?

Arbetslösheten behöver mötas med både krav och möjligheter. Vi vill göra det enklare för företag att anställa, stärka matchningen på arbetsmarknaden och förbättra integrationen så att fler kan försörja sig själva.

Stämmer det att var fjärde ung är arbetslös?

Nej. Den siffran bygger på ett mått där många studerande räknas in, till exempel gymnasieelever eller studenter som söker extrajobb, väntar på ett sommarjobb eller är mellan studier. Ser man i stället på unga som varken jobbar eller studerar, alltså de som verkligen står utanför arbetsmarknaden, ligger ungdomsarbetslösheten på cirka 5,5 procent (enligt det så kallade NEET-måttet). I EU är motsvarande siffra cirka 11 procent, så presterar Sverige bättre än genomsnittet.

Hur vill Moderaterna hjälpa unga in på arbetsmarknaden?

Det ska vara enklare att få sitt första jobb. Därför vill vi stärka yrkesutbildningarna, förbättra kontakten mellan skola och arbetsliv och göra det mer attraktivt för företag att anställa unga.

Varför säger Moderaterna nej till en lagstadgad arbetstidsförkortning?

Moderaterna är inte emot kortare arbetstid. Vi är emot att politiken ska lagstifta om det. Vi värnar den svenska modellen som möjliggör branschanpassade lösningar där arbetsgivare och arbetstagare kommer överens om arbetstiden. Problemet i Sverige är inte att vi arbetar för mycket, utan att för många fortfarande står utanför arbetsmarknaden. Enligt Sveriges kommuner och regioner skulle en lagstadgad arbetstidsförkortning innebära ett produktionsbortfall på 8,1 procent. Vårt fokus ligger på fler jobb, bättre arbetsmiljö och en växande ekonomi.

Hur vill Moderaterna skapa bättre villkor i välfärdens yrken?

Fler medarbetare ska vilja stanna kvar i välfärden. Därför vill vi förbättra arbetsmiljön, öka möjligheterna till kompetensutveckling och ge verksamheterna bättre förutsättningar att organisera arbetet utifrån lokala behov. Inom vården finns det redan i dag möjlighet att anpassa arbetstiden genom förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur ser Moderaterna på a-kassan?

Vi har reformerat a-kassan för att göra den mer trygg och modern. Den som förlorar jobbet ska ha ekonomisk trygghet samtidigt som det ska löna sig att komma tillbaka i arbete. Därför kombinerar vi ett starkt stöd i början av arbetslösheten med tydliga drivkrafter att återgå till jobb.

Hur fungerar jobbpremien?

Från den 1 mars 2026 får den som går från bidrag till anställning en jobbpremie – ett direkt ekonomiskt incitament. Det gör att det lönar sig bättre att ta steget in på arbetsmarknaden.

Livsmedelsproduktion är avgörande för vår överlevnad och beredskap. Moderaterna arbetar för att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft och skapa möjligheter för ökad livsmedelsproduktion. Vi vill förenkla regelverk, minska byråkratin och säkerställa att svenska bönder kan producera mat på lönsamma villkor.

Moderaterna har drivit på för att förbättra förutsättningarna för jordbruket genom att arbeta för sänkta skatter och minskad byråkrati. Vi har också arbetat för att jordbruket inte ska klassas som miljöfarlig verksamhet och motsatt oss överdriven EU-reglering.

Stärka jordbrukets konkurrenskraft

Svenskt jordbruk ligger i framkant när det kommer till miljö- och klimathänsyn. Vi vill stärka konkurrenskraften hos det svenska jordbruket och skapa möjligheter för ökad livsmedelsproduktion. Tillgången till mat bygger på att omkring 60 000 lantbruksföretag finner det intressant och tillräckligt lönsamt att producera livsmedel. Regelbördan måste minska och kostnaderna ligga närmare nivån i våra europeiska konkurrentländer.

Förenkla miljötillståndsprocessen

Miljötillståndsprocessen tar för lång tid och är krånglig. Det tar i snitt cirka tre år för jordbruksföretag att få sitt miljötillstånd. Vi vill att handläggningen följer förvaltningslagens tidsfrist om sex månader. Länsstyrelserna bör få i uppdrag att ta fram ett digitalt och förenklat system för tillståndsansökan, liknande det system som finns i Danmark.

Implementera EU-regler på miniminivå

Jordbruket regleras till stor del på EU-nivå. Vi vill att EU-direktiv implementeras på miniminivå för att undvika överreglering och onödig byråkrati som skadar konkurrenskraften.

Stötta fossilfri omställning

Vi vill att biodrivmedel fortsatt ska vara skattebefriat och att produktion av fossilfri mineralgödsel underlättas. Vi vill också stötta utvecklingen av biogas för att möta ökad efterfrågan.

Säkerställa livsmedelsförsörjning och beredskap

Sverige behöver utveckla produktionen av livsmedel för att säkerställa försörjningsberedskapen. Vi vill öka Sveriges självförsörjning genom att stärka svensk konkurrenskraft i lantbruket.

Värna växtskyddsmedel

Vi står upp för användningen av växtskyddsmedel, förutsatt att det används på ett hållbart och säkert sätt, vilket redan är fallet i Sverige.

Sverige kan välja mellan att låta överdriven EU-reglering och byråkrati undergräva jordbruket, eller att stärka och utveckla det. Moderaternas väg är att förenkla regler, minska byråkratin och säkerställa att svenska bönder kan producera mat på lönsamma villkor. Vi kan inte acceptera att jordbruket slås ut på grund av onödig reglering.

Varför är jordbruk viktigt för Moderaterna?

Livsmedelsproduktion är bokstavligt talat avgörande för vår överlevnad. Det är också grunden för en livskraftig landsbygd och viktigt för Sveriges beredskap.

Hur vill Moderaterna stärka jordbrukets konkurrenskraft?

Vi vill sänka skatter, slopa särkrav och minska byråkratin. Vi vill också förenkla miljötillståndsprocessen och implementera EU-regler på miniminivå.

Vad gör Moderaterna för att förkorta miljötillståndsprocessen?

Vi vill att handläggningen följer förvaltningslagens tidsfrist om sex månader istället för dagens genomsnitt på tre år. Vi vill också att ett digitalt och förenklat system tas fram.

Vad är Moderaternas syn på växtskyddsmedel?

Vi står upp för användningen av växtskyddsmedel, förutsatt att det används på ett hållbart och säkert sätt, vilket redan är fallet i Sverige.

Hur säkerställer Moderaterna livsmedelsförsörjningen?

Vi vill öka Sveriges självförsörjning genom att stärka jordbrukets konkurrenskraft. Vi vill också bygga upp beredskapslager för samhällsviktiga varor.

Sverige har EU:s lägsta utsläpp per person och ska fortsätta vara ett föredöme i klimatomställningen. Räknar vi med svenska skogens upptag av CO2 är Sveriges klimatpåverkan rekordlåg de senaste fyra åren.

Vi ska återuppbygga det kraftsystem rödgröna regeringar urholkat och säkerställa att Sverige fortsätter ha både låga elpriser och låga utsläpp.

•Sex reaktorer har stängts i förtid av Socialdemokraterna. Under den förra regeringen förlorade södra Sverige 3 800 MW planerbar elproduktion vilket gjort att området nu har EU:s sämsta självförsörjningsgrad.

•Det finns inga rika lågenergiländer i världen. Stabil energiförsörjning är en förutsättning för välfärd, konkurrenskraft och ett Sverige där alla blir rikare.

•Vanliga familjer ska inte behöva planera sitt liv efter elpriset eller effektavgifter. Kraftsystemet ska anpassas efter samhällets behov, så att el alltid finns där det behövs när det behövs.

•Återuppbygga det stabila svenska kraftsystemet där ny kärnkraft försörjer södra Sverige så att vattenkraften kan användas till tung industri i norra Sverige. (Arbetsstämman 2025)

•Att staten minskar den finansiella risken för företag som gör investeringar i ny kärnkraft genom uppdaterade regelverk, en finansieringslösning och statligt ägande. (Tidö)

•Att de samlade kostnaderna för kraftsystemet är så låga som möjligt. Det inkluderar elpris, elnätsavgifter och skatter på energi. (Arbetsstämman 2025)

•Att effektavgifterna görs om i grunden så att vanliga familjer slipper planera sitt liv efter kraftsystemet. (Arbetsstämman 2025) Regeringen stoppade i mars 2026 kravet på att alla elnätsföretag skulle införa effektavgifter senast 1 januari 2027 och gav Energimarknadsinspektionen i uppdrag att ta fram en ny modell.

•Se över elmarknaden så att planerbara kraftslag som kärn- och vattenkraft får betalt för sin tillgänglighet. (Tidö)

•Öka satsningarna på investeringsstödet ”Kraftlyftet”, för att stärka lokal energiproduktion på kort sikt där behoven är som störst. Regeringen breddade Kraftlyftet i juni 2026. Den första utlysningen hade dessutom fått 378 ansökningar motsvarande cirka 11 miljarder kronor, och ansökningarna omfattade omkring 400 MW ny elproduktion i SE3 och SE4

•Sverige ska nå nettonollutsläpp senast år 2045 – samtidigt som vi hjälper andra länder att minska sina utsläpp.

•Klimatsatsningar ska göras där vi får ner utsläppen mest för varje spenderad krona.

•Sverige står för cirka 0,1 procent av de globala utsläppen. Kina släpper ut mer koldioxid än EU och USA tillsammans. Genom ökad klimatsmart export kan vi tränga undan större utsläpp i andra länder.

•Premiera innovation och smarta lösningar genom bland annat Klimatklivet och Industriklivet.

•Satsa på åtgärder för ökad elektrifiering. I budgeten för 2026 föreslås därför att klimatpremien för lätta lastbilar förlängs och att klimatklivet förstärks för att bland annat finansiera laddinfrastruktur för bostadsinvesteringar och hyreshus.

•Förenkla ineffektiva miljöprövningar som skapar osäkerhet och höga kostnader för bland annat de industrier som ställer om.

•Östersjön är ett av världens mest övergödda hav – fler än hälften av världens döda bottnar finns här.

•Storskalig trålning och miljöföroreningar har lett till minskade fiskbestånd och förstörda ekosystem.

•Mänsklig påverkan hotar både havsmiljön och framtiden för kustfisket.

•Skydda haven på riktigt. Den moderatledda regeringen har förbjudit bottentrålning i Sveriges marina skyddade områden från 1 juli 2026. Det är ett avgörande steg mot friskare hav och långsiktigt hållbart fiske.

•Stärka det gemensamma Östersjöarbetet. Fortsätta arbetet mot övergödning, plast- och mikroplastföroreningar och utsläpp av farliga ämnen. Samarbetet mellan länderna runt Östersjön ska fördjupas och ge verkliga resultat för miljön.

•Stoppa storskalig industritrålning i Östersjön. Fångster som i dag används till fiskmjöl ska inte ske på bekostnad av våra fiskbestånd. Moderaterna vill ge Östersjön en paus och säkra möjligheten till kustnära fiske för kommande generationer.

Varför når vi inte klimatmålen?

Vi är ärliga om att det är svårt att nå ESR-åtagandet till 2030 – det tar vi på allvar. Men Sverige har redan kommit långt i klimatomställningen – det gör att de återstående utsläppsminskningarna helt enkelt är svårare och dyrare att åstadkomma. Vår budget sänker utsläppen med 1,5 miljoner ton till 2030, och vi väljer smarta åtgärder som elektrifiering och industriomställning framför att höja bensinpriset för familjer som redan kämpar ekonomiskt. Det är ansvarsfull klimatpolitik.

Varför satsar Moderaterna på ny kärnkraft?

Sverige behöver mycket mer el för att klara elektrifieringen, skapa jobb och stärka vår konkurrenskraft. Därför driver Moderaterna på för ny kärnkraft som ger stabil och fossilfri el även när vinden inte blåser. Att säkerställa att infrastruktur fungerar är en av statens främsta uppgifter och ny kärnkraft är en förutsättning för att Sverige ska få ett fungerande kraftsystem med låga elpriser. Alternativa lösningar är inte tekniskt mogna och kan inte byggas i tillräckligt stor skala för att ge Sverige motsvarande mängd planerbar fossilfri el. Det är naturligt att staten är drivande i att lösa detta.

Varför vill Moderaterna subventionera ny kärnkraft?

Tidigare rödgröna regeringar har gjort det omöjligt att bygga ny kärnkraft i Sverige genom lagstiftning och politiska angrepp. Att säkerställa att infrastruktur fungerar är en av statens främsta uppgifter och ny kärnkraft är en förutsättning för att Sverige ska få ett fungerande kraftsystem med låga elpriser. Det är naturligt att staten är drivande i att lösa detta.

Hur vill Moderaterna få ner elpriserna?

Sverige behöver mer elproduktion där elen behövs och ett kraftsystem som fungerar även under kalla och vindstilla dagar. Därför bygger vi ut planerbar fossilfri el, kortar tillståndsprocesserna och stärker elnätet. På kort sikt ska svenska hushåll och företag också få bättre förutsättningar genom lägre skatter och åtgärder som dämpar kostnaderna. Målet är ett elsystem som ger både lägre och mer stabila elpriser över tid.

Aj då. Vi kan inte hitta sidan du söker.

Brottslighet i alla dess former undergräver tryggheten och friheten för människor i vardagen. Moderaterna driver en politik som sätter brottsoffret i centrum och ser till att brott får kännbara konsekvenser – oavsett om det handlar om gängrelaterat våld, bedrägerier, inbrott eller vardagsbrott som drabbar enskilda och företag. Sverige ska vara ett land där det är brottslingarna och inte de laglydiga medborgarna som känner oro.

Under det senaste decenniet eskalerade brottsligheten i Sverige. Skjutningarna slog rekord, bedrägerier ökade explosionsartat och vardagsbrott som inbrott, stölder och ordningsstörningar urholkade tryggheten i närmiljön. Gängen rekryterade allt yngre barn och den kriminella ekonomin växte till en omsättning på hundratals miljarder kronor om året. Allt detta bottnar i politiska försummelser under de åtta år Socialdemokraterna styrde, år då brottsbekämpningen inte fick de verktyg som behövdes, straffen var för låga och det förebyggande arbetet var otillräckligt.

Moderaterna leder nu den största omläggningen av svensk kriminalpolitik i modern tid, med ett grundläggande perspektivskifte: från fokus på gärningsman till fokus på brottsoffer och samhällets behov av skydd. Månad för månad har det blivit svårare att vara kriminell i Sverige. Vi har dock fortfarande våld på nivåer vi aldrig kan acceptera – och det är helt avgörande att inte slå av på takten förrän vi har kommit hela vägen fram. Farliga människor ska sitta inne så att alla andra vågar vara ute.

•Anslaget till rättsväsendet ökar från 69 till 108 miljarder kronor 2023–2028.

•Den stora straffreformen skärper straffen för ett 50-tal brott, avskaffar mängdrabatten och säkerställer att hela straffskalan används.

•Brottsoffer får starkare ställning: ersättning ska betalas ut direkt från staten, som sedan driver in skulden från gärningsmannen. Brottsoffer ska inte behöva jaga sin förövare på ersättning.

•Brottsvinsterna från vishingbedrägerier har halverats sedan 2022. Vishing är en form av telefonbedrägeri där bedragare utger sig för att vara från banken, polisen eller en myndighet för att lura till sig koder, kortuppgifter eller BankID-inloggningar.

•Kriminalvården expanderar med 5 200 nya platser, motsvarande sju Kumla-anstalter. Farliga brottslingar ska sitta inne så att alla andra vågar vara ute.

•Preskriptionstiderna har förlängts och brott som kan ge livstids fängelse preskriberas inte längre.

Det samlade reformarbetet är omfattande och tempot har varit högt. Listan är ett urval av de åtgärder som genomförts.

•Fullfölja straffreformen med ytterligare skärpningar och slopad mängdrabatt.

•Fördubbla kränkningsersättningarna till brottsoffer och stärka brottsoffrets ställning i rättsprocessen.

•Inrätta en förverkandefond där brottsvinster återförs till brottsoffer och brottsförebyggande arbete.

•Stärka kommunernas trygghetsarbete med kommunala säkerhetsvakter och utökade lokala befogenheter.

•Ge polisen bättre förutsättningar att utreda och klara upp vardagsbrott som drabbar enskilda och företag.

•Stärka nödvärnsrätten för den som utsätts för oprovocerade angrepp, särskilt i det egna hemmet

Detta är ett urval av Moderaternas prioriteringar framåt. Läs mer i Moderaternas stämmohandling proposition Lag och ordning (2025).

Socialdemokraterna lämnade efter sig ett land med rekordmånga skjutningar, en underfinansierad kriminalvård och ett rättsväsende som inte räckte till, varken för det grova våldet eller vardagsbrottsligheten. Vänsterpartierna har röstat nej till nästan varenda satsning för att minska brottsligheten. Det är orättvist att sätta brottslingarnas behov framför brottsoffren. En politisk vänstersväng riskerar att rulla tillbaka de verktyg som nu ger resultat och ta Sverige tillbaka till det blodiga rekordåret 2022.

Sverige har inte råd att chansa. Vi tog över ett städjobb och prioriterade omedelbart kampen mot det grövsta gängvåldet, och det ger resultat. Men uppdraget är inte slutfört. Vi vill nu också ta oss an den vardagsbrottslighet som påverkar vanliga människors liv varje dag. Vi söker mandat att få göra klart det vi påbörjat.

Vad har ni gjort för att förebygga brott?

Hårdare straff och förebyggande arbete är inte varandras motsatser – vi gör både och. Vi har genomfört den största omläggningen av det förebyggande arbetet på 40 år genom: ny socialtjänstlag med tio miljarder kronor i särskilda satsningar, rivna sekretesshinder mellan skola, polis och socialtjänst samt skolsociala team. Det förebyggande arbetet ska ske tidigt, tätt och tydligt.

Går ni inte för fort fram, riskeras inte rättssäkerheten med alla reformer? Vi tar rättssäkerheten på största allvar. Det är därför vi utreder, remitterar och låter Lagrådet granska våra förslag. Men låt oss vara tydliga med vad som verkligen hotade rättssäkerheten: innan vi tog över klarades bara var fjärde gängmord upp, kända våldtäktsmän frigavs för att lagen inte räckte till och vittnen vågade inte vittna. Rättssäkerhet handlar också om brottsoffrens rätt till upprättelse och medborgarnas rätt att känna sig trygga.

En trovärdig kriminalpolitik kräver att straff faktiskt verkställs. Moderaterna genomför nu den största utbyggnaden av Kriminalvården i modern tid – med fler fängelseplatser, skärpta regler för villkorlig frigivning och en ny påföljd för de farligaste återfallsförbrytarna. Farliga brottslingar ska sitta inne så att alla andra vågar vara ute.

När Moderaterna tillträdde var beläggningssituationen inom Kriminalvården akut. Socialdemokraternas uteblivna prioriteringar hade lett till att kapaciteten inte räckte till, samtidigt som brottsligheten eskalerade och kraven på fler och längre fängelsestraff ökade. Det var resultatet av felaktiga politiska beslut under lång tid.

Moderaterna har prioriterat att bygga ut Kriminalvården i en takt och omfattning som saknar motstycke i modern tid.

•Kriminalvårdens budget mer än fördubblas, från 14 till 31,5 miljarder kronor mellan 2023 och 2028.

•Vid mandatperiodens slut beräknas Kriminalvården ha expanderat med minst 5 200 nya anstalts- och häktesplatser vilket motsvarar sju Kumla-anstalter.

•En nationell samordnare har tillsatts för att påskynda utbyggnaden och undanröja hinder i kontakten med kommuner, fastighetsmarknaden och statliga aktörer.

•Sverige hyr fängelseplatser i Estland för att hantera det akuta platsbehovet under utbyggnadstiden. Det är ett ansvarsfullt sätt att använda skattebetalarnas pengar.

•Reglerna för villkorlig frigivning skärps. I dag kan kriminella friges efter att ha avtjänat bara två tredjedelar av sitt straff. Den andelen höjs nu till tre fjärdedelar, och frigivning ska kunna skjutas upp om det finns risk för återfall i allvarlig brottslighet.

•En ny tidsobestämd påföljd, säkerhetsförvaring, innebär att personer med hög återfallsrisk i allvarlig brottslighet kan frihetsberövas så länge de utgör en fara. Det täpper igen ett allvarligt glapp i systemet där kända farliga brottslingar tvingades friges efter avtjänat straff.

•Ungefär en femtedel av alla som i dag avtjänar fängelsestraff i Sverige är medborgare i ett annat land. Regeringen har tagit fram ny lagstiftning för att fler utländska brottslingar ska avtjäna sina straff i hemlandet. Det frigör svenska fängelseplatser och använder skattebetalarnas pengar mer effektivt.

Det samlade reformarbetet är omfattande och tempot har varit högt. Listan är ett urval av de åtgärder som genomförts.

•Fortsätta den historiska utbyggnaden av Kriminalvården för att säkerställa tillräcklig kapacitet i takt med skärpta straff.

•På sikt införa huvudregeln att hela strafftiden ska avtjänas, med möjlighet till villkorlig frigivning för den som är skötsam och inte riskerar återfall i allvarlig brottslighet.

•Stärka säkerheten inom Kriminalvården för att förhindra att kriminella nätverk fortsätter sin verksamhet inifrån anstalterna.

•Påskynda processen för att verkställa utvisningsbeslut och effektivisera överföringar av straffverkställighet för utländska brottslingar.

•Se över möjligheten att anstalter görs till skyddsobjekt för att stärka skyddet mot avbildning och överflygning med drönare.

Detta är ett urval av Moderaternas prioriteringar framåt. Läs mer i Moderaternas stämmohandling proposition Lag och ordning (2025).

Socialdemokraterna lämnade efter sig ett land med rekordmånga skjutningar, en underfinansierad kriminalvård och ett rättsväsende som inte räckte till, varken för det grova våldet eller vardagsbrottsligheten. Vänsterpartierna har röstat nej till nästan varenda satsning för att minska brottsligheten. Det är orättvist att sätta brottslingarnas behov framför brottsoffren. En politisk vänstersväng riskerar att rulla tillbaka de verktyg som nu ger resultat och ta Sverige tillbaka till det blodiga rekordåret 2022.

Sverige har inte råd att chansa. Vi tog över ett städjobb och prioriterade omedelbart kampen mot det grövsta gängvåldet, och det ger resultat. Men uppdraget är inte slutfört. Vi vill nu också ta oss an den vardagsbrottslighet som påverkar vanliga människors liv varje dag. Vi söker mandat att få göra klart det vi påbörjat.

Kommer det att finnas plats i fängelserna för alla som döms?

Antalet personer i fängelse har ökat kraftigt, dels för att fler gängkriminella lagförs, dels för att de döms till längre straff. Regeringen har tillsatt en nationell samordnare för utbyggnaden och hyr fängelseplatser i EU-landet Estland under den tid som behövs. Vid mandatperiodens slut beräknas Kriminalvården ha expanderat med 5 200 nya platser, en utbyggnad utan motstycke i modern tid.

Kulturen binder samman Sverige och skapar gemensamma referensramar i en tid av ökad polarisering. Den ger oss rötter, riktning och framtidstro. Moderaternas kulturpolitik fokuserar på barn, bildning och beredskap. Genom breddad finansiering och en svensk kulturkanon gör vi kulturen mer tillgänglig och stärker det som förenar oss.

•Grunden för all bildning är att kunna läsa och förstå det man läser, men i dag lämnar var fjärde elev grundskolan utan tillräckliga kunskaper i läsförståelse. Bara 20 procent av unga mellan 12 och 18 år läser varje dag. Det ger negativa konsekvenser genom hela utbildningskedjan och minskar möjligheten till delaktighet.

•Den moderatledda regeringen har möjliggjort inköp av 2,2 miljoner böcker till skolorna. Lässatsningarna bidrog till att försäljningen av barn- och ungdomslitteratur ökade med 35 procent tredje kvartalet 2025, en trend som håller i sig också under 2026

•Genom att byta ut de digitala skärmarna i skolan mot fysiska böcker och läromedel stärks barns och ungas läsförståelse, men också författarna och bokhandlarna.

•Möjliggöra för alla människors bildning. Regeringen har låtit ta fram en kulturkanon med 100 verk av särskild betydelse för vår svenska kultur samt förslag om hur kanon kan implementeras. Vi utreder om Allmänna arvsfonden kan reformeras i syfte att tillgängliggöra kulturkanonen. Riksantikvarieämbetet ska utveckla en digital plattform för Sveriges kulturkanon. (Tidö).

•Stärka folkbibliotekens läsfrämjande insatser. Därför fördubblade vi anslaget till 80 miljoner kronor i budgeten för 2026.

•Att alla barn ska få tillgång till böcker, läsning och det skrivna ordet, oavsett socioekonomiska förutsättningar. Därför förstärker vi det ekonomiska stödet till Berättarministeriet till 30 miljoner kronor 2026.

•Kungliga Operans renovering visar hur offentliga och privata aktörer kan samverka kring finansiering av kultur. Genom 300 miljoner kronor i privata donationer får Operan en andra scen.

•Privatpersoner är de främsta privata finansiärerna av kulturen genom biljettköp och entréavgifter. Var tredje krona till kulturen kommer från hushållen.

•Genom att öka kultursektorns möjlighet till fler intäktskällor stärker vi kulturens frihet och oberoende.

•Skapa mötesplatser mellan kultur och näringsliv för bättre förutsättningar till breddad finansiering. I dag är kulturens finansiering allt för beroende av offentliga medel.

•Stärka incitamenten för privat engagemang genom att se över skattereduktion för gåvor till kultur, möjliggöra en bredare avdragsrätt för sponsring och införa ett matchningssystem där offentliga medel förstärker privata donationer. En kultursektor som står på fler ben står både stadigare och friare.

•Involvera näringslivet och civilsamhället i skapandet av vackra, trygga och levande livsmiljöer med en tydlig identitet genom ett nytt mål för arkitektur, form och design i enlighet med den moderatledda regeringens skrivning om attraktiva platser.

•Ett av tio svenska företag återfinns i de kulturella och kreativa branscherna som omsätter 650 miljarder kronor per år och sysselsätter 250 000 personer.

•Sverige är världens näst största nettoexportör av musik. Dessutom har var fjärde person i världen spelat ett svenskt dataspel.

•Med en kulturpolitik som skapar bättre förutsättningar för de kulturella och kreativa branscherna gynnas hela Sverige och svensk ekonomi.

•Värna den kultur- och nöjessektor som skapar levande städer genom klubbar, konsertscener, kulturhus och restauranger. Vi vill revidera bullerreglerna och se över hur tillståndsprocesserna kan förenklas och bli mer förutsägbara i syfte att underlätta för tillfälliga evenemang och festivaler. (Vallöfte 2026)

•Att Sverige fortsatt ska ligga i framkant inom de kulturella och kreativa branscherna. Med vår strategi och vision för 2030, en sänkning av dansbandsmomsen och ett samlat grepp om immaterialrättsfrågor stärker vi förutsättningarna för de kulturella och kreativa branscherna.

•Öka närvaron av svensk kultur i internationella sammanhang och underlätta för små och medelstora företag som vill verka utomlands. Svenska kulturskapare bidrar till en positiv bild av Sverige.

Vill Moderaterna ersätta den statliga finansieringen av kulturen med privata pengar och sponsring?

Nej. Moderaterna vill att kulturen ska stå på fler ben. Då står den stadigare och friare. Det behövs både ett statligt anslag och olika möjligheter till privat finansiering. Staten, regionerna och kommunerna finansierar en betydande del av kulturen i Sverige. Vid sidan om det vill vi möjliggöra för sponsring, avdragsrätt för gåvor och ett matchningssystem. På så sätt blir det sammantaget mer pengar till kulturen.

Vad vill ni göra med Kulturkanon?

Moderaterna vill att Sveriges kulturkanon ska vara ett användbart verktyg för gemenskap, bildning och inkludering som gör svensk kultur tillgänglig för fler. Riksantikvarieämbetet ska därför skapa en digital plattform för Sveriges kulturkanon. Skolverket ska ta fram förslag på hur kanon kan användas i skolorna.

Har regeringen minskat anslaget till public service?

Nej. Public service får mer pengar med nu gällande medelstilldelning än vad som hade varit fallet med en fortsatt tvåprocentig uppskrivning som gällde tidigare. Totalt får public service drygt 84 miljarder kronor under åtta år vilket innebär en unik möjlighet att planera programverksamheten. Vi noterar att Socialdemokraterna inte längre står bakom den medelstilldelning som de försökte driva igenom i utredningen av public service, utan valde att rösta med regeringens förslag i riksdagen.

Vill Moderaterna ge mer pengar till studieförbunden så att replokaler inte behöver stänga?

Moderaterna välkomnar fler vägar in i musiken för barn och unga, men replokaler är inte enkom beroende av studieförbunden. Kommuner, kulturskolor, föreningar och allmänna samlingslokaler spelar också en viktig roll. Studieförbunden prioriterar själva sin verksamhet så det är inte säkert att mer pengar betyder fler replokaler. Anslaget har minskat efter att deltagarantalet halverades under pandemin och efter att Riksrevisionen pekat på fusk med bidrag. Nu har vi tillsammans med studieförbunden fått ordning på tidigare oegentligheter. Om antalet deltagare i studieförbundens verksamheter ökar är vi beredda att se över finansieringen.

Vad gör Moderaterna för att konstnärer ska kunna få betalt för sina verk om de används av en AI?

Det är inte rättvist att hårt arbetande människor förlorar ersättning när deras verk används av AI. Samtidigt är frågan svår att reglera eftersom AI-modeller utvecklas globalt. EU arbetar med förslag för att säkra ekonomisk kompensation till rättighetshavare. Regeringen har tillsatt en nationell samordnare för en svensk språkmodell, där frågan om ersättning vid användning av upphovsrättsskyddat material ska analyseras.

För Moderaterna är kvinnors hälsa en prioriterad fråga. Alla människor ska kunna ha balans i yrkeslivet, en självständig ekonomi och ett rikt familjeliv. Tyvärr har kvinnors hälsa och sjukdomar länge varit eftersatta både inom forskning och kliniskt arbete. Därför har vi under mandatperioden genomfört ett antal åtgärder för att stärka kvinnors hälsa, men det finns mycket mer kvar att göra som exempelvis att förbättra klimakterievården och ge fler möjlighet att skaffa barn genom subventionerade IVF-behandlingar.

Det finns flera kunskapsluckor om hur könsskillnader påverkar symptom, smärta och reaktioner på läkemedel. Kvinnor behöver ofta visa mer smärta för att få samma behandling som män och får i många fall mindre resurser och en lägre vårdkvalitet. Forskning visar också att vården inte är jämlik för sjukdomar som drabbar både kvinnor och män. Kvinnor får senare diagnos, har sämre tillgång till nya läkemedel och får vänta längre på behandling. Arbetet med att uppnå en jämlik vård behöver därför inte bara fokusera på kvinnosjukdomar, utan även säkerställa lika villkor inom samtliga vårdområden. Sammantaget bidrar detta till att kvinnor är mer sjukskrivna än män, vilket inte bara innebär svårigheter och inkomstförluster för den enskilda kvinnan utan även stora kostnader för samhället.

Köerna i sjukvården var långa redan när den moderatledda regeringen tillträdde, de hade fördubblats redan före pandemin. Fyra av tio patienter väntade olagligt länge på sin operation eller annan behandling. För Moderaterna stod det också klart att kvinnors sjukdomar varit eftersatta inom både inom forskning och i det kliniska arbetet under lång.

Under mandatperioden har den moderatledda regeringen därför genomfört och påbörjat ett antal förbättringsåtgärder inom både kvinnors vård och forskning på sjukdomar som oftare drabbar kvinnor. Dessa åtgärder inkluderar bland annat:

* En satsning för på 25 miljarder kronor för att minska köerna i vården, som har lett till att köerna minskat med 41 procent (nationellt) sedan oktober 2022.

* Inom ramen för arbetet med att korta vårdköerna, under 2025, satsat särskilt på operationer av framfall. Antalet kvinnor som väntade på en framfallsoperation minskade med 66 procent på ett år. Satsningen fortsätter under 2026.

* Dubblering av antalet offentligt finansierade IVF-försök från tre till sex stycken.

* En satsning (inom ramen för forsknings- och innovationspropositionen) för att stärka forskningen om kvinnors hälsa och sjukdomar med fokus på sjukdomar och tillstånd som är unika för eller vanligare bland kvinnor. Exempelvis endometrios, migrän och klimakteriebesvär samt gravidas hälsa och en jämlik förlossningsvård, inklusive eftervård.

* Socialstyrelsen har fått i uppdrag att stärka mödra-, förlossnings- och kvinnosjukvården samt vården för personer utsatta för sexuellt våld. Genom överenskommelser med Sveriges kommuner och regioner (SKR) har arbetet för en mer jämlik och tillgänglig vård stärkts.

* Uppdrag till myndigheten Statens beredning för medicinsk och social utvärdering om att ta fram kunskapsunderlag inom området kvinnors hälsa, exempelvis om klimakteriet och endometrios.

* Uppdrag till Socialstyrelsen att stärka kunskapen i vården om klimakteriebesvär – och som ett resultat finns nu för första gången nationella riktlinjer för klimakterievården på plats.

* Uppdrag till Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) om att stärka tillgången till östrogenläkemedel, bland annat genom att analysera möjligheterna till inhemsk produktion och ökad parallellhandel inom EU.

* Beslut som innebär att cirka 6 miljarder kronor har satsats på förlossningsvård och kvinnlig hälsa, inklusive myndighetsuppdrag. Detta inkluderar bland annat en nationell plan för förlossningsvården och satsningar under 2026 på cirka 957 miljoner kronor för mödrahälsovård, förlossningsvård och kvinnors hälsa. Utöver detta fick regionerna drygt 1,5 miljarder kronor under 2025 för att skapa tydliga vårdkedjor och remissvägar för sjukdomar och tillstånd som främst drabbar flickor och kvinnor.

* Uppdrag till Myndigheten för vård- och omsorgsanalys att följa upp satsningen på området förlossningsvård och kvinnors hälsa ur ett system- och patientperspektiv under perioden 2026–2027.

* Två uppdrag till Myndigheten för vård- och omsorgsanalys om att analysera hur sjukdomsbördan och vårdbehoven skiljer sig åt mellan könen och hur första linjens vård kan utvecklas för att bättre omhänderta flickors och kvinnors behov.

* Presenterat förslag för att möjliggöra abort i hemmet och att barnmorskor självständigt ska kunna handlägga medicinska aborter. De nya reglerna planeras träda i kraft 1 januari 2027.

* Tagit det första steget i att grundlagsskydda rätten till abort. Efter valet i september 2026 behöver riksdagen fatta samma beslut ytterligare en gång för att grundlagen ska ändras.

* Utveckla klimakterievården genom att säkra tillgången till östrogenplåster och andra läkemedel, förbättra klimakterierådgivningen på primärvårdsnivå, kunskapslyft om klimakteriet för vårdpersonal samt en nationell informationssatsning om klimakteriet riktad till kvinnor i övergångsåldern.

* Utreda om barnmorskor ska få förskrivningsrätt för klimakterieläkemedel.

* Offentligt subventionerade IVF-behandlingar ska omfatta så kallade syskonförsök.

Moderaterna beslutade under arbetsstämman 2025 om en rad reformer vi vill genomföra framöver för att förbättra kvinnors hälsa. Moderaterna vill bland annat att:

* det inrättas ett nationellt program för eftervården efter förlossning likt det som finns för mödrahälsovården och barnhälsovården

* kvinnor ska vara mer delaktiga i planering och beslut avseende sin förlossning

* förlossningsvård och eftervård erbjuds på ett mer jämlikt sätt i hela landet

* rutinerna för när diagnos och behandling ska ges vid endometrios ses över

* nationella riktlinjer om menstruell hälsa och smärta tas fram för grundskolans elevhälsa

* prioritera forskning om orsaker och behandling av endometrios och migrän

* vården för polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) ses över och att det vid behov tas fram nationella riktlinjer

* avskaffa den övre åldersgränsen på 74 år för avgiftsfri bröstcancerscreening

Varför gör Moderaterna särskilda satsningar på kvinnors hälsa och sjukdomar som drabbar kvinnor?

Eftersom forskning pekar på att även vid sjukdomar som drabbar både kvinnor och män, är vården inte jämlik. Kvinnor får senare diagnos, sämre tillgång till nya läkemedel och det tar längre tid till dess att behandlingar sätts in. Exempelvis så prövas medicin oftast ut på män.

Vad säger Moderaterna om förlossningsvården (på nationell nivå)?

Moderaterna vill stärka hela vårdkedjan från mödravård till eftervård, ge kvinnor tillgång till samma barnmorsketeam genom hela processen och öka kvinnors delaktighet i planeringen av sin förlossning. Regeringen har tagit fram en nationell plan för förlossningsvården och satsar år 2026 cirka 957 miljoner kronor på mödrahälsovård, förlossningsvård och kvinnors hälsa.

Hur ska ni säkra tillgången till östrogenplåster och andra läkemedel för att behandla klimakteriebesvär?

Moderaterna kommer prioritera tillgången till östrogenplåster under nästa mandatperiod. Just nu förändras den globala läkemedelsmarknaden snabbt. Regeringen analyserar nu hur förändringar i omvärlden påverkar tillgången till läkemedel i Sverige, bland annat genom uppdrag till Tandvårds- och läkemedelsverket (TLV). Vi behöver ett läkemedelssystem som klarar två saker samtidigt: att ta ansvar för kostnader men också vara beredda att betala för att patienter får tillgång till läkemedel i tid.

Moderaterna står på brottsoffrets sida. I ett rättvist Sverige ska vanliga människor inte behöva stanna inne för att farliga människor rör sig ute. Brottsoffer ska få upprättelse och straff ska framstå som rimliga och rättvisa. Därför driver vi en politik med skärpta straff och kraftfulla verktyg mot organiserad brottslighet. Så att brott straffar sig och tryggheten stärks.

•När vi tog över hade de dödliga skjutningarna tredubblats mellan 2012 och 2022. Under 2022 hade Sverige totalt 391 skjutningar och 90 sprängningar. Sedan dess har utvecklingen vänt. Under första halvåret 2026 var skjutningarna 81 procent färre än samma period 2022 – och ligger nu på den lägsta nivån sedan polisen började föra statistik 2017.

•Utvecklingen syns också när det gäller sprängningar. Under första halvåret 2026 minskade antalet sprängningar med 36,5 procent jämfört med motsvarande period 2025.

•Människor runt om i landet drabbas av ordningsstörningar som urholkar tryggheten i närmiljön. Maktlösheten förstärks av att polisen ofta känns långt borta.

•Det behövs fler poliser och bättre verktyg för att ingripa, utreda och klara upp brott. I Sverige ska man kunna leva sitt liv i frihet utan rädsla – oavsett om det gäller gängvåld, våld i hemmet eller vardagsbrott i närområdet.

•Förstärka polisens resurser och öka polistillväxten. Mellan 2023 och 2027 beräknas anslaget till Polismyndigheten öka med 40 procent. Sedan 2022 har Sverige 1 118 fler poliser i yttre tjänst, det är den största ökningen någonsin.

•Fördubbla polisens kameramål – från 5 000 till 10 000 bevakningskameror till utgången av 2029 – för att förebygga och klara upp fler brott. Förlänga polisens möjlighet att använda preventiva tvångsmedel efter 2028, samt kriminalisera deltagande i gäng och möjliggöra återkallat medborgarskap för gängkriminella. (Vallöfte 2026)

•Säkerställa att dagens mängdrabatt avskaffas under nästa mandatperiod så att varje brott räknas fullt ut – en person som begår tre våldtäkter ska dömas till minst nio års fängelse i stället för dagens cirka fem. (Vallöfte 2026)

•För att bekämpa den organiserade brottsligheten ska vi slå hårt mot det grova våldet, strypa den kriminella ekonomin och bryta rekryteringen av barn och unga till gängen. Polisen har fått bättre verktyg i form av vistelseförbud, säkerhetszoner, preventiva tvångsmedel och ökade möjligheter till kamerabevakning. (Tidö)

•Ge kommunerna kraftigt utökade verktyg för att hantera ordningsstörningar, mängdbrott och lokal otrygghet samt införa en ny yrkeskategori, säkerhetsvakter, som kan komplettera polis och ordningsvakter. (Arbetsstämman 2025)

•Genomföra ett samlat trygghetslyft för Stockholm, Göteborg och Malmö: fler poliser, fler kameror, återanställda ordningsvakter och 175 miljoner kronor till nya kommunala säkerhetsvakter som pilotsatsning i de tre städerna. (Vallöfte 2026)

•Alltför länge har straffen varit för låga och det straffrättsliga systemet har lappats och lagats och inte varit anpassat för verkligheten.

•Nytorgsmannen dömdes 2021 för 35 sexualbrott varav sju våldtäkter. Han frigavs efter drygt tre år, vilket motsvarar cirka en månad i fängelse per brott. En annan förövare våldtog kvinnor under tortyrliknande förhållanden och dömdes till fängelse. Han var yngre än vad rätten först trott och var därför frihetsberövad för länge. Han fick 840 000 kronor i skadestånd, nästan fyra gånger mer än brottsoffret.

•46 000 personer har obetalda skulder på över 10 miljarder kronor för brottsskadestånd hos Kronofogden. Den som utsatts för ett brott och får en fällande dom och skadestånd behöver själv försöka få ut pengarna från sin förövare.

•Skärpa straffen så att de speglar brottens allvar och flytta fokus från gärningsman till brottsoffer och samhällets behov av skydd. Den moderatledda regeringen har arbetat fram den största reformen av den svenska straffrätten sedan brottsbalken infördes. De rödgröna partierna röstade emot och har sagt att de kommer riva upp stora delar om de vinner valet. Moderaterna lovar att mängdrabatten ska avskaffas under nästa mandatperiod och vi är garanten för genomförandet av ett femtiotal straffskärpningar, dubbla straff för gängkriminella och att hela straffskalan ska komma till användning. (Tidö)

•Brottsoffrets ställning har stärkts. Brottsoffer kan numera få sitt skadestånd genom ersättning direkt från staten som i sin tur får driva in pengarna från gärningspersonen). Mer utmätning kan göras till förmån för brottsoffer, rätten till målsägandebiträde har stärkts (särskilt för äldre och för våldsutsatta kvinnor). (Tidö)

•Införa en förverkandefond där förverkade brottsvinster används till stöd för brottsoffer och brottsförebyggande arbete. (Arbetsstämman 2025)

•Ungefär 15 kvinnor mördas varje år av en befintlig eller tidigare partner. Bakom varje siffra finns en människa, en familj och barn som förlorat sin mamma på brutala sätt.

•Var fjärde kvinna utsätts någon gång för psykiskt eller fysiskt våld i en nära relation.

•Hundratusentals unga i Sverige lever under hedersförtryck. Särskilt flickor kontrolleras hårt och begränsas kraftigt i sin vardag och i sina grundläggande friheter.

•Våld mot kvinnor och barn ska bekämpas med samma kraft som gängkriminaliteten. Straffen för sexualbrott och kontaktförbudslagen har skärpts kraftigt. Automatiskt kontaktförbud gäller i fler fall och kan omfatta en hel kommun. Psykiskt våld har kriminaliserats. Straffen har skärpts för grovt barnfridsbrott och för överträdelser av kontaktförbud. (Tidö)

•Dubbla straffen för mäns våld mot kvinnor, till exempel genom att dubbla minimistraffet för grov kvinnofridskränkning – och göra det lättare att dömas för brottet. Tillsätta en haverikommission varje gång en kvinna mördas, för att identifiera brister i samhällets skyddsnät och förhindra att det sker igen. (Vallöfte 2026)

•Göra det möjligt att kolla upp den du dejtar: se över ett offentligt förövarregister för de allvarligaste brotten, och ge dejtingappar bättre möjligheter att göra bakgrundskontroller mot belastningsregistret. (Vallöfte 2026)

•Göra det omöjligt att beviljas svenskt medborgarskap om man döms för våld i nära relation, samt verka för att relationsvåld alltid ska leda till utvisning. (Vallöfte 2026)

•Förlänga maxtiden för kontaktförbud, införa brottet synnerligen grov våldtäkt med livstids fängelse i straffskalan, avskaffa patientavgiften för kvinnor som söker upp vård efter våldtäkt. (Arbetsstämman 2025)

•Sedan 2025 är oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp kriminaliserade i Sverige. Det straffbara området för äktenskapstvång och äktenskapsresebrott har utvidgats och straffen har skärpts, hemliga tvångsmedel kan användas i utredningarna och förbudet mot att erkänna otillåtna utländska äktenskap gäller utan undantag. (Tidö)

•Utvidga utreseförbudet så att det automatiskt omfattar minderåriga syskon när ett barn i familjen bedöms löpa risk för hedersrelaterat våld och förtryck. (Vallöfte 2026)

Vad driver Moderaterna i arbetet med att skärpa kriminalpolitiken?

Vi har träffat många anhöriga till människor som drabbats av grova brott – som den unga kvinna som sprängdes ihjäl i Uppsala, mannen som sköts till döds i Skärholmen och polisen Andreas Danman som mördades i tjänst i Göteborg. Vi tänker också på de två kvinnor som dödades under julhelgen 2025, en i sitt eget hem och en på väg hem till sin familj. Det är en outsäglig sorg för deras nära och kära, en sorg som inget kan lindra.

Alldeles för länge har förövarens intressen fått gå före och farliga personer har kunnat släppas ut i förväg trots hög risk att begå nya, allvarliga brott. De här ödena har gett oss en stark känsla av moralisk förpliktelse att göra allt som går för att andra ska slippa gå igenom samma sak. Det handlar om mer än straffen – det handlar om att staten, inte brottsoffret, ska driva in skadeståndet och om att brottsoffer och anhöriga alltid ska mötas med respekt av rättssystemet.

Hur stoppar Moderaterna vuxna från att rekrytera barn till gängbrott?

Förra året var 52 barn under 15 år misstänkta för mord eller mordplaner. Nio av tio unga som döms till sluten ungdomsvård återfaller i grov brottslighet. Sänkningen av straffbarhetsåldern är tillfällig och gäller bara de allvarligaste brotten såsom mord och grov våldtäkt. Det kombineras med kraftigt förstärkta förebyggande insatser, som strukturerad skolgång och att socialtjänsten kopplas in direkt. Vi vill både skydda människor och ta hand om de här barnen på ett bättre sätt än i dag. Det är de cyniska vuxna som lurar och utnyttjar barn som vi jagar, inte barnen. Barnen är offer.

Vad gör Moderaterna åt att unga rekryteras till gängen?

Att utnyttja barn i gängmiljön är ett särskilt vidrigt brott. Vi tredubblar därför straffet för den som rekryterar barn till kriminella nätverk. För att komma åt de vuxna som styr och beställer brott i barnens mobiltelefoner har vi infört hemliga tvångsmedel även mot barn under 15 år. Och nu kan polisen också tvinga digitala plattformar som Snapchat att ta bort rekryteringsannonser inom en timme, med kännbara böter om de inte gör det.

Vad gör ni för att stoppa den kriminella ekonomin?

Vi stoppar brottslingar från att tjäna pengar på brott. Vi beslagtar brottsvinster, vi stoppar välfärdsbedrägerier och vi kräver tillbaka pengarna till offren. Brottsvinsterna från äldrebedrägerier har halverats, 79 000 felaktigt folkbokförda har upptäckts och Utbetalningsmyndigheten har krävt tillbaka 80 miljoner kronor. Brottslingar ska inte kunna leva på sina brott.

Vad gör ni för att förebygga brott innan de begås?

Hårdare straff och förebyggande arbete går hand i hand. En polis som är synlig på gatan förebygger brott; ett hårt straff för den som bryter lagen visar att vi menar allvar. Vi har genomfört den största omläggningen av det förebyggande arbetet på 40 år: en ny socialtjänstlag med tio miljarder kronor i särskilda satsningar, rivna sekretesshinder mellan skola, polis och socialtjänst, skolsociala team och reformerade ungdomshem. Det förebyggande arbetet ska ske tidigt, tätt och tydligt.

Vad gör ni åt vardagsbrottsligheten som inbrott, stölder och ordningsstörningar?

Folk ska kunna åka kollektivtrafik utan att oroa sig. ICA-handlaren ska inte behöva låsa in kött bakom diskar. Barn ska kunna leka i parken. Därför gör vi historiska satsningar på hela rättsväsendet – inte bara på gängbrott. Vi föreslår kommunala säkerhetsvakter med mandat att upprätthålla ordning i hela kommunen. Vi har nu också den högsta polistätheten i modern tid, med rekordmånga poliser i yttre tjänst och vi har gett Polismyndigheten ett tydligt uppdrag att återupprätta en lokalt synlig och trygghetsskapande polis.

Vad gör Moderaterna för att skydda kvinnor mot våld?

Ingen tidigare regering har gjort mer för kvinnor som utsätts för våld. Vi har kraftigt skärpt kontaktförbuden, som nu kan omfatta en hel kommun – antalet beviljade kontaktförbud har ökat med nästan 50 procent sedan lagändringen. Vi har kriminaliserat psykiskt och ekonomiskt våld, stärkt rätten för våldsutsatta att ta över hyreskontraktet och bo kvar i hemmet.

Moderaterna höjer straffen men har ingen plan för fängelseplatser.

Till sommaren kommer antalet anstalts- och häktesplatser ökat med 5 200 platser sedan den moderatledda regeringen tillträdde (motsvarande sju Kumla). Kriminalvårdens budget ska mer än fördubblas från 14 till 31,5 miljarder kronor (2023–2028).

Att genomföra den stora straffrättsreformen och avskaffa dagens mängdrabatt är viktigt för att öka brottsoffers upprättelse och stärka skyddet för det omgivande samhället. Genom åtgärder för att minska belastningen på Kriminalvården, öka Kriminalvårdens expansionstakt och minska brottsligheten kan dagens mängdrabatt avskaffas under nästa mandatperiod, och senast den 1 januari 2029.

När vi tog över regeringsmakten hösten 2022 pekade alla kurvor åt fel håll. Det dödliga skjutvapenvåldet kopplat till gängen hade mer än tredubblats på tio år, och Kriminalvårdens utbyggnad var rejält eftersatt.

Den moderatledda regeringen har sedan dess mer än halverat det dödliga gängvåldet. Under det första halvåret 2026 har de dödliga skjutningarna minskat med 75 procent, och antalet skjutningar med 80 procent. Under förra året var antalet konstaterade fall av dödligt våld det lägsta sedan 2012. Det visar att det spelar roll vad man gör – och vem som styr.

Mängdrabatten är nästa steg i samma linje. Moderaterna genomför en ny offensiv straffrätt som på ett helt annat sätt ska bidra både till brottsoffers upprättelse och till samhällsskyddet.

I Sverige tar straffsystemet sedan länge alldeles för stor hänsyn till gärningsmannen. Det bygger på en politisk grundsyn där gärningsmannens intressen sätts framför brottsoffret. Resultatet blir ofta låga straff som inte speglar brottens allvar eller skyddar samhället mot farliga individer.

Den 1 augusti trädde nya regler i kraft som innebär att gängrelaterade brott som utgångspunkt ska straffas dubbelt så hårt, att närmare femtio straffskalor skärps, att upprepade grova våldtäkter kan leda till livstids fängelse och att presumtionen för häktning utvidgas till att omfatta bland annat grov kvinnofridskränkning och hedersförtryck.

Den 13 augusti röstade riksdagen igenom regeringens proposition Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem. I propositionen föreslås att presumtionen mot fängelse avskaffas och ersätts med ett system med villkorligt fängelse, att hela straffskalan inklusive maxstraffet ska användas, att dagens mängdrabatt avskaffas med utgångspunkten att varje brott ska räknas fullt ut och att flera så kallade billighetsskäl, till exempel att en gärningsman kan få kortare straff på grund av att han har blivit av med jobbet på grund av sin brottslighet, tas bort. Förslagen ska träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

I dag räknas bara det första brottet fullt ut om en person döms för flera brott vid samma tillfälle. För övriga brott minskar straffen i en brant fallande skala. Moderaternas förslag om slopad mängdrabatt innebär att varje brott som utgångspunkt ska räknas fullt ut. Det innebär att en person som begår tre våldtäkter med tre års straffvärde för varje brott kommer att dömas till nio års fängelse, i stället för dagens cirka fem år. Eller att den som begår tre bedrägerier mot äldre med straffvärde på tre månader för vartdera brottet döms till nio månaders fängelse i stället för dagens cirka sex månader.

Att slopa mängdrabatten träffar kriminella som begår brott efter brott. Risken för återfall och att nya brottsoffer drabbas är stor. Intresset av att fler brottsoffer får upprättelse är mycket angeläget. Därför vill Moderaterna prioritera genomförandet av förslaget om slopad mängdrabatt.

•Ökat anslaget till Kriminalvården från 14,1 miljarder 2023 till en beräknad nivå på 31,5 miljarder 2028.

•Fattat beslut om hyresavtal som omfattar närmare 6 700 platser – motsvarande drygt nio Kumla-anstalter – samt tecknat avtal om att hyra 600 platser i Estland.

•Underlättat snabbare byggnation genom ändrad plan- och bygglag och en nationell samordnare för Kriminalvårdens expansion.

•Utökat möjligheterna att avtjäna straff med fotboja och infört en ny verkställighetsform, kontrollerat boende.

Moderaternas besked är tydligt: vi kommer att göra det som krävs för att reformen ska genomföras under nästa mandatperiod, och vi bedömer att det är möjligt att göra senast den 1 januari 2029.

Det innebär också att:

•Utöka möjligheterna att avtjäna straff med fotboja och i kontrollerat boende ytterligare, för förstagångsförbrytare utan återfallsrisk.

•Tidigarelägga villkorlig frigivning när ett beslut om utvisning på grund av brott kan verkställas vid frigivningen, och se till att fler utländska medborgare avtjänar straffet i hemlandet.

•Öka takten i Kriminalvårdens utbyggnad, bland annat genom fler tillfälliga lösningar som modulbyggnader och hyrda platser utomlands, samt säkra kompetensförsörjningen.

Under åtta år i regeringsställning gjorde Socialdemokraterna ingenting åt mängdrabatten. Den 13 augusti röstade Socialdemokraterna tillsammans med Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet nej till propositionen och därmed nej till att avskaffa dagens mängdrabatt.

Det är ett stort svek mot alla brottsoffer som i dag aldrig får upprättelse, och det är farligt sett till den stora risken för nya brottsoffer. Ett nej till att avskaffa dagens mängdrabatt är detsamma som ett ja till fortsatta rabatter på våldtäkter, förnedringsrån, äldrebedrägerier och butiksstölder.

I själva verket är det tydligt att Socialdemokraterna inte vill slopa mängdrabatten för alla brott. De verkar hellre prioritera exempelvis ökade bistånds- och bidragskostnader i stället för att göra det som krävs för att spärra in de som gång efter gång begår brott.

I november 2021 dömdes den så kallade Nytorgsmannen efter mängdrabatt till orimligt korta fem års fängelse för flera våldtäkter och andra vålds- och sexualbrott. Med vårt förslag skulle sådan brottslighet i vart fall ge ett dubbelt så långt straff. Då hade de allvarliga sexualbrott som han begick när han släpptes ut inte behövt inträffa. Med oppositionens politik skulle framtida Nytorgsmän ha kvar samma straffrabatt och fler brottsoffer utsättas för allvarliga brott.

Varför dröjer det till 2029 – varför inte genomföra det direkt?

Kriminalvården är i dag hårt ansträngd, och en så stor reform kräver tillräckligt med fängelseplatser för att kunna genomföras på riktigt. Genom att fasa ut tillfälliga beredskapsplatser senare än planerat, snabba på reformer som frigör platser – som fotboja, kontrollerat boende och att fler utländska medborgare avtjänar straff i hemlandet – och dra nytta av att brottsligheten minskar, minskar vi behovet av nya anstaltsplatser kraftigt. Det gör att vi kan sätta ett tydligt och realistiskt datum, den 1 januari 2029, för när hela straffrättsreformen ska träda i kraft.

Nej. Kriminalvårdens utbyggnad finansieras löpande genom statens årliga budgetprocess, som även omfattar anslag för kommande år. Hela reformen beräknas kosta cirka 47 miljarder kronor per år när den fått full effekt, varav 12,3 miljarder avser mängdrabatten specifikt. Fram till nästa mandatperiods slut, om reformen träder i kraft 2029, rör det sig om uppåt 7 miljarder kronor. Att kalla framtida kostnader som redan är inplanerade i budgetarbetet för ”ofinansierade” ger en missvisande bild.

Varför är Socialdemokraternas egna förslag otillräckligt?

Det täcker bara en del av brottsligheten – inte stölder, bedrägerier, rån eller våldsbrott i övrigt – och skulle enligt S själva tidigast kunna genomföras under nästa mandatperiod, utan redovisad finansiering. Moderaternas förslag omfattar alla brottstyper och ligger redan klart på riksdagens bord.

Nej. Utgångspunkten är att varje brott ska räknas fullt ut, men domstolen ska fortsatt kunna göra en helhetsbedömning så att det totala straffet blir rimligt i förhållande till annan brottslighet.

Den tidigare migrationspolitiken har i hög grad bidragit till ett mer orättvist samhälle som drabbar dem som sköter sig. Den moderatledda regeringen genomför därför ett paradigmskifte inom migrationspolitiken. Vi stramar åt invandringen och återtar kontrollen över vilka som vistas i vårt land – för att få ordning på Sverige och lyckas med integrationen.

•Under de tolv åren innan den moderatledda regeringen tillträdde invandrade cirka 1,2 miljoner utländska medborgare till Sverige, och över 700 000 svenska medborgarskap beviljades.

•Under de åtta år Socialdemokraterna styrde tog Sverige emot 320 000 asylsökande utan någon som helst plan.

•De som kommer till Sverige, anstränger sig och gör rätt för sig ska få goda förutsättningar att bli del av vår samhällsgemenskap. De som begår brott eller missköter sig ska utvisas.

•Minska den asylrelaterade invandringen till Sverige. Vi har bland annat anpassat asyllagstiftningen till EU-rättens miniminivå. (Tidö) Antalet beviljade asylrelaterade uppehållstillstånd, inklusive anhöriga till asylsökande, är nu det lägsta sedan 1985. År 2026 förväntas cirka 4 200 personer söka asyl i Sverige, det är en minskning med 75 procent sedan 2022.

•Göra en översyn av relevant EU-lagstiftning och konventioner i syfte att uppnå en minimal asylinvandring. (Arbetsstämman 2025) Vi har fått EU:s migrationspakt på plats i syfte att minska invandringen till EU.

•Vi har uppvärderat det svenska medborgarskapet genom att införa krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap, egen försörjning och att ha bott i Sverige en längre tid för att bli svensk medborgare. (Tidö)

•Vi vill införa ett snabbspår för talanger och välintegrerade att beviljas svenskt medborgarskap. (Vallöfte 2026)

•Vi vill samtidigt göra det omöjligt för gängkriminella och de som döms för våldtäkt, andra grova sexualbrott eller våld i nära relation att bli svenska medborgare. (Vallöfte 2026)

•Den 1 september skärps reglerna för utvisning på grund av brott så att huvudregeln blir att den som döms för en påföljd strängare än böter ska utvisas. Vi har även infört krav på vandel så att den som på andra sätt missköter sig också ska utvisas.(Tidö)

•Enligt Skatteverkets beräkningar befinner sig mellan 110 000 och 185 000 i Sverige utan giltigt tillstånd.

•Skuggsamhället präglas av utsatthet, kriminalitet och utnyttjande av människor. Inte minst barn riskerar att fara mycket illa.

•Genomföra en folkräkning och införa mottagningscenter där asylsökande ska bo under hela asylprocessen. Folkräkningen pågår och Skatteverket tar årligen fram en nationell lägesbild över befolkningen. Mottagningscenter har införts och EBO begränsas kraftigt den 1 oktober 2026. (Tidö)

•Säkerställa att fler människor som inte har rätt att vistas i Sverige lämnar landet genom att vidta flertalet åtgärder såsom fler inre utlänningskontroller, bruten sekretess mellan myndigheter och omprövningar av bistånd. (Tidö) Sedan 2022 har antalet återvändande ökat med 60 procent.

•Framgångsrika företag och god svensk konkurrenskraft kräver att nyckelkompetens kan rekryteras från Sverige, EU och tredje land.

•I Sverige är runt 350 000 personer inskrivna på Arbetsförmedlingen samtidigt som personer kommer hit från andra sidan jorden för att utföra lågkvalificerade jobb såsom att städa och diska.

•Flera rapporter vittnar om utnyttjande av regler, fusk och kriminalitet kopplat till arbetskraftsinvandring, särskilt i yrken med lägre löner och inom assistansbranschen.

•Främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring genom bland annat snabbare handläggning av arbetstillstånd. (Tidö) För denna grupp har handläggningstiderna minskat från över 100 dagar till under 20 dagar.

•Höja försörjningskravet (lönekravet) för arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU. Den 1 juni 2026 höjdes det till 90 procent av medianlönen, motsvarande drygt 34 000 kronor. Samtidigt infördes undantag för vissa yrken för vilka lönekravet i stället är 75 procent av medianlönen, motsvarande knappt 28 000 kronor. (Tidö)

•Öka drivkrafterna för arbetslösa att komma i arbete genom att införa ett bidragstak, krav på heltidsaktivering för att få försörjningsstöd och kvalificering till socialförsäkringen. (Tidö)

Vad gör ni åt tonåringarna som utvisas?

För oss är det viktigt att hjälpa dessa ungdomar. Det känns inte bra i hjärtat att de som har gjort rätt för sig hamnar i kläm på det här sättet. Regeringen har tagit fram en lösning som träder i kraft den 1 oktober 2026. Den innebär att unga vuxna som tidigare har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning som barn och sedan har fyllt 18 år ska kunna beviljas uppehållstillstånd om de är under 21 år eller ingår i samma hushåll som anknytningspersonen och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan dem. De som har fått utvisningsbeslut efter den 1 januari 2025 ska kunna beviljas ett nytt uppehållstillstånd inifrån Sverige. Moderaterna vill göra mer för att stoppa orättvisa utvisningar. Vi har därför kommit överens med KD, L och SD om att tillsätta en snabbutredning för att se över hur ungdomar som har fyllt 21 år ska få söka ett annat uppehållstillstånd inifrån Sverige.

Att unga vuxna har utvisats är främst på grund av lagändringar som genomfördes 2016 och 2021 av S och MP. Orsaken till utvisningarna är att man behöver ett nytt uppehållstillstånd när man fyllt 18 år då man inte längre kan få uppehållstillstånd som barn till sina föräldrar.

Varför vill Moderaterna minska invandringen?

Sverige har tidigare haft en mycket stor asylinvandring. Bara under Socialdemokraternas åtta år vid makten sökte 320 000 människor asyl i Sverige. Många av dem som kommit till Sverige har tyvärr inte blivit en del av vår samhällsgemenskap – de har inte kommit i arbete och inte lärt sig tillräckligt bra svenska. Vi vill att de som kommer hit och de som redan kommit hit men ännu inte blivit en del av samhällsgemenskapen ska ges bättre förutsättningar att integreras. Det kräver en minimal asylinvandring under överskådlig tid.

Varför utvisas så många människor?

Det finns olika anledningar till att människor utvisas och det är inte alltid som hela bilden framkommer. En del av de som nu utvisas har fått ett utvisningsbeslut för flera år sedan. En del har fått utvisningsbeslut flera gånger. Men i stället för att lämna landet har de valt att olagligt stanna kvar i Sverige. För att ha ordning i migrationspolitiken måste de som får utvisningsbeslut lämna landet. Det är inte rimligt att människor stannar kvar i Sverige olagligt år efter år.

Varför utvisas människor som arbetar och gör rätt för sig? (spårbytare)

Det var helt rätt att avskaffa systemet med spårbyte, som innebar att asylsökande som fick avslag i stället kunde söka arbetstillstånd. Systemet ledde till mycket fusk och missbruk. De som arbetar kan ansöka om ett arbetstillstånd och regeringen tittar nu på möjligheten att före detta spårbytare som uppfyller lönekravet ska kunna ansöka om arbetstillstånd inifrån Sverige.

Varför är invandringen fortfarande så hög?

Den totala invandringen består av asylinvandring, arbetskraftsinvandring, utbytesstudenter med mera. Antalet asylsökande förväntas i år vara cirka 4 200 personer, vilket är en minskning med 75 procent sedan 2022. Antalet beviljade asylrelaterade uppehållstillstånd, det vill säga asylsökande och deras anhöriga, är det lägsta sedan år 1985. Samtidigt arbetar vi för att fler talanger, forskare och doktorander ska söka sig till Sverige.

Socialdemokraterna vill ju också ha en stram migrationspolitik, vad är skillnaden mellan er?

Socialdemokraterna kommer aldrig kunna genomföra en stram migrationspolitik tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet som har röstat nej till i princip alla skärpningar av migrationspolitiken som den moderatledda regeringen genomfört. När Socialdemokraterna styrde med Miljöpartiet lade de fram förslag som ökade asylinvandringen, såsom gymnasielagen.

Moderaterna har under mandatperioden sett till att en vanlig tvåbarnsfamilj fått 5 000 kronor mer per månad 2026 jämfört med 2022. Ett pensionärspar med medelhögpension har fått 2 200 kronor per månad under samma tidsperiod. Moderaterna har sänkt skatten på arbete, pension, sparande, bränslen, el, flygresor med mera. Vi tycker att det är rättvist att man ska få behålla så mycket som möjligt av sin egen lön.

När Socialdemokraterna förlorade valet 2022 hade de höjt eller infört 46 skatter och de lämnade efter sig en hög inflationen som gröpte ur tio år av reallöneökningar för hårt arbetande svenskar. Vardagen blev snabbt dyrare för studenter, familjer och äldre.

Valet står mellan ett rödgrönt samarbete som förväntas höja skatten med minst 4 400 kronor per månad för en vanlig tvåbarnsfamilj. Moderaterna vill i stället se till att samma tvåbarnsfamilj har ytterligare 5 000 kronor mer i plånboken månaden när nästa mandatperiod är slut.

Vi vill också sänka skatten på lönen med 1 000 kronor per månad per person och göra de första 500 000 kronor på ISK skattefritt.

Vi har sänkt flera skatter under mandatperioden för att förbättra människors privatekonomi och göra Sverige mer rättvist när hårt arbetande svenska får behålla mer av sina egna pengar.

Vi har sänkt skatten på arbete, pension och sparande. Vi har sänkt matmomsen och förskoleavgiften samt skatten på bensin och diesel. Det har givit vanliga svenskar tusenlappar mer kvar i plånboken varje månad.

Moderaterna vill fortsätta att förbättra människors privatekonomi och att göra så att arbete lönar sig. Vi vill att en vanlig familj ska ha ytterligare 5 000 kronor mer i månaden när nästa mandatperiod är slut.

För att nå dit vill vi:

•Sänkta skatten på arbete och pension. Vi vill sänka skatt med 1 000 konor i månad på en vanlig lön.

•Införa ett jobbat avdrag så att man betalar lägre skatt på den pension man själv har jobbat ihop.

•Göra de första 500 000 kronorna skattefria på ISK.

•Införa ett föräldraavdrag för att förbättra den ekonomiska möjligheten att skaffa barn.

•Göra kollektivtrafikkort till en skattefri förmån.

Höstens val står mellan en rödgrön sida som kommer försämra svenskars privatekonomi och en moderatledd regering som arbetar för att människor ska få mer pengar över i plånboken.

Den rödgröna sidan går till val på en skattechock. Den som sliter och har gjort rätt för sig ska få höjd skatt på lön, pension, sparande och bolån. En vanlig familj kommer få 4 400 kronor i höjd skatt per månad. Vänstern vill även införa en ny bolåneskatt som kommer slå hårt mot alla som har bolån, återinföra fastighetsskatten och höja bränslepriset med 10 kronor per liter.

Sverige förtjänar bättre. I Moderaterna bryr vi oss människor som går till jobbet varje dag. I stället för en skattechock vill vi att samma familj ska få 5 000 kronor mer kvar i plånboken varje månad.

Stämmer det att en tvåbarnsfamilj fått 5 000 kronor mer i månaden?

Ja. Föräldrarna har fått sänkt skatt på lönen med cirka 3 600 kronor. Till det har sänkt matmoms och förskoleavgift samt sänkt skatt på bränsle och el bidragit med 1 440 kronor.

Hur mycket har en ensamstående förälder fått?

Ett ensamstående vårdbiträde har fått cirka 3 200 kronor mer i månaden. Av det är 2 000 kronor sänkt skatt på lön medan resten är har sänkt matmoms och förskoleavgift samt sänkt skatt på bränsle och el.

Den som är sjuk eller skadad och inte kan arbeta ska ha rätt till ersättning, vård och rehabilitering. Men den som har eller får tillbaka sin arbetsförmåga ska alltid få stöd och hjälp att komma tillbaka i arbete. Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet, utan att ha inlåsande effekter. Alla måste få en chans att göra sitt bästa. Och det ska löna sig att ta den chansen.

•Antalet långa sjukskrivningar ökar i Sverige. Nästan hälften av alla sjukskrivningar beror på psykisk ohälsa.

•Ju längre någon är sjukskriven, desto större är risken att den sjukskrivne aldrig kommer tillbaka i arbete.

•Rehabiliteringsinsatserna behöver vara aktiva, sättas in tidigt och ha tydliga tidsgränser. Om aktörerna i rehabiliteringskedjan väntar för länge med att vidta viktiga åtgärder riskerar det att leda till fler långa sjukskrivningar.

•Sjukförsäkringen ska ha tydligt definierade avstämningstillfällen. (Tidö)

•Rehabiliteringskedjan ska fungera väl för den som är sjukskriven. (Tidö) Sedan den 1 mars 2026 kan den som är sjukskriven på heltid arbetspröva med bibehållen sjukpenning. Syftet är att sänka trösklarna för återgång i arbete.

•Stärka anställdas möjligheter att få förebyggande behandling via arbetsgivaren.

Varför vill Moderaterna inte ta bort karensavdraget?

Sjukförsäkringen ska stötta när man är sjuk men också motverka överutnyttjande och fusk, vilket karensavdraget gör. Att avskaffa karensavdraget skulle kosta tiotals miljarder kronor men Socialdemokraterna har inte avsatt en enda krona för det i sin budget. Om företagen ska ta kostnaden kan det leda till lägre löner och färre anställningar. Det kan även leda till personalbrist och därmed exempelvis längre vårdköer eller inställda bussavgångar.

Varför inför Moderaterna ett bidragstak?

Vi vill att fler människor ska komma i arbete och bli självförsörjande. Det är det enda sättet att säkra en bra välfärd. För att fler ska gå från bidrag till arbete behöver det löna sig mer att arbeta än att leva på bidrag samtidigt som människor får utbildning och stöd för att komma i arbete, till exempel genom aktivitetskrav för de som har försörjningsstöd. Det är rättvist att de människor som ställer klockan och går till jobbet varje dag får behålla mer pengar i plånboken än den som har arbetsförmåga men lever på bidrag. Utanförskap ska aldrig gå i arv. Det viktigaste för att lyfta barn ur fattigdom är att de ser sina föräldrar gå till jobbet. Det är arbete som möjliggör klassresor.

Hur ska den som inte gått grundskola få större chanser att få ett jobb genom ett bidragstak?

Vi vill att fler människor ska komma in på arbetsmarknaden. Därför inför vi ett aktivitetskrav för dem som har försörjningsstöd och arbetsförmåga så att de får stöd att ta sig närmare arbetsmarknaden – exempelvis genom språkundervisning, praktik eller samhällsnyttiga insatser. Ingen ska lämnas utanför.

Vad är problemet med att vara långvarigt bidragsberoende?

Forskning visar att långa bidragsperioder bidrar till ökade risker för bland annat ohälsa, fattigdom och utanförskap, vilket försvårar möjligheten att komma in på arbetsmarknaden och bli självförsörjande. Det är därför viktigt att människor inte blir kvar i långvarigt bidragsberoende.

Alla barn har rätt till en skola som ger studiero och kunskaper. Vi återupprättar kunskapsskolan där ansträngning lönar sig, höga förväntningar råder och skickliga lärare ger alla barn goda förutsättningar att forma sina egna liv. Skolan är en viktig del av alla skattebetalares rätt att få valuta för skattepengarna.

•En av sex elever går ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Det motsvarar 800 skolklasser – varje år.

•Dagens abstrakta kurs- och ämnesplaner skapar destruktiv stress hos många barn och leder till olikvärdiga betyg.

•Alla barn har rätt till en grundplåt med kunskap som de kan stå stadigt på under resten av livet.

•Införa ett nytt betygssystem och nya betygskriterier som ger rättvisande betyg i hela landet. Den moderatledda regeringen inför detta från höstterminen 2028. (Tidö)

•Införa nya läroplaner med ett tydligt kunskapsfokus från höstterminen 2028. (Tidö)

•Reformera stödsystemet genom att utöka antalet screeningar i lågstadiet för rätt stöd i rätt tid och göra det lättare för skolor att erbjuda stödundervisning i mindre grupper. Den moderatledda regeringen inför detta från hösten 2028. (Tidö)

•35 000 utbildade lärare arbetar inte inom skolan. Samtidigt är nästan 30 procent av lärarna i grundskolan obehöriga.

•Lärarstudenter får inte med sig någon konkret metod för att lära barn att läsa. Fyra av tio lärarstudenter tar inte examen samtidigt som antagningskraven är för låga.

•Det är ett underbetyg till en kunskapsnation som Sverige att lärare inte får en utbildning värd namnet.

•Återinföra en reglering av lärares undervisningsskyldighet från hösten 2027. (Tidö)

•Erbjuda alla lågstadielärare fortbildning i evidensbaserad läsundervisning med särskilt fokus på avkodningsmetoden. (Arbetsstämman 2025)

•Reformera lärarutbildningen genom nytt innehåll och höjda antagningsgränser. Den moderatledda regeringen inför detta under 2027 och 2028. (Tidö)

•Regler efterlevs för sällan i skolan och stök får inga konsekvenser. Vartannat skolbarn i åldrarna 10–16 har utsatts för kränkningar eller mobbning i skolan eller på nätet

•Var tredje lärare har utsatts för kränkningar, hot eller våld. Bland lärare på fritidshem gäller det sex av tio – det motsvarar nästan 15 000 lärare.

•Alla lärare och elever förtjänar en skola där ordning och studiero råder och där kunskap står i centrum.

•Tydliggöra rektorers och lärares mandat att vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa trygghet och studiero från hösten 2026. (Ingår i Tidöavtalet)

•Införa förväntansdokument på varje skola med tydliga regler och konsekvenser, samt skärpa möjligheterna att placera elever på annan skola eller stänga av dem. Den moderatledda regeringen inför detta från hösten 2026. (Ingår i Tidöavtalet)

•Att Sverige ska hämta inspiration från den framgångsrika skolmodellen ”No Excuses” med fokus på effektiv inlärning och ordning. (Ny politik från Moderaternas stämma 2025)

•Inget annat OECD- eller EU-land har lika stora skillnader som Sverige i läsförståelse mellan de elever som alltid pratar svenska hemma och de som sällan gör det.

•314 000 grundskolelever har rätt till modersmålsundervisning men forskning ifrågasätter nyttan. På 20 av 30 granskade förskolor pratade personalen för dålig svenska för att bedriva god pedagogik enligt en rapport från Skolinspektionen.

•Det är inte rättvist att var du är född eller vilket språk som talas hemma ska avgöra om du lär dig svenska. Alla barn förtjänar samma chans att bemästra det svenska språket.

•Avskaffa svenska som andraspråk och ersätta det med grundläggande språkundervisning med betyg som inte är meritgrundande. (Arbetsstämman 2025)

•Reformera modersmålsundervisningen med tydligare regler för vilka elever som ska ha rätt till det, krav på legitimerade lärare och mer fjärrundervisning. (Arbetsstämman 2025)

•Införa språk- och lämplighetstest vid anställning i förskola och skola samt ta fram ett omställningsprogram för personal med bristfälliga språkkunskaper. (Arbetsstämman 2025)

Vad gör ni för att minska stöket och stärka tryggheten i skolan?

Alla barn ska kunna koncentrera sig i klassrummet, men 6 av 10 barn har inte studiero och många kan inte fokusera på lektionen. Därför inför vi ett nationellt mobilförbud under hela skoldagen, ger rektorn ett tydligt ansvar för trygghet och studiero och utökar möjligheten att stänga av elever som förstör eller flytta dem till akutskolor, så att dessa barn får rätt hjälp samtidigt som övriga elever får studiero.

Vad gör ni för att eleverna ska lära sig mer?

Vi återupprättar kunskapsskolan genom att införa vetenskapligt förankrade läroplaner med fokus på kunskap. Vi inför ett nytt och likvärdigt betygssystem och reformerar stödundervisningen, gör om lärarutbildningen med höjda krav samt genomför reformer för att stärka tryggheten och studieron.

Vad är Moderaternas syn på vinster i förskolan och skolan?

Vi är för bra skolor, oavsett om de är kommunala eller friskolor. Likaså vill vi att dåliga skolor, oavsett driftsform, ska bli bättre eller läggas ner. Det viktiga är kvaliteten, inte om en skola som levererar hög kvalitet går med vinst. Moderaterna värnar fria skolval utan avgifter så att alla elever och föräldrar kan välja den skola som passar bäst, vilket också främjar klassresor. Med vänsterns politik riskerar över 400 000 barn och elever att förlora den skola de själva har valt. Det är barn och familjer som gjort ett aktivt val och som nu riskerar att tvingas byta skola mot sin vilja. Vänstern hotar helt enkelt valfriheten för hundratusentals svenska familjer.

Vad gör ni för att stärka förskolan?

Vi har satsat på fler förskollärare och tagit bort kravet på skärmar. Vi reformerar förskollärarutbildningen och vi har gjort flera satsningar på böcker. Vi vill också att förskolan ska bli mer flexibel. Därför vill vi se över begränsningen på 15 timmars barnomsorg per vecka för barn till föräldralediga. Samtidigt vill vi att kompetensen hos personalen ska öka genom bättre möjligheter till vidareutbildning och säkerställa att all personal talar god svenska.

Vad gör ni för att stoppa brottslingar från att vara i skolan?

Både elever och lärare ska kunna gå till skolan och jobbet utan att känna rädsla. Men nästan hälften av alla niondeklassare har utsatts för ett brott och var tredje lärare har blivit hotad eller slagen. Därför utökar vi registerkontrollen för personal med fler brott och ser till att även polisens misstankeregister ska kontrolleras. När det finns risk för brott ser vi även till att nödvändig information förs över vid skolbyte och ger rektorn rätt att neka elever som utgör en säkerhetsrisk.

Vad gör ni för att förbättra för lärarna?

Vi skär ner på pappersarbetet för skolpersonal, minskar antalet obligatoriska utvecklingssamtal från två till ett och ser till att lärare inte längre behöver dokumentera avvikelser skriftligt lika ofta. Samtidigt värnar vi lärarrollen genom att införa ett tak för undervisningstiden och ett golv för planeringstiden. Genom att minska administrationen och sätta ramar för planeringen låter vi lärare vara lärare.

Svensk infrastruktur har länge varit eftersatt. När vägar och järnväg inte fungerar brister också samhällskontraktet i människors vardag. Den moderatledda regeringen tar ansvar för att vända utvecklingen – med långsiktiga, historiskt stora satsningar som gör att fler kan lita på att komma fram i tid.

•Miljontals pendlare upplever varje dag förseningar som gör att hämtningen på förskolan missas och möten aldrig nås.

•Riksrevisionen har i rapport efter rapport slagit fast att Trafikverket brister i planering, upphandling och genomförande – vilket lett till förseningar, kostnadsöverskridanden och låg produktivitet.

•Den som gör rätt för sig och åker kollektivt till jobbet ska inte bli straffad för att politiken under decennier prioriterade prestigeprojekt framför verkligt underhåll

•Kollektivtrafikkortet ska bli en skattefri förmån – för en vanlig barnfamilj skulle det kunna ge upp till 2 500 kr mer i plånboken varje månad (Vallöfte 2026)

•Rekordsatsa på underhållet av befintliga stambanor och spår. 210 miljarder kronor tillförs under planperioden 2026–2037 för att minska järnvägsskulden.

•Bygga bort flaskhalsar som hindrar pendling och godstransporter, till exempel genom fler spår på sträckan Uppsala–Stockholm.

•De senaste åren har 130 mil statlig väg fått sänkt hastighet till följd av bristande underhåll.

•Sverige är till ytan Europas tredje största land. Människor utanför storstäderna är beroende av bilen för att få vardagspusslet att gå ihop – för att ta sig till jobbet, handla mat eller skjutsa barnen till träningen.

•Det är inte rättvist att de som bor utanför storstäderna drabbas hårdast av ett eftersatt vägnät de betalat skatt för att bygga upp.

•Tillföra 354 miljarder kronor för vägunderhåll i syfte att nolla underhållsskulden i det statliga vägnätet till år 2037. Den moderatledda regeringen har lagt fast denna ambition och öppnar även för alternativ finansiering, exempelvis för utbyggnaden av Östlig förbindelse.

•Bygga ut laddinfrastrukturen snabbt, samordnat och samhällsekonomiskt effektivt i hela landet.

•Använda digitaliseringens möjligheter i syfte att bättre kunna planera såväl trafik- som vägarbeten. Väghållningen ska fungera året runt.

•90 procent av svensk handel går någon gång via sjöfart. Nästan 70 000 fartyg anlöper varje år till svenska hamnar och 160 miljoner ton varor lastas.

•Utan fungerande inrikesflyg och regionala flygplatser är delar av Sverige i praktiken avskurna från resten av landet – det är som att klippa bort halva kartan.

•De kommunala och regionala flygplatserna redovisar varje år hundratals miljoner kronor i förlust – en kostnad som i dag bärs av lokala skattebetalare, trots att flygplatserna spelar en avgörande roll för hela landets näringsliv, sjukvård och totalförsvar.

•Ta fram en konkret plan för att göra inrikesflyget fossilfritt, med ökat fokus på elflyg och förnybara drivmedel. Öka stödet till regionala flygplatser och göra flera av dem till permanenta beredskapsflygplatser.

•Främja svenska rederiers konkurrenskraft och fortsätta öka antalet svenskflaggade fartyg. Den moderatledda regeringen har avskaffat stämpelskatten för inteckning av skepp, satsat på fossilfri sjöfart och ökat investeringarna i isbrytare.

•Att staten tar ett större ansvar för att hålla nere biljettpriserna i den upphandlade trafiken till och från Gotland, som bär en oproportionerligt stor börda av höjda transportkostnader. Därför har vi satsat 125 miljoner kronor i vårbudgeten 2026 på att sänka biljettpriserna.

Hur vill ni förbättra skicket på vägarna?

Det är ett helt rimligt krav att få valuta för sina skattepengar. De som kör till jobbet varje dag förtjänar fungerande vägar. Det vi ärvde var decennier av eftersatt underhåll, som resulterat i en underhållsskuld på över 115 miljarder kronor. Den kan inte nollas på en mandatperiod, men vi har påbörjat det största vägunderhållsprogrammet i Sveriges historia som ska nolla underhållsskulden till 2037. Arbetet är i full gång, och det kommer att märkas när du är ute på vägarna.

Ni prioriterar vägar framför järnvägar, är det verkligen rätt?

Det stämmer inte. Vi satsar rekordmycket på både väg och järnväg. Vi tillför 210 miljarder kronor till järnvägen och nollar samtidigt vägnätets underhållsskuld. Poängen är att Trafikverket nu får de resurser som myndigheten faktiskt kan använda, utan att behöva stänga ner trafiken under tiden. Både vägen och järnvägen behövs: pendlaren i Norrland är beroende av bilen, pendlaren i Mälardalen av tåget. Hela Sverige ska fungera.

Vad gör ni för att hela Sverige ska leva?

Sverige är till ytan Europas femte största land. Den som bor på landsbygden och är beroende av bilen för att vardagspusslet ska gå ihop förtjänar vägar som håller, inte sänkta hastighetsskyltar som ersättning för underhåll. Vi prioriterar underhållet av små- och landsvägar, vi bygger ut stråk för tyngre godstransporter och vi ser till att stat, region och kommun planerar infrastruktur ihop, inte i stuprör. Infrastrukturen ska binda ihop hela landet, inte dela upp det.

Behöver vi inte bara satsa på tågen?

Det finns inget transportslag som utgör den perfekta lösningen för hela landet. Flyget behövs för att knyta ihop vårt långa land. Tågen behövs för tunga transporter och pendlingsstråk. Hamnar med god kapacitet är en säkerhet och skapar tillväxt. Kollektivtrafiken behövs för effektiviteten i städerna och för många krävs bilen för att få ihop vardagen. Olika resor kräver olika transportslag, och varje resa ska kunna göras så effektivt som möjligt.

Det finns ingen viktigare uppgift än att värna Sveriges och svenskars säkerhet. Det gör vi genom en tydlig och realistisk utrikes- och säkerhetspolitik. Som medlem i Nato är vi tillsammans med våra allierade både tryggare och starkare – och bättre rustade att möta hot i en orolig omvärld.

•Stödet till Ukraina är Sveriges främsta utrikes- och säkerhetspolitiska uppgift. Det är en oumbärlig investering i både vår egen, och i andras, säkerhet. Hur kriget slutar kommer att påverka säkerheten i Europa i minst en generation framåt.

•Ryssland är det största hotet mot Sverige säkerhet. Vi vet att Rysslands målsättningar sträcker sig bortom Ukraina och vi behöver därför ställa in oss på en långvarig och långtgående konfrontation med Ryssland.

•Vi står inför det största säkerhetspolitiska skiftet i Europa sedan andra världskrigets slut där de europeiska länderna måste ta ett betydligt större ansvar för sin egen säkerhet.

•Fortsätta stödja Ukraina. Så länge den ryska aggressionen pågår står Sverige fast vid tvåpunktsplanen: mer stöd till Ukraina och ökad press på Ryssland. Stödet är en moralisk plikt och en investering i Europas säkerhet, självständighet och framtid.

•Tillsammans med våra allierade och partner motverka Ryssland från en styrkeposition vars fundament utgörs av Natos avskräckning och vårt kollektiva försvar.

•Sverige ska vara redo att ta sitt ansvar för att stärka säkerheten i Europa. Detta gör vi genom att kraftfullt bygga upp vårt eget försvar men också genom att fördjupa vårt säkerhetssamarbete med våra nordiska och baltiska grannländer.

•Medan Europa, Nato, transatlantiska relationer och kriget i Ukraina kräver Sveriges omedelbara uppmärksamhet, förutsätter vår långsiktiga säkerhet och välstånd ett strategiskt engagemang bortom vårt närområde.

•För att trygga Sveriges intressen i ett föränderligt geopolitiskt landskap behövs långsiktiga strategier, globala samarbeten och närvaro.

•Sverige är ett exportberoende land med en omfattande internationell handel. Det betyder att vi för att säkra vårt välstånd behöver en fri, hållbar och regelbaserad handel.

•Utveckla våra relationer med likasinnade länder i alla delar av världen inom både handelspolitiken samt utrikes- och säkerhetspolitiken.

•Vara aktiv och arbeta för svenska intressen i multilaterala organisationer samt inom dessa motverka auktoritära staters underminering av liberala principer.

•Stärka handels- och säkerhetssamarbeten med länder som Japan, Sydkorea, Australien och Nya Zeeland. Fortsätta fördjupa dialogen med Aseanländerna och utveckla partnerskapet med Indien.

Vi ska göra vad vi kan för att bidra till minskad fattigdom i världen, men den tidigare modellen med ett enprocentsmål försvårar långsiktig planering och bidrar till sämre kvalitet. Utöver det har ett antal rapporter tydligt visat att det inte går att följa exakt vad svenska skattebetalares pengar faktiskt går till vilket är fullständigt orimligt. Bistånd ska inte bara handla om hur många kronor som betalas ut, utan om hur pengarna används och vilka resultat de ger. Under kommande år kommer Sverige fortsatt att vara en av världens största biståndsgivare men med ökat fokus på humanitärt bistånd samtidigt som vi reformerar sättet vi arbetar med utvecklingsbistånd.

Varför fokuserar Moderaterna så mycket på Ukraina och inte också andra delar av världen?

Sverige är en mycket stor bidragare till internationella organisationer som på ett snabbt och effektivt sätt kan bistå över hela världen där kriser uppstår. De flesta av dessa hanteras av FN, vilket är anledningen till att vi ger en stor andel biståndsmedel dit. Vad gäller Ukraina är det ett land i vårt omedelbara närområde som blivit brutalt och oprovocerat attackerat. Om vårt engagemang inte är stort i Ukraina riskerar vi att Ryssland utökar sina maktanspråk i vår närhet. Det är en situation vi inte kan tillåta.

Välfärden är till för dem som behöver den – inte för dem som fuskar eller begår brott. Varje krona som försvinner är pengar som aldrig når dit de ska och ett svek mot alla som gör rätt för sig. Moderaterna tar strid mot både fusket och kriminaliteten i välfärdssystemen. Fusk ska ha kännbara konsekvenser. Brott ska straffa sig. Så återupprättar vi rättvisan och får ordning på Sverige.

•Den kriminella ekonomin omsätter cirka 350 miljarder kronor per år.

•Pengarna kommer från bland annat narkotikahandel, välfärdsfusk, bedrägerier, utpressning och bulvanföretag. Det göder gängen, finansierar våld och skapar en parallell ekonomi som hotar samhällets funktioner.

•Det är fortfarande för få brott som klaras upp. De som behöver samhällets stöd allra mest ska få det, utan att det riskerar att hamna i kriminellas fickor.

•Strypa den kriminella ekonomin genom att bland annat förhindra att företag används som brottsverktyg och beslagta fler brottsvinster. Den moderatledda regeringen har upprättat ett finansiellt underrättelsecentrum (Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och banker) och gett i uppdrag till åtta myndigheter att kraftsamla mot välfärdsbrott. Näringsförbud har utökats och subventionsbrott kriminaliserats.

•Motverka kriminaliteten inom välfärdens verksamheter, bland annat genom att metodiskt och systematiskt arbeta mot otillåten påverkan från kriminella aktörer. (Tidö)

•Se till att skarpare och effektivare sanktioner används för att göra konsekvenserna av att missbruka välfärdssystemen mer kännbara och omedelbara.

•Varje år beräknas 15–20 miljarder kronor försvinna från välfärdens system på grund av felaktiga utbetalningar.

•2025 anmäldes 22 845 bidragsbrott vilket är något fler än 2024 och något färre än 2023. Det understryker behovet av ett effektivt arbete mot dessa brott.

•Minst 79 000 personer har upptäckts vara felaktigt folkbokförda i Sverige. Därutöver bedöms ungefär 116 000 personer vara folkbokförda på fel adress. Kriminella skriver sig på felaktiga adresser för att kunna begå systematiska bidragsbrott.

•Välfärden är till för dem som behöver och har rätt till den. Vi ska värna om skattebetalarnas pengar. Alla välfärdsbrott ska bekämpas.

•Fortsätta säkerställa att utbetalande myndigheter ges goda förutsättningar att upptäcka, förebygga och förhindra felaktiga utbetalningar och brottslighet. Utbetalningsmyndighetens underrättelser har hittills lett till 139 miljoner kronor i upptäckta och förhindrade framtida utbetalningar.

•Göra det lättare att dela information mellan myndigheter i syfte att motverka, förebygga och hindra bidragsbrottslighet samt skärpa straffen för bidragsbrott. Den 1 juli 2026 införs en administrativ sanktionsavgift och bidragsspärr för dem som medvetet fuskar med bidrag. Det ska bli kännbart att fuska med identiteter, begå bidragsbrott och utnyttja systemen. (Tidö)

•Fortsätta den nationella folkräkningen. Det handlar om att ta reda på dels vilka som befinner sig i Sverige, dels vem som bor var. Skatteverket tar på uppdrag av den moderatledda regeringen årligen fram en nationell lägesbild över befolkningen och regeringen har förstärkt Skatteverkets folkbokföringsverksamhet. (Tidö)

•De största assistansbolagen i Sverige har i snitt 22 anställda med kopplingar till organiserad brottslighet. Det är ofta personer som har anställning som personliga assistenter. Det medför att de som behöver samhällets stöd allra mest riskerar att utsättas för kriminella nätverk.

•Vidare har tillslag av Polismyndigheten, Skatteverket och IVO visat på misstänkt välfärdskriminalitet kopplad till flera vårdcentraler och vaccinkliniker. Misstankarna rör bland annat grova skattebrott och penningtvätt.

•Alla patienter och anhöriga, elever och föräldrar, våldsutsatta kvinnor och barn har rätt att känna sig trygga med att verksamheterna bedrivs av seriösa utförare.

•Att det gäller generell tillståndsplikt, uppföljning och tillsyn inom alla välfärdens verksamheter för att säkerställa kvalitet, rättssäkerhet och förhindra oseriösa aktörer. Den moderatledda regeringen arbetar med utökade möjligheter till registerkontroll vid anställningar.

•Införa en metodisk ägar- och ledningsprövning inom såväl privat drivna som offentliga välfärdsverksamheter, samt krav på att alla aktörer ska ha en långsiktig ekonomisk uthållighet.

•Säkerställa att det genomförs en kartläggning av beslutskedjorna avseende välfärdsbrotten. Syftet är att kunna identifiera sårbara punkter samt se till att rätt åtgärder sätts in vid rätt tillfälle.

Varför är det viktigt att bekämpa bidragsbrotten?

Varje år betalas uppskattningsvis 15–20 miljarder kronor ut i felaktiga utbetalningar, varav hälften misstänks vara olika typer av bidragsbrott. När våra trygghetssystem utnyttjas och missbrukas riskerar förtroendet för välfärden att urholkas. Det drabbar dem som har det allra tuffast. Därför måste människor också kunna lita på att deras skattemedel går till det de är avsedda för och inte hamnar i kriminellas fickor.

Det ska vara enkelt att få rätt vård i tid av hög kvalitet. Det är en del av samhällskontraktet. Den moderatledda regeringen har tillfört nästan 25 miljarder kronor i statsbidrag till hälso- och sjukvården för att korta köerna. En stadigt växande andel har varit prestationsbaserade medel, för att ge regionerna tydligare drivkrafter att leverera resultat. Dessa resultat ser vi nu. Mellan oktober 2022 och maj 2026 har köerna minskat med 40 procent.

Under mandatperioden har den moderatledda regeringen avsatt 25 miljarder kronor för att minska vårdköerna. Sedan oktober 2022 har köerna minskat med 40 procent.

Under 2025 satsade regeringen även över en miljard kronor i prestationsbaserade medel till regionerna för att öka antalet operationer inom bland annat grå starr, höftproteser och framfall. Antalet genomförda operationer ökade med cirka 10 procent och väntetiderna till dessa operationer har också minskat kraftigt.

Under 2026 kompletterar den moderatledda regeringen satsningen med nya prestationsbaserade medel, upp till 750 miljoner kronor, och fler utpekade åtgärder för att ytterligare stärka tillgängligheten i vården. Under 2026 kan pengarna även användas för att öka antalet operationer av knäproteser, ljumskbråck och koloskopiundersökningar.

Regeringen har tillsatt en nationell samordnare med uppdrag att korta vårdköerna och förbättra tillgängligheten i hälso- och sjukvården. Samordnaren ska också se till att regionernas arbete sker på ett effektivt och samordnat sätt.

Ett stort pågående arbete inom svensk hälso- och sjukvård är utvecklingen av en nationell vårdförmedling. Med den nationella vårdförmedlingen ska vårdlotsar och vårdplatskontor enkelt kunna se var det finns ledig vårdkapacitet i landet. Om en patient väntar länge på vård i sin hemregion ska den kunna erbjudas tid hos en annan vårdgivare som har kortare väntetider.

I statsbudgeten för 2026 har vi för perioden 2026–2028 planerade satsningar på drygt 18 miljarder kronor för att minska köerna i vården.

Moderaterna vill skärpa vårdgarantin och att det införs en skärpt ersättningsskyldighet för vård hos en annan vårdgivare om vårdgarantin inte uppfylls, och att kostnaden då drabbar den första vårdinstansregionen som inte klarat av att leverera vård i tid. Den ska också innefatta krav på vårdgivare och region att hänvisa patienten vidare.

Om väntetiden blir för lång vill Moderaterna också göra det enklare att få vård i en annan region, genom den nationella vårdförmedling som nu är under uppbyggnad.

Moderaterna vill att fristående vårdgivare ska användas för att korta vårdköerna på ett kostnadseffektivt sätt.

Sedan vi tillträdde har vårdköerna minskat med 40 procent. Nu vill vi ta nästa steg. Moderaternas vallöfte är att korta vårdgarantin från 90 till 30 dagar. Dessutom föreslår vi en skarp ersättningsskyldighet för regioner som inte lever upp till den lagstadgade vårdgarantin och vi ökar patienternas inflytande och möjlighet att få vård när man behöver det. Så ser ett rättvisare Sverige ut – en vård att lita på, inte vänta på.

När Socialdemokraterna lämnade regeringsmakten 2022 var köerna längre än någonsin. Under deras tid vid makten mer än fördubblades antalet patienter som tvingades vänta i vårdkö.

Bara i S-styrda Region Stockholm har vårdköerna ökat under mandatperioden, i alla andra regioner som ingår i mätningen har de minskat. Vårdköerna i Region Stockholm hade i maj 2026 ökat med 19 procent.

Hur mycket har vårdköerna minskat med under mandatperioden?

Mellan oktober 2022 och maj 2026 har köerna minskat med 40 procent.

Minskar vårdköerna överallt?

Vårdköerna har minskat överallt förutom i S-styrda Region Stockholm, där vårdköerna har ökat med 19 procent (maj 2026).